Josef Eskhult, Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet

2010-2014

1. Projektets syfte och dess modifiering under forskningsprocessen
1.1 Syfte enligt projektbeskrivningen
Insikten att språk har en historia uppkom först under renässansen och konsoliderades under denna tidsepok (1350-1600). Renässansen markerar en början på en metalingvistisk reflektion om språkens historiska dimension, deras ursprung, släktskap, förändring och diversifikation. Projektet syftade till att utforska och kartlägga hur den historiska synen på språk utvecklades efter renässansen före genombrottet för historisk-jämförande språkvetenskap ett par decennier in på 1800-talet, dvs. tidsperioden 1600-1800. Projektets syfte var att beskriva och analysera den jämförande språkforskningens teoretiska och metodologiska utveckling under 1600- och 1700-talet och att framställa uppnådda resultat i en övergripande och integrerande syntes över den tidigmoderna synen på språkens historia.
I min projektplan identifierade jag tre huvudtemata för den tidigmoderna språkhistoriska diskursen:
A. mänsklighetens urspråk;
B. språkens förändring (utveckling) och språkens diversifikation, språk och dialektsplittring;
C. släktskapsförhållandena inom respektive språkfamilj mellan språk som idag klassificeras som indo-europeiska (C 1) och semitiska (C 2) och över dessa båda språkfamiljers gränser (C 3, dvs. den semitisk-europeiska språkkomparativism).

De språkvärldar som var föremål för metalingvistiska reflektion var framför allt de europeiska - först de romanska, sedan de germanska och slaviska, och till sist de finno-ugriska - samt de semitiska språken. I min projektplan urskiljde jag fyra olika diskursiva områden för debatten kring de tre ovan angivna temata (A, B, och C). Dessa delområden (forskningsområden) är:
I. Den skytiska språksläktskapshypotesen, föregångaren till den indo-europeiska, sådan den kom till uttryck i svensk språkkomparativism på 1600- och 1700-talet, framför allt hos Georg Stiernhielm (1598-1672) i hans förord om språkens ursprung De origine linguarum till utgåvan av Silverbibeln (1671) och hos Johan Ihre (1707-1780) i hans etymologiska ordbok Glossarium Suiogothicum (1769).
II. Språksläktskapsteorier inom bibelfilologin och det komparativa studiet av orientaliska eller semitiska språk: beskrivning av den diskussion som ledde fram till begreppet om ett semitiskt urspråk. I min projektplan identifierade jag den nederländske orientalisten Albert Schultens (1686-1750) som nyckelperson i konceptualisering av ett semitiskt proto-språk.
III. Urspråksdebatten på 1600- och 1700-talet med receptionhistoriska tillbakablickar över senantika patristiska och rabbinska tolkningstraditioner beträffande språkursprung.
IV. Historiesyn och etnografisk historievetenskap under 1700-talets senare del, då den historiska disciplinen blev ledande humanioravetenskap, en roll som filologin hade spelat dittills, och därmed det viktigaste forum för debatten av ovannämnda temata (A, B, C).
Framväxten av den metalingvistiska reflektionen kring språkursprung och språksläktskap på 1600- och 1700-talet är dokumenterade i avhandlingar till största delen författade på latin och de förekommer både i tryck och i handskrift. Projektet faller därför huvudsakligen inom två olika discipliner: språkvetenskapens historieskrivning och nylatinsk språk- och textfilologi. I min projektbeskrivning listade jag en rad vetenskapliga avhandlingar från 1600- och 1700-talet där germanister, orientalister, bibelfilologer and historiker (motsvarande delområdena I-IV) diskuterar sådana problemställningar som faller inom temata A, B och C.

1.2 Ändringar i syftet under projektperioden
Under forskningsprocessen har den ursprungliga uppläggningen reviderats. För det första var projektet alltför omfattande för att kunna genomföras i sin helhet inom den uppsatta tidsramen. Min ursprungliga plan var att låta mina studier på områdena I-IV ingå i en syntes över den tidigmoderna språksynen, vilket skulle utmynna i en monografi. Av olika skäl har jag inte fullföljt denna plan i sin helhet, utan genomfört delmomenten I, II och III var för sig och valt att publicera forskningen i separata artiklar. Delmoment IV har jag endast påbörjat. I genomförandet av delmomenten har en viss tyngdpunktförskjutning från språkvetenskapens historieskrivning till nylatinsk text- och editionsfilologi skett. Jag har under projekttiden insett betydelsen av att göra viktiga och centrala latinska källtexter tillgängliga i textkritisk utgåva och översättning för språkvetenskapens historieskrivning. Denna kvalitativa fördjupning av olika delmoment bidrog i hög grad till modifieringen av projektplanen.

2. Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa

I enlighet med projektbeskrivningen har jag tagit ledande språkteoretiker - Georg Stiernhielm (1598-1672), Johan Ihre (1707-1780) och Albert Schultens (1686-1750) - som utgångspunkt för att belysa frågeställninngar i delområde I och II. Projektet har resulterat i ny kunskap om deras och deras samtids språkhistoriska teoribildning och metodologi om språksläktskap. Ny kunskap har likaledes vunnits om receptionen av var och en av de ovannämndas språkteorier i samtid och i eftervärld. På delområde III har projektet resulterat i ny kunskap och fördjupad insikt om den västerländska urspråksdebatten från antiken till 1700-talet.

- Den skytiska hypotesen i Sverige (forskningsområden I): Forskningsresultaten föreligger i en preliminär utgåva och engelsk översättning av Stiernhielms De origine lingarum praefatio (1671) med inledning och i en längre preliminär artikel om Johan Ihre som språkhistoriker på svenska samt i en annan artikel om Ihres språkklassifikation på engelska. Mina artiklar om Ihre har lämnats in till granskning.
I min studie av Stiernhielm som företrädare för den skytiska språkursprungshypotesen har jag gjort en utgåva av hans betydelsefulla språkteoretiska skrift De linguarum origine praefatio (1671). Utgåvan baserar sig på den tryckta texten från 1671 och på ett koncept till densammes Runa Suethica (1651). Jag har också sammanställt Stiernhielms språkhistoriska teoribildning i andra skrifter, som mestadels endast finns i handskrift. Jag har gjort en receptionshistorisk studie av Stiernhielms inflytande som språkhistoriker i lärdomsrepubliken på 1600- och 1700-talet.
I min studie av Johan Ihre som språkhistoriker har jag använt mig av den tryckta inledningen till Glossarium Sviogothicum och av relevanta academiska dissertationer och av källor som endast finns i handskrift, t.ex. Ihre's utkast till förord i hans slutgiltiga ordboksmanus. Jag har likaledes gjort en studie över receptionen på 1700- och 1800-talet av Ihres Glossarium Sviogothicum (1769).

- Den semitiska språkforskningen (forskningsområde II). Jag har kartlagt Albert Schultens språkhistoriska teori och metod. Denne gäller som banbrytare för den komparativa semitistiken. Forskningsresultaten föreligger i en antagen och refereegranskad artikel som ska utkomma i den tyska tidsskriften Beiträge zur Geschichte der Sprachwissenschaft, och i en utgåva och engelsk översättning av Albert Schultens traktat Theses de lingua primaeva (1748), en tidigare ej utgiven text som endast bevarats i handskrift vid Leidens universitetsbibliotek. Till denna utgäva ha jag skrivit en inledning som behandlar (1) den tidigmoderna urspråksdiskursen, (2) uppkomsten av en komparativ metod inom bibelfilologin och (3) Albert Schultens konseptualisering av en gemensam källa (ett proto-språk) till de orientaliska eller semitiska språken.

- Forskningsområde III: Urspråksdebatten. Denna forskning är genomförd och sammanfattad i en artikel om receptionen av Augustinus argumentation om urspråkets identitet i exegetik och filologi 1500-1750. Jag har därtill gjort omfattande forskning på de receptionshistoriska aspekterna, vilket resulterat i en artikel om kyrkofädernas och rabbinernas syn på urspråket and hebreisk etnicitet i antiken.

3. Nya forskningsfrågor till följd av projektet

- Augustinus tecken- och kognitionsteori.
- Stiernhielms teckenteori och språkontologi.
- Språkens historiska dimension i den romanska filologin under renässansen.

4. Projektets internationella förankring: medverkan vid internationella konferenser

- Föredrag vid Henry Sweet Society for the history of linguistic ideas, 30 aug. till 1 sept. 2012, i Århus, Danmark, om Johan Ihre's language classification: theory and methods.

- Föredrag vid XXIV Internationales Kolloquium des Studienkreis Geschichte der Sprachwissenschaft, 22-24 augusti 2013, i Potsdam, Tyskland, om Albert Schultens and the primaeval language: the crisis of a tradition and the turning point of a discourse.

- Beviljad ansökan om Erik Allardt fellowship vid Helsinki Collegium for advanced studies (HCAS) för läsåret 2014-2015 med projekttitel: The historical dimension of languages in the linguistic horizon and metalinguistic reflection of the European Renaissance (1350-1675).

5. Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället

Nej.

6. Projektets två viktigaste publikationer

Publicerad artikel
- "Augustine and the primeval language in early modern exegesis and philology", Language and history vol. 56, no. 2, November 2013, pp. 97-118.

Snart utkommande artikel (digital "Vorab-Publikation")
- "Albert Schultens (1686-1750) and primeval language: the crisis of a tradition and the turning point of a discourse", utkommande i Beiträge zur Geschichte der Sprachwissenschaft, utg. Gerda Haßler, Potsdam 2014.

De ansedda och etablerade tidskrifterna inom språkvetenskapens historieskrivning accepterar inte utan vidare open access, till skillnad från vad som brukar vara praxis i naturvetenskapliga tidsskrifter. Denna omständighet har försvårat säkerställande av offentlig tillgängligheten av de forskningsresultat som har utkommit eller snart kommer publiceras som artiklar. Jag har dock för mina artiklar lyckats genomdriva antingen Open access efter betalning eller parallell-publicering av refereegranskad och antagen författarversion.

Publikationer

Publicerad artikel
 1. “Augustine and the primeval language in early modern exegesis and philology”, Language and history vol. 56, no. 2, November 2013, pp. 97-118.

Utkommande artikel
2.“Albert Schultens (1686–1750) and primeval language: the crisis of a tradition and the turning point of a discourse”, utkommande i Beiträge zur Geschichte der Sprachwissenschaft, utg.  Gerda Haßler, Potsdam 2014, ca. 22-23 sidor.

Artiklar som har lämnats in för granskning i tidsskrifter eller dylikt
3. “The primeval language and Hebrew ethnicity in ancient thought with special regard to Augustine”, utkommande i Revue de Études Augustiniennes et Patristiques, ca. 30-40 sidor.

4. “Johan Ihre (1707-1780) som språkhistoriker och etymolog: en fullföljare och banbrytare i 1700-talets jämförande språkforskning”, utkommande i Kungliga Gustav Adolf Akademiens småskriftserie, ca. 50-60 sidor.

5.“Johan Ihre’s language classification: theory and methods”, utkommande i Language and History, ca. 21 sidor.

Preliminära bokmanus
6. Georg Stiernhielm, De linguarum origine praefatio – On the origin and diversification of languages. Edited with introduction, translation, and explanatory notes, kommer att publiceras i Studia Latina Upsaliensia, Acta Universitatis Upsaliensis. ca. 200 sidor.

7. Albert Schultens and his Theses de lingua primaeva: the topic of the primeval language before 1750 and the emergence of the concept of a Semitic proto-language, inlämnad för granskning på Brills förlag i Leiden i serien Texts and sources in intellectual history. ca. 200 sidor.

Preliminär artikel
8. Utgåva med engelsk översättning av Samuel Gagnerus hittils outgivna latinska biografi över Georg Stiernhielm från 1700-talet, utkommande i tidsskriften Samlaren 2015. ca. 25 sidor.