Johan Normark, institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet

2010-2015

Det övergripande målet med projektet är att studera vatten från en platt ontologi där inga hierarkier mellan enheter och processer existerar. Mer specifikt syftar projekt till att; (1) utveckla en "neorealistisk" syn på icke-linjär historia som sätter materiella egenskaper i fokus och visar hur dessa påverkar och påverkas av andra materiella egenskaper i olika sammansättningar som inkluderar människor och praktiker; (2) exemplifiera detta tillvägagångssätt med vatten på flera nivåer: från molekyler till organismer, föremål, arkitektur, samhällen, stater, hav och klimatsystem; (3) visa hur förändringar i intensitet skapar olika framväxande sammansättningar. Flytande vatten, ånga och is har olika nivåer av intensitet och därmed skapar de olika potentialer för framväxande sammansättningar.
De flesta exempel på vatten i detta projekt kommer från mayaområdet och ofta från platser i Cochuahregionen i södra Mexiko. Av olika skäl inkluderas även exempel från andra delar av jorden.

Förändringar inom projektet
Under projektets gång blev jag påverkad av objektorienterad ontologi (OOO) och några andra idéer som råder inom det bredare området spekulativ realism (SR). På grund av detta flyttade jag fokus från sammansättningar, processer och relationer som de används i olika flödesontologier. De teman som presenteras i projektansökan täcks fortfarande inom den nya ramen, men de kombineras på ett annat sätt.

De tre viktigaste resultaten

Hyperfakt som ett nytt arkeologiskt objekt.
Jag menar att arkeologiska objekt oftast definieras från en nödvändig förutsättning. Denna nödvändighet existerar bortom tid och rum från vilket allt annat kan härledas, såsom naturlagar, Gud, eller medvetande. I arkeologi varierar denna nödvändighet från kontext till kontext men i allmänhet tenderar de att omfatta natur- och kulturbegreppen och andra antropocentriska utgångspunkter, dvs objekten definieras från hur de förhåller sig till människor (deras kognitiva system, kultur, kön identitet, osv).
Jag använder begreppet hyperfakt för att beskriva massivt distribuerade objekt utan specifik placering i tid och rymd. Allt vatten på jorden är en del av samma hyperfakt och det är vattencykeln som bäst passar denna beskrivning. Även om människor har kunskap om dess delar är de flesta människor är okunniga om vattencykeln i sin helhet. Människor interagerar endast med vattencykelns lokala manifestationer såsom regn, snö, floder, etc.

Animism är en sinnlig tolkning av verkliga objekt och hyperfakter
Från ett OOO perspektiv upplever verkliga objekt andra verkliga objekt som sinnliga objekt. Det är med de sinnliga objekten det verkliga objektet interagerar. Ett sinnligt objektet är en tolkning. För människor är tolkningskapaciteten enorm och komplex. I detta projekt studerar jag även mayas syn på vatten och tillhörande objekt. Detta är vad som vanligtvis kallas animism. Jag följer inte den nyanimistiska skolan som menar att vi bör utnyttja lokala ontologier i våra studier av det förflutna. Det är svårt att veta hur en forntida lokal ontologi formulerades även om vi har relativt omfattande information som är fallet med maya. Jag strävar mot en realistisk ontologi och i de flesta fall de uppfyller inte lokala ontologier dessa krav.
Enligt maya var vattenrelaterade föremål såsom grottor, slukhål, vattenreservoarer, underjordiska kammare, brunnar etc. förbundna med okroppsliga personer ("andar" eller snarare förfäder). Vatten var m.a.o. levande och dessa vattenrelaterade förfäder var viktiga i mayaområdet.

Chicxulubstrukturens betydelse för hydrogeologi och geopolitik
Chicxulubmeteoritnedslaget för ca 66 miljoner år sedan var troligtvis huvudorsaken till massutdöendet under sen krita. Nedslaget och efterföljande geologiska processer har skapat olika hydrogeologiska regimer på Yucatanhalvön. Dessa regimer har påverkat senare bebyggelsemönster på både lokal och regional skala, till exempel i gränslandet mellan tre av dessa regimer; den s.k. "Buried ejecta within saline intrusion" Zone, Albion Formation och Ticul Fault Zone. Chichancanabsjön ligger i skärningspunkten mellan dessa zoner. Det förspanska bebyggelsemönstret i Cochuah regionen är jämnt fördelad, medan den koloniala periodens bebyggelsemönster i samma område är begränsad till "Buried ejecta within saline intrusion" Zone. Den spanska kolonialmaktens politiska ekonomi och religion begränsade till stor del deras egen kontroll och utbredning. Grundvattentillgången blev allt viktigare under den koloniala perioden.

Nya forskningsfrågor som genererats av projektet
Den första nya forskningsfrågan som uppstod ur projektet är hur objekt (och hyperfakter i synnerhet) påverkar tid och rum för sina beståndsdelar. I OOO uppkommer tid och rum inom objekt. Inom vattencykeln finns det flera periodiciteter som Maya observerade, såsom årscykler av regn och periodiciteter mellan torka. Denna frågeställning har redan genererat ett stort anslag från VR (2014-2017) för projektet "The necromantic ordering of days: from the Long Count to the Short Count in Maya calendars."

Den andra frågan har uppstått genom en jämförelse mellan förspansk och kolonial bebyggelses koppling till vattendistribution på Yucatan samt hur vatten är ett medium för kommunikation eller isolering. Detta är en viktig del av ett eventuellt projekt tillsammans med professor Per Cornell vid Göteborgs universitet. Kustområdet i delstaten Quintana Roo i Mexiko har genomgått flera bebyggelseförändringar från förspanskt tid till i dag. Platser och regioner har befolkats, avfolkats och återbefolkats som ett resultat av lokala, regionala och globala processer. Medan spanjorerna lyckades införa deras välde relativt snabbt i nuvarande delstaten Yucatan men de stötte på mer motstånd i Quintana Roo. Quintana Roo blev dock i stort sett öde på grund av påtvingade bebyggelsekoncentrationer längre västerut.

Den tredje frågan är om det finns andra hyperfaker än vattencykeln? Atmosfären och geologiska cykeln är två tänkbara exempel. Den geologiska cykeln är lokalt manifesterad i jordar, grottor, sedimentering, seismisk aktivitet, etc. Som ett resultat av idén om hyperfakter har jag beslutat att skriva två kortare böcker i stället för en längre bok. Huvudboken kommer att handla om vatten och vattencykeln. Den andra boken kommer att fokusera på grottor som resultatet av både vattencykeln och den geologiska cykeln.

Internationellt samarbete
Fältdata som använts i detta projekt härstammar från Cochuah Regional Archaeological Survey (CRAS), som drivs av Dr Justine Shaw vid College of the Redwoods, Eureka, Kalifornien och Dr Dave Johnstone vid Humboldt State University, Kalifornien. Jag har varit medlem i projektet sedan 2003. CRAS får också tillstånd för fältarbete från INAH-QR i Mexiko.

Information till allmänheten
2012 intervjuades jag av Tobias Svanelid från Vetenskapsradion historia angående projektet. Jag har också deltagit i en TV-dokumentär om vattenfyllda grottor i Yucatan som sändes på Vetenskapens Värld (SVT). 2013 deltog jag i Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Jag är inte längre aktiv på min blogg Archaeological Haecceities (https://haecceities.wordpress.com/) men bloggen har ca 100 visningar per dag. Totalt har den haft över 600000 visningar och på denna blogg har jag diskuterat flera aspekter av vatten som ett arkeologiskt objekt.

De två viktigaste publikationerna

Water as a hyperfact
De flesta enheter som studeras av arkeologer har samma grundläggande nödvändiga villkor. De är tid- och rumsmässigt begränsade enheter som är kontinuerliga på en människocentrerad skala. Dessa enheter kan inte upplösas i sina beståndsdelar utan att detta påverkar deras funktion, kapacitet, och morfologi. De är oftast i ett fysiskt tillstånd vid en given tidpunkt. En hyperfakt å andra sidan, är vida distribuerad, den kan upplösas i de flesta av sina beståndsdelar utan att detta påverkar dess kärna och det kan vara i flera fysiska tillstånd samtidigt. Vatten är en typisk hyperfakt, den finns på flera skalor, från molekyler till vattencykeln. I denna text visar jag hur lokala manifestationer av denna hyperfakt kan påträffas i keramik, arkitektoniska detaljer, jordbruk, vattenkontrollsystem och regionala bosättningar i Cochuahregionen.

From the sacred Maya cave towards the speleocentric cave
Här gör jag en arkeologisk undersökning av en grotta från ett speleocentrerat/grottcentrerat perspektiv. Grottan är en lokal manifestation av två hyperfakter: den geologiska cykeln och vattencykeln. Samtida grottstudier i mayaområdet domineras av rituella, religiösa, animistiska och kosmologiska perspektiv. Den här artikeln tar en annan väg och tittar på grottan från ett "livlöst" perspektiv, från ett objektorienterat ontologi. Den försöker se grottan och slukhålet i Chakal Ja'as i Cochuahregionen från sitt "eget perspektiv".

Publikationsstrategi
Alla artiklar från detta projekt ska vara tillgängliga via open access om medel finns tillgängliga. Den summa pengar som erhållits från RJ täcker kostnaderna för en artikel. Jag kommer att ansöka om merkostnader för publicering när varje artikel har accepterats för publicering. Boken kommer inte att vara open access.

Publikationer

Publikationslista som direkt relaterar till projektet
2014     Water as a hyperfact. Current Swedish Archaeology 22: 183-206.
Granskas    The Chicxulub impact and its different effects on Prehispanic and Colonial settlement in the Yucatan peninsula. 
Granskas    Going against the flow.
Granskas    From the sacred Maya cave towards the speleocentric cave.
Ej klar     Water and political affect in the Cochuah region, Mexico.
Ej klar    Hyperfacts of the Maya World: A Multiscalar View on Water (book, not open access).

Publikationslista som indirekt relaterar till projektet
2014    2012 and the Maya collapse: Ecology in the end times. O-Zone: A Journal of Object Oriented Studies.
I tryck    Miniature shrines in the Cochuah region. The Maya of the Cochuah Region. J.M. Shaw, ed. Albuquerque: University of New Mexico Press.
I tryck    Not only the home of the Earth Lord: Caves as holy places, holey spaces, and emergent wholes. The Maya of the Cochuah Region. J.M. Shaw, ed. Albuquerque: University of New Mexico Press.
I tryck    Colonial period analogies and the mega-drought hypothesis for the Maya collapse. Post-Apocalypto: Crisis and Resilience in the Maya World. C. Tamignau & P. Eeckhout, eds. Markt Schwaben: Verlag Anton Saurwein.
I tryck    Settlement topology: The rotted community and the congregated community in Yucatan, Mexico. Urban Variation. P. Cornell et al, eds. Göteborg: University of Gothenburg.
Ej klar    Caves and Animism in the Cochuah Region, Mexico (book).