Aversioner i den sociala interaktionen: Hur påverkas skapandet av aversioner gentemot andra individer av social information?
Vi avser att studera hur dessa processer är beroende av sociala egenskaper som tillskrivs (1) de individer som vi lär oss tycka illa om eller vara rädda för (t.ex. grad av social dominans och typ av beteendeintentioner) och (2) de grupper som individerna tillhör (t.ex. grad av likhet med den egna gruppen och tidigare erfarenhet).
Vi vill undersöka psykologiska och beteendeeffekter i experimentella sociala situationer med ökad grad av realism. Ett annat mål är att knyta inlärningen till mer generella sociala förhållningssätt t.ex. konformitet och benägenhet att följa sociala normer. För att uppnå dessa mål så avser vi att kombinera teori från emotionell inlärning och social kognition (tolkningen av social information) med nyskapande experimentella metoder och rekryteringen av individer med starka preferenser för den egna gruppen (t.ex. sport- och politiska föreningar). Vi hoppas att den föreslagna forskningen kommer att bryta ny mark genom att länka modeller för inlärning med formandet av rädslor och negativa värderingar av andra individer.
Projektets syfte
Kvaliteten på relationen mellan individer tillhörande olika etniska, kulturella och sociala grupper beror i grunden på ömsesidiga emotionella värderingar. För att förstå hur sådana emotionella värderingar skapas och förändras över tid och situationer så krävs kunskap om den inlärning som ligger till grund för dessa värderingar. Mot denna bakgrund har projektet undersökt inlärningsprocesser enligt tre specifika mål:
1. Identifiera de processer som ligger till grund för inlärandet av aversiv information om andra individer och hur denna inlärning formas av tex grupptillhörighet och upplevd likhet; 2. Att beskriva de processer som ligger till grund för att lära sig emotionell information (tex att ogilla eller att vara orädd för) individer och hur sociala faktorer kan påverka dessa processer; samt 3. Att använda kunskap om den underliggande inlärningen (enl mål 1 & 2) för att beskriva social aversiv inlärning i mer naturalistiska och interaktiva miljöer där beteenden har en moralisk valör.
Projektets tre viktigaste resultat.
1. Med utgångspunkt i delmål 1 visade vi för första gången i ett Europeiskt sammanhang en inlärningsbias uttryckt som en relativt sett mer ihållande (oföränderlig) rädsloinlärning mätt med autonoma (icke-viljestyrda fysiologiska responser) till ansikten tillhörande en annan social (etniskt) grupp än forskningspersonerna ('FP'). Dessa resultat publicerades i Golkar, Björnstjerna & Olsson, 2015. Vi observerade en inlärningsbias hos Europeiska FP gentemot ansikten av Central-Afrikansk härkomst. Intressant nog så fann vi att effekten på gruppnivå inte generaliserade till ansikten av Mellan-Östern ursprung, dvs tillhörande en vanligare (och ofta stigmatiserad) minoritetsgrupp i ett Europiskt sammanhang. En närmare analys visade dock att frånvaron av inlärningsbias var beroende av FPs uppväxtmiljö. Medan FPs med exponering för etniskt heterogena miljöer (sannolikt innehållande individer från mellanöstern) inte visade inlärningsbiasen, visade individer utan sådan erfarenhet en bias i överensstämde med den som uppvisades till Central-Afrikanska ansikten. Våra resultat visar (a) att den sociala grupptillhörigheten hos de individer vi lär oss att ogilla/vara rädda spelar roll för hur beständigt det aversiva minnet är (åtminstone mätt med autonoma icke-vilje styrda responser). Dessutom visade vi att (b) grad av exponering är förknippat med frånvaro av en sådan inlärningsbias. Även om mycket tyder på att denna relation är kausal så kan våra experiment inte utesluta en icke-kausal länk. En möjlig mekanism för en kausal länk undersöktes under '2' nedan. För att koppla denna studie till delmål 3 (ökad naturalism genom tex interaktion) så följdes studien upp med två experiment som kopplade aversiv inlärningen till aggressivt beteende (Molapour, Lindström & Olsson, 2016). I dessa experiment gav vi FP möjlighet att administrera stötar till de ansikten som tidigare kopplats till stöt (som i det tidigare experimentet). Vi ville undersöka hur aversiv inlärning påverkade benägenheten att 'återgälda' stöt (bestraffning) till de individer som tidigare associerats med stöt. Uttryckt annorlunda så undersökte vi hur viljan att hämnas påverkades av föregående inlärning. I enlighet med våra prediktioner visade dessa experiment att aversiva upplevelser under inlärning ökade viljan att hämnas. Denna benägenhet stärktes hos individer som uppvisade en aggressiv personlighet.
2. Projektet har inte bara genererat ny kunskap om hur sociala aversioner skapas. Det har också bidragit med nyskapande och viktig kunskap om hur andra individer kan bidra till att förhindra att rädslor överförs. I tre separata experiment (Golkar & Olsson, 2016) i enlighet med delmål 2, fann vi att information som överfördes av en trygg individ 'demonstratör' förhindrade att FP senare lärde sig rädslor (genom exponering för en modell som uttryckte rädslobeteenden) mätt med autonoma fysiologiska responser. Våra resultat visade dessutom att denna 'immunisering' mot rädsloinlärning också var effektiv mot direkt, Pavlovskt, betingade rädslor. Studien utvidgar vår förståelse för de grundläggande inlärningsprocesser som styr social överföring av rädsla och trygghet. Den binder ihop sådan forskning med klinisk forskning genom att studera hur föregående trygga upplevelser kan minska överföringen av rädslor mellan individer.
3. Ett viktigt mål i projektet har varit att undersöka huruvida inlärningsbiasen baserat på etnisk/ras grupp (se tex resultaten under '1' ovan) generaliserar till kulturellt definierade grupper. Med utgångspunkt i denna frågeställning undersökte vi hängivna supportrar från två rivaliserande fotbollslag; 'AIK' och 'DIF'. Supportrar från de två lag deltog i en experimentell inlärningsuppgift där de fick lära sig att vara rädd för ett stimulus genom att titta på rädsloresponser hos personer från samma och från motståndarlaget. I enlighet med våra förväntningar fann vi att rädsloinlärning var starkare när informationen var överförd från en 'demonstratör' från in-gruppen (samma lag) jämfört med ut-gruppen (motståndarlaget). Dessutom var graden av inlärning positivt relaterad till hur mycket supportern identifierade sig med sitt eget lag. Dessa fynd tyder på att biased social rädsloinlärning inte är begränsad till grupp-kategorier baserade på etnicitet/ras utan reflekterar en mer generell mekanism som påverkar social inlärning av emotionell information. Denna studie har vi följt upp med att studera hur kulturellt definierade grupper interagerar med kategorier baserade på etnicitet/ras.
Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet.
1. Våra tidiga resultat inom projektet visade att individer med exponering för etniskt heterogena miljöer visade en reducerad eller obefintlig inlärningsbias till ansikten av Mellan-Östern ursprung. Dessa fynd tillsammans med tidigare forskning på apor som visat att dessa skyddas mot rädsloinlärning efter att ha exponerats för en lugn och trygg 'demonstratör' apa, väckte frågan om huruvida motsvarande trygghetsinlärning kan 'immunisera' människor mot att utveckla rädslor för andra individer. I tre separata experiment (Golkar & Olsson,2016) fann vi stöd för denna hypotes (se '2' under 'Projektets viktigaste resultat').
2. Som en följd av våra fynd att observationen av andras responser till sociala stimuli effektivt påverkar inlärningen om dessa stimuli uppkom den nya frågeställningen om huruvida också formandet av mer komplexa sociala beteenden, tex moraliska handlingar, kunde studeras på liknande sätt. Trots flera decenniers forskning på konformitet så hade ingen ännu studerat hur observerad frekvens av moraliska beteenden påverkade observatörens ('FPs') moraliska beteenden i en experimentell design. Under den senare delen av projektet inleddes ett samarbete med professor Kimmo Eriksson och dr. Pontus Strimling, båda experter på kulturell evolution. Eriksson och hans kollegor har tidigare visat att skattningar av hur moraliskt ett beteende bedöms påverkas av information given i en kort berättelse. Tillsammans med Eriksson och Strimling påbörjade vi en experimentell studie av effekterna av observerad frekvensen av moraliska beteenden (egoistiska och altruistiska ekonomiska handlingar) på observatörens skattningar och egna sociala beteenden. Denna och relaterade frågor har redan genererat en ny forskningslinje som hitintills resulterat i ett manuskript med 5 ingående experiment som skickats in för bedömning till en top-rankad vetenskaplig tidskrift. Dessutom är en ny anslagsansökan under arbete för att vidare utvidga denna forskningslinje.
Projektets internationella förankring
Forskningen är väl förankrad i den internationella forskningsfronten, vilket illustreras väl genom dels publicering i de högst rankade tidskrifterna inom området psykologi (tex Journal of experimental Psychology: General, rankad bland de 3 högsta inom psykologi) och dels genom det stora intresse från forskningssamfundet (på internationella konferenser) och allmänheten (se nedan).
Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Under projektets gång har jag (och mina medarbetare) diskuterat och kommenterat våra forskningsfynd i media och andra icke-vetenskapliga sammanhang (föreläsningar för allmänheten tex 'Hjärnans dag' och för kliniska psykologer 'Wisemind', samt i populärvetenskapliga artiklar i tex Forskning& Framsteg och Dagens Nyheter). Olsson har dessutom vid flera tillfällen under projektets pågående deltagit i den offentliga diskussionen för att tydliggöra forskning inom detta fält (tex i 'Filosofiska rummet' och debattartikel i Dagens Nyheter).
Projektets två viktigaste publikationer
Projektet har f.n. producerat fyra publikationer i högt ansedda tidskrifter inom ämnet psykologi. Tillsammans med mina medarbetare sammanställer jag just nu ytterligare två publikationer varav jag bedömer att en kommer att vara av speciellt stor vikt. Här nedan beskriver jag de två viktigaste publikationerna:
1. Golkar, A., Björnstjerna, M., & Olsson, A. (2015): Våra resultat visade (a) att den sociala grupptillhörigheten hos de individer vi lär oss att ogilla/vara rädda spelar roll för hur beständigt det aversiva minnet är (mätt med autonoma icke-vilje styrda betingade responser). Dessutom visade vi (b) att grad av exponering för representanter ur ut-gruppen förknippades med frånvaro av en sådan inlärningsbias. Dessa resultat diskuteras i detalj ovan som nr. 1 under 'Viktigaste fynd'. Våra fynd ledde till designen av experiment som redovisas i 'Viktigaste publikation' nr. 2 nedan.
2. Golkar, A., & Olsson, A. (2016): I tre separata experiment fann vi att information som överfördes av en trygg individ 'demonstratör' förhindrade att FP senare lärde sig rädslor (genom exponering för en modell som uttryckte rädslobeteenden) mätt med autonoma fysiologiska responser. Våra resultat diskuteras i detalj ovan (se nr. 2 under 'Projektets viktigaste resultat').
Projektets publiceringsstrategi samt kommentarer till denna
Vi har eftersträvat (och kommer att fortsätta att eftersträva) att projektets samtliga publikationer sker i något format av open access. I skrivande stund har resultaten av projektet publicerats i två open access tidskrifter. Vissa tidskrifter med mkt högt internationellt genomslag tillåter ännu inte open access. När publicering i dessa tidskrifter (tex Journal of Experimental Psychology: General) så har vi omedelbart gjort forskningsresultaten tillgängliga genom s.k. 'self-archiving', dvs att vi publicerar den senaste versionen av vår egen författarversion ('author's copy') av manuset på vår hemsida (www.emotionlab.se). Vi är angelägna om att våra forskningresultat kommer både forskningssamfundet och allmänheten till godo så snart det är möjligt efter det att resultaten är sammanställda.