Projektets övergripande syfte har varit att analysera hur familjenätverkens socioekonomiska sammansättning och geografiska utbredning påverkar livsstil och hälsa. Ett ytterligare syfte har varit att ge kunskap om familjenätverkens socio-ekonomiska sammansättning och geografiska utbredning och därmed ge ett bidrag till kunskapen om familjenätverkens funktionalitet.

Med utgångspunkt i registerdata har vi dels analyserat hur olika typer hälsorelaterade livsstilsmönster är associerade med familjenätverkens socio-ekonomiska sammansättning dels studerat hur inkomstfördelningen i familjenätverken förändrats över tid och hur detta varit relaterat till familjenätverkens geografiska närhet. För att bredda perspektivet från de svenska förhållandena har vi också studerat hur sociala nätverk påverkar människors välbefinnande i Sverige jämfört med andra europeiska länder, med hjälp av jämförande europeiska survey-data. Och eftersom vi kunde konstatera att avsaknad av familjemedlemmar hade stor betydelse för välbefinnande och livstilsval så genomförde vi en särskild analys av hur ensamboende påverkade mortalitetsrisker.
Under arbetets gång blev vi alltmer medvetna om betydelsen av att ta hänsyn till genusskillnader och olikheter mellan skilda regioner i analyserna av samspelet mellan å enda sidan familjenätverkens socio-ekonomiska sammansättning och å andra sidan livsstil och hälsa.

Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa

1. Projektets empiriska studier ger tydliga belägg för att hälsorelaterade livsstilsval påverkas av den socio-ekonomiska sammansättningen i familjenätverken. Våra empiriska analyser visar att rökning är associerat med utbildningsnivån i familjenätverken (1). Även analyser av andra livsstilsfaktorer (e.g. fysisk aktivitet) ger likartade resultat (5). Vi fann också ett samband mellan individernas egna livsstilsval och som gjorts av familjemedlemmar. Resultaten indikerar att mer heterogena familjenätverk kan resultera i mer hälsosam livsstil bland låginkomsttagare. En möjlig konsekvens av minskad social mobilitet kan därför bli en mindre hälsosam livsstil bland låginkomsttagare.

2. Våra empiriska analyser av hur den socio-ekonomiska sammansättningen i svenska familjenätverk förändras ger inte entydiga svar (2). För kvinnor, låginkomsttagare och i de geografiskt näraliggande familjenätverken är tendensen att familjenätverken har blivit mer homogena över tiden, d.v.s. att det för rika personer är mer sannolikt att familjemedlemmarna också är rika och på samma sätt för fattiga. Denna trend mot mer homogena familjenätverk finner vi dock inte bland män med i medel- och höginkomstlägen. Vidare visar analyserna på viktiga regionala skillnader, där män i de folkrika urbana regionerna har större social rörlighet än i andra regioner. Våra resultat visar på betydelsen av att ta hänsyn till genusskillnader och olikheter mellan regioner och inkomstgrupper, vilket varit sällsynt i tidigare studier av social rörlighet och i analyser av familjenätvekens socio-ekonomiska sammansättning.

3. Våra analyser visar vidare att hushållstruktur har betydelse för välbefinnande och livsstilsval och att ensamboende är associerat med högre mortalitetsrisk (3). Med utgångspunkt i internationella jämförande surveydata kunde vi konstatera att ensamhet är att stort problem var ett stort problem för många svenska över 50 års ålder och att äldre svenskar i jämförelse med andra européer har mindre kontakt med medlemmar i sina sociala nätverk, men att de trots detta var mer nöjda med sina sociala nätverk (4).

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet

Genom tillgången på unika data om livsstil och familjenätverk har det varit möjligt att analysera familjenätverkens socio-ekonomiska sammansättningen på nationell nivå i Sverige och att studera hur familjenätverkens sammansättning samvarierar med livsstil och hälsa genom hjälp av regionala data för Västerbottens län. Detta ger en översiktlig bild av de stora dragen och visar på signifikanta statistiska samband. Analyserna visar också hur mönstren varierar mellan regioner, inkomstgrupper och mellan män och kvinnor och ett viktigt resultat från projektet är betydelsen av att analysera social rörlighet och familjenätverk utifrån dessa olika perspektiv. Fortsatta studier kommer därför mer djupgående analysera processerna från ett regionalt och ett genusperspektiv samt analysera hur hälsorelaterade livsstilsfaktorer påverkas av olika typer av sociala nätverk med hjälp av såväl kvantitativa som kvalitativa metoder.

Projektets internationella förankring

Resultaten från projektet har presenterats i internationella sammanhang vid flera tillfällen bl.a. vid flera konferenser. De första resultaten från studier av livsstil och familjenätverk presenterades vid 7th International Conference on Population Geographies i Groningen. Studier av ensamboende och mortalitet presenterades vid Society for Longitudinal and Life Course Studies konferens i Dublin 2015. Analyser av familjenätverkens socio-ekonomiska sammansättning och förändring presenterades i ett paper vid 8th International Conference on Population Geographies i Brisbane. Flera artiklar är inskickade för publicering i ledande internationella tidskrifter och de studier som just slutförts och där publikationer nu är under slutförande är planerade att presenteras vid internationella konferenser och att skickas till andra internationella peer-review tidskrifter. Vi har också blivit inbjudna att presentera våra forskningsresultat i flera olika sammanhang bl.a. vid University of St. Andrews in Scotland och Queens University, Canada.

Internationell publicering

Tre artiklar är inskickade för publicering i ledande internationella peer-review tidskrifter. Två ytterligare manuskript håller på att slutföras. Forskargruppen har säkerställt att samtliga artiklar kommer att publiceras med open access.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället

Forskningsresultaten har presenterats i flera olika sammanhang utanför universitetet och vid föreläsningar som vänt sig till allmänheten eller till speciella målgrupper utanför universitetsvärlden, t.ex. vid den välbesökta Swedage-konferensen i Umeå 2014 som bl.a. vänder sig till anställda inom vårdyrken och vid en offentlig föreläsningsserie organiserad av Utbildningskanalen.

Projektets två viktigaste publikationer samt ett resonemang om dessa

I en inskickad artikel analyserar vi hur sambandet familjenätverkets sammansättning och livsstil genom att empiriska studera hur rökning är associerat med utbildningsnivån i familjenätverket och med familjemedlemmars rökvanor. Studien bekräftar hypotesen att utbildningsnivån i familjenätverket spelar roll för livsstilsval. Särskilt intressant är att syskonen utbildningsnivå är associerat med individens tobaksvanor även när vi kontrollerat för egen utbildning, övriga familjemedlemmars utbildning och familjemedlemmarnas rökvanor. Våra analyser visar på liknande samband mellan andra livsstilsfaktorer och familjenätverkens sammansättning (5). Studierna har varit möjlig att genomföra tack vare den unika kombinationen av livsstilsdata i Västerbottens Undersökningen och information om familjemedlemmar och deras utbildning från SCB-data.

I en andra inskickad artikel (2) analyserar vi hur den socio-ekonomiska sammansättningen i familjenätverk i Sverige förändrats från 1991 till 2009 genom att studera i vilken utsträckning som inkomstskillnader inom familjer (föräldrar, syskon, och vuxna barn) ökat. Resultaten är inte entydiga och vår studie visar mönstret ser olika ut i skilda inkomstgrupper, för män och kvinnor samt om analysen gäller hela nätverket eller bara det geografiskt näraliggande. Ytterligare analyser visar också på viktiga skillnader mellan olika regiontyper (6).

Projektets publiceringsstrategi samt kommentarer till denna.

Vår ambition har varit att publicera vår forskning i högrankade internationella peer-review tidskrifter med open-access. Tre artiklar är insända och under bedömning för möjlig publicering i internationella tidskrifter. Samtliga artiklar är skickade till tidskrifter som möjliggör open access-publicering. En ytterligare artikel är publiceras under januari 2016 i en antologi som kommer att finnas fritt tillgänglig på internet.

Artiklar
1. Malmberg G., Lundevaller E. and Ng N: Smoking prevalence and family members' education level. Submitted.
2. Lundholm E., Sandow E. and Malmberg G.: Decreasing intra-family income disparities? Submitted.
3. Ng N., Santosa A, Weinehall L. and Malmberg G.: Living alone and mortality among older people in Sweden. Submitted.
4. Malmberg G. och Olofsson J: (2016): Äldres sociala nätverk i Sverige och Europa. I Utblick - Sverige i världen. Umeå Universitet.
Manus
5. Ng N., Lundevaller E., and Malmberg G. Life style and education in family networks. (Draft to be submitted)
6. Malmberg G. Lundholm E and Sandow E. Regional variations in social mobility and family income differentials. (Draft to be submitted)

Länk till webbsida
http://www.cedar.umu.se/forskning/forskningsomraden/ovriga-projekt-vid-cedar/familjenatverk-livsstil-och-halsa/?languageId=3