En fråga som väckts under senare år är om ett förvärvat miljöpåverkat arv också förändrar hälsorisker i efterföljande generationer. Ett sådant epigenetiskt perspektiv ligger i centrum för projektet, som avser att undersöka följderna av de kriser industristaden Norrköpings invånare genomgått. Kontrollgruppen hämtas från tvillingstaden Linköping som haft en annorlunda utveckling.

Studien har designen av en tvillingstudie och ingår i det tvärvetenskapliga samarbetet inom forskargruppen Twincities Research. Svenska studier har tidigare visat att barns och barnbarns livslängd påverkats av den födotillgång förfäderna hade under sin långsamma tillväxtfas i barndomen. 2 448 barn födda 1997-99 i Norrköping och Linköping (en delmängd av den erkända s.k. ABIS:studien) har valts ut för fördjupade studier. Inledande analyser har visat att Norrköpingsbarnen uppvisar signifikant högre förekomst av autoantikroppar vid 1 års och 2,5 års ålder.

En stor del av forskningsarbetet inriktas mot att kartlägga barnens förfäder minst 3 generationer bakåt i tiden. Eftersom det finns ett rikt och fylligt arkiv- och källmaterial som beskriver den sociala, ekonomiska och industriella och utvecklingen i städerna är det möjligt att koppla ihop barnens hälsa med de kriser förfäderna genomgått. Ett rikt biologiskt material finns från barn och mödrar, och kan utökas. För att t.ex. kontrollera för aktuell stressnivå kommer analyser av kortisol i hår att göras enligt en ny metod som utvecklats av forskargruppen.