Forskningsmål

Projektets huvudsyfte var att utforska i vilken utsträckning element i kambodjanska sedvanliga processer för konflikthantering har kvarstått över tid och under förändrade historiska omständigheter. Denna fråga föranleddes av en önskan om att bättre förstå hur en internationellt sponsrad krigsförbrytartribunal, Khmer Rouge Tribunal (KRT), som var menad att främja social läkning i Kambodja, stod i konflikt med långvariga kambodjanska begrepp om moralisk ordning. I min tidigare forskning noterade jag att samspelet mellan utifrånkommande begrepp om social reparation och inhemska modeller för återställandet av ordning och fred var mycket komplext. En ömsesidig missförståelse ofta uppstod mellan internationella och lokala aktörer och den avspeglade de berördas ställning i en snabbt förändrande historisk verklighet.

Jag var angelägen om att se i vilken utsträckning kambodjaner anammade eller omformulerade begrepp som traditionell fredsskapande och ordning i ljuset av en ny politisk ekonomi som i sig genererar nya konfliktkällor.

Metod

Projektet inleddes med sökningar bland material från  franska utomeuropeiska arkiv i Aix-en-Provence (Archives Nationales d'Outre-Mer, ANOM) samt i arkivmaterial på Phnom Penh National Library. Det blev emellertid snart uppenbart att dessa material skulle vara svårhanterliga för att besvara forskningsfrågorna. En stor del av ANOM’s  Kambodjasamling har ännu inte klassificerats och gjorts tillgänglig för forskare. I de material som anskaffades i Phnom Penh hittade jag få fall där dokumentationen var tillräcklig för mina ändamål.

Vid halvtidsöversynen hos RJ oktober 2014 bestämdes det följaktligen att jag skulle fortsätta projektet med klassiska antropologiska metoder,  framför allt deltagande observation och intervjuer.

Vid det här laget hade emellertid den politiska och ekonomiska situationen i Kambodja genomgått stora förändringar efter valet 2013 och de påföljande protesterna. Såsom länge varit  antropologens strategi, lät jag kärnämnena i intervjuerna utvecklas genom samarbete mellan forskare och informant.

Jag upptäckte snart att mina förfrågningar om lokala minnen och ambitioner för rättvisa och förlikning nästan alltid gav upphov till kommentarer om den mycket spända situation som nu rådde i landet. I synnerhet var både äldre och yngre informanter upptagna med de hot mot kosmologisk och social harmoni de såg i den pågående förstörelsen av naturen. Åsikter om maktmissbruk och den intensifierade kampen om markområden som exempel på en unik form av brott mot moralisk ordning var ständigt återkommande.

Denna konflikt över mark och resurser uppstår ur förändringar där lokalmiljön nu ingår som vara i en global marknadsekonomi. Detta utgör en helt ny situation för kambodjaner från alla samhällsskikt.

Efter 2013 års val diskuterade jag konflikthantering med många kambodjaner som jag har känt under lång tid: studenter, akademiker, icke-statliga arbetstagare, munkar, tjänstemän, advokater, entreprenörer och jordbrukare. Jag genomförde också ett antal intervjuer med personer som hade deltagit i protesterna efter valet och även med dem som protesterade vid markkonflikter. Jag pratade med kambodjanska och utländska journalister som följde händelserna, och med kambodjanska advokater som hade erfarenhet av att arbeta på KRT såväl som på den inhemska domstolen. Dessa intervjuer omfattade både enskilda halvstrukturerade former och spontana gruppdiskussioner, samt mer formella intervjuer med individer som agerade i egenskap av företrädare för en organisation.

Eftersom spänningarna i hela landet nu fokuserats alltmer på konflikter i skogsområden besökte jag höglandsprovinsen Mondulkiri, där skogsinnevånarna håller på att förlora sina traditionella marker till olaglig avskogning eller till mäktiga företag som givits koncessioner av staten att nyttja den omstridda marken. Jag inkluderade också en kort resa till Koh Kong-provinsen i sydvästra Kambodja och Kampot, i sydöst.
 
Bidrag till internationell forskning

Projektet har genererat nya förståelser av förhållandet mellan långvariga begrepp av socio-kosmologisk ordning och en geopolitisk verklighet som genomgår snabb förändring. Studien visar även hur den kambodjanska buddistiska munkskapet blir alltmer involverat i den nya konkurrensen om mark och resurser. Sådana insikter kan ge utvecklingsbara jämförelser med andra asiatiska Theravada buddistiska samhällen som öppnas upp alltmer till omvärldens kapitalistiska intressen, exempelvis Myanmar och Laos. Studien visar också på komplexiteten i förhållandet mellan "lagens ord" och "praxis för rättvisa" i en kontext där eliten lockas av tidigare okända incitament - incitament som till stor del för närvarande härrör från kinesiska affärsintressen. Sådan kunskap är av betydelse för forskare liksom för yrkesutövare inom ”transitional justice” och för framväxande demokratier, där prospektering av den naturliga miljön samtidigt undergräver bräckliga freds- och utvecklingsprocesser. Studien är också relevant för förståelsen av hur dagens globala geopolitiska förändringar utspelas i mikrokontexter. En begynnande solidaritet mellan byborna i skogsområden kan motverkas av att de tvingas välja mellan motstridiga värdesystem för att bäst säkerställa sin säkerhet. Projektet ger således insikter i de processer av kulturförändring som uppstår när människor försöker finna kontinuitet mellan välkända inhemska moraliska system och dagens framväxande socioekonomiska imperativ.
ya forskningsfrågor som projektet genererat

Nya forskningsfrågor som projektet genererat

Den mest pressande frågan som det här projektet har skapat sammanfaller med frågor som för närvarande uppstår i många andra discipliner. Detta gäller miljöförändringar och vår kollektiva förmåga att bromsa potentiellt förödande klimatförändringar på vår planet. Fallstudier, lik den som genomfördes i det här projektet, avslöjar hur befolkningstrycket, geopolitiken och den orubbliga spridningen av kapitalistiska värden utspelas i lokala konflikter, och om hur man bör relatera detta till miljön och lokalbefolkningen. Detta framhäver behovet av att bättre förstå hur värderingar, dialog och beslutsprocesser filtrerar både upp och ner från internationella, nationella och till lokala nivåer.

Det finns ett brådskande behov av forskning om de resonemang och förhandlingar kring dessa ämnen på alla nivåer. Dessa behöver sedan kontextualiseras mot bakgrund av globala och lokala förändringar. Konflikterna i Kambodja som blev fokus för denna studie har resulterat i hot, fängslande och mord av aktivister, journalister och oppositionspartimedlemmar.
 
Det noteras att lokalbefolkningen i vissa fall har fått eftergifter från tjänstemän och eliten genom våldsamt motstånd. Det finns därför ett stort behov av kunskap om vilka omständigheter som påverkar utgången i sådana konfliktsituationer. Vi behöver förstå hur inte bara materiella utan även kulturella faktorer kan verka för att övertyga maktinnehavarna att skydda de mest utsatta.

Idag finns en bred medvetenhet om att begrepp som demokrati, frihet, utveckling och säkerhet saknar all mening om vi misslyckas med att ta itu med pressande hot mot miljön. Denna studie understryker därför behovet av ytterligare tvärvetenskaplig dialog och högt kreativa visioner för framtiden.

Internationella kontakter

Under genomförandet av detta projekt hade jag privilegiet att etablera ett antal mycket givande nya forskningskontakter. För det första vill jag nämna the Cambodian Institute for Cooperation and Peace (CICP) och dess vice forskningsdirektör, Mr Pou Sovachana. Mr Pou ordnade en enastående möjlighet för mig att delta i regelbunden akademisk diskussion med andra lokala och internationella forskare. Bland andra, fanns antropologen Dr Courtney Work och utvecklingssociologen Dr Alice Beban, som båda har lång erfarenhet av att arbeta med markkonfliktfrågor i Kambodja.
Jag har också haft regelbunden kontakt med Pen International, både kambodjanska och svenska, samt med Prof. Katharine Adeney, University of Nottingham, Director of the Institute of Asia and Pacific Studies (IAPS) och redaktör av IAPS Dialogue, och har bidragit till deras online-publicering. Kontakter som etablerades tidigare i min forskningskarriär i Kambodja har också konsoliderats. Dr Katharine Brickell, Royal Holloway University, London och Dr Simon Springer, University of Victoria, Kanada, uppmanade mig att bidra till deras senaste volym, Handbook of Contemporary Cambodia. Jag har också haft kontinuerlig kontakt med Dr Erik Davis, Macalester University och docent i religionsvetenskap Jason Carbine, Whittier College, angående mitt bidrag till deras antologi om religiösa gränser. Jag fortsätter att upprätthålla kontakt med kambodjanska kontakter vid Legal Aid Cambodia, en kambodjansk icke-statlig organisation som ger rättshjälp till fattiga käranden.

På grund av min ansiktsskada och svårigheter att tala har jag tyvärr tvingats avstå från flera möjligheter att leverera offentliga presentationer. Jag har därför beslutat att göra mitt material tillgängligt för en bred, icke-akademisk publik genom att publicera en sammanställning av fynd som samlats över åren, i ett format som passar icke-specialisten. Jag har påbörjat arbetet på en sådan volym och resultaten från denna studie kommer troligen att utgöra ungefär en fjärdedel av slutprodukten. Utkastet behöver vidareutvecklas innan redigering kan börja på allvar, men det är min avsikt att ha ett manuskript redo för publicering snarast möjligt. Riksbankens Jubileumsfond har varit en huvudsponsor för forskningen jag bedrivit i Kambodja sedan 2002. Det är med stor tacksamhet att jag lämnar in denna rapport och åtar mig att göra resultaten tillgängliga inte bara för andra forskare, utan även för icke-akademiska läsare. Det är min förhoppning att allmänhetens insikter kan främja debatt om vad som utgör en rättvis värld, inte bara för mänskligheten utan även för icke-mänskliga livsformer. I detta tror jag att vi har mycket att lära av Kambodjas kulturarv.