Syftet med detta projekt har varit att sociologiskt undersöka ”ledarsamhällen”, det vill säga analysera vilka sociala och kulturella normer och värderingar som präglar samhällen där ledare bor och lever med sina familjer, där deras barn går i förskola och skola och växer upp, där de umgås med vänner och bekanta, där de gifter sig, åldras och dör. Med ”ledare” avses inte bara personer med en formell position som exempelvis chef, utan alla dem som på olika sätt har möjlighet att nå ett inflytande över sin omvärld, och som av andra uppfattas som ledare. Som undersökningsobjekt valdes samhället Djursholm utanför Stockholm, en plats som både historiskt och i nutid attraherat Sveriges kulturella, politiska och ekonomiska elit. Metoden har varit etnografisk och innefattat (a) ett stort antal intervjuer och informella samtal med människor som bor eller har bott i Djursholm, samt människor som har Djursholm som sin arbetsplats; (b) deltagande observation i en mängd sociala situationer, såsom föreningar, fester, familjeliv, skolor och förskolor, allmänt liv på gator och torg, i skog och mark och så vidare; (c) historiskt källmaterial, sociala medier, webbsidor, artiklar om Djursholm och dess invånare, nekrologer över avlidna djursholmare och så vidare; (d) kompletterande enkäter till föräldrar, barn och ungdomar; (e) samt specialbeställd statistisk information från sådana organisationer som Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen och Brottsförebyggande rådet.

Utgångspunkten för projektet har varit den svenska och internationella ledarskapsforskningen: i sina studier av ledare som en social grupp och kategori i samhället, har forskare hittills framförallt koncentrerat sig på ledare i sina professionella roller och sammanhang. Frågan om hur människor formas till ledare, i form av inflytelserika personer, har framförallt studerats i de formella organisationer och nätverk som de tillhör, till exempel företag, föreningar och skolor. Mindre uppmärksamhet, om ens någon, har ägnats åt de samhällen i vilka ledare lever och verkar med sina familjer. Inom socialantropologi har så kallade lokalsamhällesstudier framför allt studerat socialt och ekonomiskt utsatta områden, men ägnat mindre uppmärksamhet åt privilegierade miljöer; likaså har sociologiska studier av elitmiljöer inte studerat dem som ”ledarsamhällen”. Sammantaget finns ett betydande behov av den typ av studie som här presenteras.

Projektets viktigaste resultat
I denna studie beskriver jag hur Djursholm skapar en självbild som ledare bland sina invånare, och hur detta kommer till uttryck i invånarnas värderingar, attityder och beteenden. Särskild vikt har lagts vid att förstå, beskriva och analysera hur detta sker för barn och ungdomar. Två centrala begrepp som jag framförallt hämtar från Bourdieu och Weber präglar min framställning och analys: konsekration och aura. Djursholm konsekrerar sina invånare till ledare, vilket sker genom samhällets aura. Konsekration handlar om att socialt och moraliskt upphöjas till ett närmast andligt tillstånd, vilket blir till en viktig förutsättning för möjligheterna till legitimt inflytande, det vill säga ledarskap. Auran utgörs av samhällets symboliska mervärde och kulturella kapital och manifesteras ytterst i samhällets historia, byggnader, institutioner och invånares livsstil. Konsekrationen är långt ifrån oproblematisk och innefattar betydande såväl fysiska, psykiska som sociala utmaningar och ansträngningar för djursholmarna. I mina studier av skolorna i Djursholm uppmärksammar jag exempelvis den höga andelen barn och ungdomar som diagnostiseras som dyslektiker, vilket har mindre att göra med några reella läs- och skrivsvårigheter, och mer att göra med att hantera social avvikelse i form av medelmåttiga eller högst ”normala” studieresultat i en miljö som förväntar sig excellens. En hög konsumtion av alkohol präglar också Djursholm och gäller såväl vuxna som ungdomar, vilket kan ses som ett uttryck för den utbredda känsla av otillräcklighet som många invånare verkar bära på, och som kommer till uttryck på olika sätt i mina observationer. Sociala relationer innebär vidare både risk och möjlighet: auran är skör och bygger på invånarnas förmåga att ständigt producera och re-producera vissa centrala beteendemässiga normer och värderingar.

Men min studie är inte bara en sociologisk analys av ett ledarsamhälle. Som jag också försöker att visa på och argumentera för, är ledarsamhällen viktiga att studera inte bara på sina egna meriter som uttryck för en viss form av lokalsamhälle, utan framför allt för att de är normsättande miljöer och därmed påverkar långt många fler människor än dem som för tillfället råkar bo där. I Djursholm konsekreras människor till ledare och agerar som sådana; men de gör det framförallt inte utifrån kunskap, kompetens och formella meriter; utan på basis av en social, kommunikativ och estetisk excellens. För att beskriva hur Djursholm som ledarsamhälle påverkar sin omvärld, introducerar jag begreppet ”konsekrati” och kontrasterar detta mot begreppet meritokrati. Konsekratin, hävdar jag, vinner i betydelse i samhället i stort på bekostnad av meritokratin – vilket kan förstås genom att studera den livsstil och de normer och värderingar som präglar ett samhälle som Djursholm. Konskekratin frammanar ett ”aurasamhälle” framför ett kunskapssamhälle. Detta kommer till exempel till uttryck i sådana populära begrepp som anställningsbarhet i arbetslivet, där det framför allt är ett visst individuellt och socialt uttryckssätt som efterfrågas. Med begreppet konsekrati vill jag dels utveckla en teoretisk förståelse för hur vissa miljöer kan ses som ledarsamhällen genom sin normsättande förmåga; dels beskriva en samhällsform som ännu inte fått sin konceptualisering.   

Avslutningsvis bidrar min studie förhoppningsvis till en diskussion och debatt om hur samhällsvetenskaplig forskning kan bedrivas och publiceras. Internationell publicering på engelska i peer-reviewed tidskrifter är på många sätt en mycket positiv utveckling för svensk samhällsvetenskap. Men det finns i dag också en ökande kritik mot så kallad ”gap-spotting” research (se till exempel Mats Alvessons många texter i frågan), det vill säga en forskning som emanerar ur snäva och kanske till och med ibland triviala frågeställningar. Denna studie av ett samhälle vill bidra till att samhällsvetenskapens grund i större och mer omfattande analyser också får utrymme, uppskattning och finansiering. Därtill är studiens första publicering en bok på svenska, vilket jag också ser som en viktig poäng för en samhällsvetenskap som blir mer och mer upptagen av att ensidigt publicera sina resultat och analyser på engelska i internationella facktidskrifter. Vi behöver menar jag en samhällsvetenskap som kan både och; det vill säga både publicera på svenska (och engelska) i böcker, och på engelska i facktidskrifter. Slutligen är min förhoppning med denna bok ett bidrag till det företagsekonomiska ämnets utveckling, dels genom att den är en studie av ett samhälle, dels genom att den manifesterar företagsekonomins potential som tvärvetenskapligt och samhällsrelevant ämne.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
I detta arbete har jag särskilt blivit varse skolornas roll och betydelse; men då inte framför allt deras pedagogik och läroplan, utan den unika sociala miljö som de utgör. Skolorna är viktiga konsekrerande institutioner genom de möten barn och ungdomar som de möjliggör. I framtida forskningsprojekt avser jag att fördjupa mig i dessa frågeställningar. Jag ser ett sådant forskningsprojekt som en logisk fortsättning på det projekt jag nyss avslutat och som också erbjuder mig att bidra till att etablera en mer organiserad och omfattande samhällsvetenskaplig forskning om eliter och elitmiljöer i Sverige.

Projektets internationella förankring
Denna studie bygger på en internationellt etablerad teoribildning inom ledarskapsforskning, sociologi, socialantropologi och historia. Jag har redan haft seminarier utomlands om projektet och kommer även framöver att delta i internationella forskarkonferenser. Därtill arbetar jag även med internationell publicering (se nedan).

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Min studie om Djursholm har väckt intresse såväl innanför som utanför akademien och lett till flera intressanta seminarier och debatter. Utanför akademien har jag bland annat deltagit i samtal och seminarier på Bokmässan i Göteborg och Kulturhuset i Stockholm. Jag har varit intervjuad ett flertal tillfällen i lokal- och riksmedia, till exempel SVT Kulturnyheterna, P1 Morgon och Svenska Dagbladet. Jag har också själv bidragit med populärvetenskapliga artiklar, till exempel i DN Kultur.

Projektets viktigaste publikationer och publiceringsstrategi
I maj 2015 publicerade jag monografin Djursholm – Sveriges ledarsamhälle (Atlantis) som på drygt 740 sidor presenterar studien i sin helhet. Jag har även år 2012 publicerat en artikel i Scandinavian Journal of Management. Framöver väntar en utgivning av boken på internationellt förlag, samt artiklar för internationella tidskrifter, där jag i möjligaste mån kommer att välja open access journals. Publikationerna följer den publiceringsstrategi som jag angav i ansökan, och som jag framgångsrikt arbetat med i tidigare projekt.