2011-2016

Projektets syfte samt eventuella ändringar i syftet under projektperioden

Projektets huvudsakliga syfte har varit att studera riskfaktorer för kognitiv nedsättning och demens med särskilt fokus på livsstils (fritidsaktiviteter) och socioekonomiska (utbildning, yrkeskomplexitet) faktorer. Projektet huvudsakliga syfte har inte förändrats men däremot har projektets mer specifika syften kommit att utökas till att även undersöka inverkan av civilstånd och föräldraskap på demens samt inverkan av stress på kognitiv funktion och demens. Projektets resultat har publicerats i ett flertal peer-review granskade internationella tidskrifter.

En förändring som skett är att projektet tillgängliga databaser har behövts kompletteras med några variabler för att kunna besvara en del av de planerade frågeställningarna, vilket gjort att projektet dragit ut på tiden något. Vidare har ett tillägg av värnpliktsdata gjorts för vissa kohorter i Betula projektet. Genom detta tillägg har det givits en ökad möjlighet att närmare studera relationen mellan tidig kognitiv förmåga, utbildning och yrkeskomplexitet och senare kognitiv nedsättning och risk för demenssjukdom, vilket också har gjorts och resultat från detta är planerade att publiceras inom innevarande år.

Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa
Ett intressant, och vad jag tycker, viktigt resultat kommer från vår studie om relationen mellan stressfulla livshändelser och senare risk för demenssjukdom (Sundström et al., 2013). I detta projekt använde vi oss av prospektiv longitudinell data från Betula projektet och ett mer omfattande frågebatteri om livshändelser än vad som tidigare studerats. I frågeformuläret som deltagarna besvarat ingick totalt 55 specifik livshändelse och för varje enskild händelse fick de bedöma både den emotionella påverkan av och den emotionella anpassningen till händelsen. Vi ville även undersöka om förekomsten av positiva livshändelser skulle kunna tjäna som en buffert gentemot eventuella negativa effekter från stressfulla livshändelser, något som oss veterligt inte var studerat tidigare men som föreslagits teoretiskt. Men trots vårt omfattande data om livshändelser fann vi inte något signifikant samband mellan negativa livshändelser och senare risk för demens. Vi fann inte heller något stöd för att positiva händelser skulle tjäna som buffert för eventuella effekter av negativa händelser. Resultatet från denna studie stödjer således inte hypotesen att stressfulla livshändelser skulle vara en riskfaktor för att utveckla demens.

Ett annat intressant resultat utgår från våra studier om effekter av upplevd långvarig stress på både subjektiva och objektiva aspekter av vår kognition (Rönnlund et al., 2013). I denna studie användes också longitudinell data från Betula projektet. Två grupper skapades där ena grupp bestod av personer som rapporterade sig vara generellt stressade vid både det första och de två uppföljande testtillfällena (5 och 10 år senare) och den andra gruppen bestod av samma antal personer (matchad på ålder och kön) som ansåg sig vara lågt stressade vid alla dessa tre tillfällena. Dessa grupper jämfördes sedan både gällande subjektiva och objektiva mått på kognition. Resultatet visade att den stressade gruppen skattade att deras minne hade försämrades signifikant mer över tid än gruppen som var lågt stressade. Vidare rapporterade den stressade gruppen fler depressiva symtom över tid än kontrollgruppen. Men till skillnad mot resultatet från subjektivt minne framkom inte någon signifikant skillnad gällande de objektiva kognitiva prestationerna över tid. Ett resultat som vi finner intressant och som vi också ser som ett viktigt bidrag till tidigare forskning inom området.

De tredje resultaten att lyfta fram kommer från våra studier om civilstånd, föräldraskap och dess relation till senare demensutveckling. Detta har vi studerat i två studier, den första baserades på data från Betula projektet och den andra på data från den så kallade Linnedatabasen, vilken är en longitudinell databas över hela Sveriges befolkning med data från bland annat Socialstyrelsen (patient- och dödsorsaksregister) och SCB (socioekonomiska variabler) och som är länkad på individnivå. I den första studien, baserad på Betula projektet, fann vi en särskilt ökad risk för demens hos personer som var ogifta och då framför allt som var änkor/änkemän och var utan barn. I den andra studien, som baseras på data över hela Sveriges befolkning, undersökte vi närmare om effekten av civilstånd och föräldraskap kvarstod även efter att hänsyn tagits till socioekonomiska faktorer, såsom exempelvis inkomst och utbildning, samt om det fanns skillnader i resultat mellan tidig och sen demensdebut och mellan män och kvinnor. Resultat visade att i jämförelse med gifta hade alla icke-gifta grupper en ökad risk för demens och denna effekt kvarstod även efter justeringar för eventuella medierade faktorer, såsom inkomst och utbildning. Vidare var civilstånd relaterat till både tidig och sen demensdebut, med en något högre risk observerad för tidig demensdebut. Vi fann också att alla icke gifta kategorier var associerade med demens och att den ökade risken gällde för både män och kvinnor i ungefär lika hög grad.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
En av de nya frågeställningar som projektet genererat handlar om effekten av subjektiv ensamhet för kognitiv funktion och risk för demens. Projektets tillgängliga longitudinella databas gör det möjligt att ingående undersöka inverkan av subjektiv upplevd ensamhet över tid medan hänsyn tas till socialt nätverk (inklusive civilstånd), stress och depression. Upplevd ensamhet har i tidigare forskning också kunna relateras till generella hälsobesvär samt även kopplas till olika personlighetsdrag. Nya studier är planerade för att undersöka subjektiv ensamhetens roll för kognitiv funktion, kognitivt åldrande och risk för demens, medan hänsyn tas till ovan nämnda faktorer.

Andra exempel på frågeställningar som projektet väckt upphov till handlar om sambandet mellan familjenätverk i en vidare mening och kognitivt åldrande och demens. Att ha kontakt med vuxna barn, barnbarn och syskon kan ge en social kontakt och till viss del kompensera för ett eventuellt mindre socialt nätverk till följd av skilsmässa eller dödsfall samt även minskad känslan av ensamhet och depression. Studier är planerade för att studera närmare effekten av familjenätverk (vuxna barn, barnbarn eller syskon) på kognitiv funktion och demens. Vidare planeras geografiskt avstånd mellan den äldre och dennes vuxna barn, barnbarn eller syskon att studeras när det gäller risk för demens.

Projektets internationella förankring
Projektet är internationellt förankrat så till vida att dess resultat har (och även kommer att fortsätta) publicerats i ett flertal internationella tidskrifter och att projektet vilar på internationella etablerade forskningsresultat. Vidare har en del av resultaten även presenterat och diskuteras vid internationella vetenskapliga konferenser.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Projektets forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället har skett dels genom presentation för en lokal pensionärsorganisation samt dels genom Betula projektets informationsträffar och symposium. Delar av projektets resultat har även presenterats vid ett forskningssamtal som var öppna för allmänheten. När återstående av artiklarna är publicerade kommer förhoppningsvis fler presentation utanför vetenskapssamhället att ske.

Projektets två viktigaste publikationer samt ett resonemang om dessa
Då inte alla arbeten ännu är publicerade är det lite svårt att förutse vilka två som slutligen kommer anses vara viktigast men i nuläget bedömer jag nog följande två vara av störst intresse.

Sundström, A., Westerlund, O., Kotyrlo, E. (2016). Marital status and risk of dementia: a nationwide population-based prospective study. BMJ Open, 6, e008565.

Sundström, A., Rönnlund, M., Adolfsson R. & Nilsson, L-G. (2014). Stressful life events are not associated with development of dementia. International Psychogeriatrics, 26, 147-154.

Den första studien ovan undersöker effekten av civilstånd på demens och är den hitintills största studien som undersökt detta och som också haft möjlighet att kontrollera för inverkan av olika socioekonomiska faktorer, skillnader mellan könen samt eventuella skillnader mellan tidig och sen demensdebut. Resultatet visade en signifikant ökad risk för demens för alla icke-gifta grupper, för både tidig och sen demensdebut med en något högre risk för tidig demensdebut. Vidare fann studien en ökad risk för demens för både män och kvinnor i liknande utsträckning.

Den andra studien undersöker stressfulla livshändelser på ett mer ingående sätt än tidigare studier gjort bland genom att ta hänsyn till individens egna subjektiva upplevelse av en specifik händelse och också genom att ta hänsyn till både negativa och positiva livhändelser och undersöka huruvida positiva livshändelser kan agera som buffert gentemot möjliga effekter utav negativa livshändelser, något som oss veterligen aldrig tidigare undersöks i relation till demens. Resultatet från denna studie föreslår ingen association mellan varken negativa eller positiva livshändelser och demens, och stödjer alltså inte den tidigare föreslagna hypotesen att stressfulla livshändelser skulle kunna trigga igång en demenssjukdom.

Projektets publiceringsstrategi samt kommentarer till denna
Projektets publiceringsstrategi är att publicera i internationellt välrenommerade internationella peer-reviewed journaler av direkt relevans för artikelns område. När det har varit möjligt har publicering även gjorts med open access (än så länge är två publicerade och en planerat att skickas till open access).

Publikationer

Rönnlund, M., Sundström, A., Eriksson, D., & Nilsson, L-G. (2013). Effects of perceived long-term stress on subjective and objective aspects of memory and cognitive functioning in a middle-aged population-based sample. Journal of Genetic Psychology, Research and Theory on Human Development, 174, 25-41.

Rönnlund, M., Sundström, M., & Pudas, S. (manuscript). Midlife level and 15-year changes in general cognitive ability in a sample of men: The role of education, early adult ability, bmi, and pulse pressure.

Sundström, A., Rönnlund, M., Adolfsson, R., & Nilsson, L-G. (2014). Stressful life events are not associated with development of dementia. International Psychogeriatrics, 26, 147-154.

Sundström, A. Rönnlund, M. (manuscript). Relationship between work complexity and risk of dementia.

Sundström, A., Westerlund, O., Kotyrlo, E. (2016). Marital status and risk of dementia: a nationwide population-based prospective study. BMJ Open, 6, e008565.

Sundström, A., Westerlund, O., Mousavi-Nasab, SM., Adolfsson, R., Nilsson, L-G. (2014). The relationship between Marital and Parental Status and Risk of Dementia. International Psychogeriatrics, 26, 1-9.

Sörman, D. E., Rönnlund, M., Sundström, A., Adolfsson, R., Nilsson, L-G. (2015). Social relationships and risk of dementia: a population-based study. International Psychogeriatrics, 27, 1291-1399.

Sörman, D.E., Rönnlund, M., Sundström, A., Norberg, M. & Nilsson, L-G. (submitted). Social network size and cognitive function in middle-aged adults: Cross-sectional and longitudinal associations. Journal of Adult Development.

Sörman, D. E., Sundström, A., Rönnlund, M., Nilsson, L-G (2014). Leisure activity in old age and risk of dementia. A 15-year prospective study. The journal of Gerontology. Series B, Psychological Science and social sciences, 69, 493-501.

Konferensbidrag

Rönnlund, M., Sundström, M., & Pudas, S. (2015). Interindividual differences in onset of decline in general intelligence in old age: The role of social network size, overweight, and hypertension. ISIR (International Society for Intelligence Research), Albuquerque, New Mexico, 18-20 September.

Sundström, A., Westerlund O., & Kotyrlo, E. (2015). Marital status and risk of dementia: a nationwide population-based prospective study. Society for Longitudinal and Life Course Studies (SLLS) conference, Dublin, 18-21 October.

Sörman, D. E, Rönnlund, M., & Sundström, A. (2012). Leisure-time activity in old age as predictors of impending dementia: A 15-year prospective study. Cognitive Aging Conference, Atlanta, GA, April.