Det har inte tillkommit några påtagliga ändringar i projektets syfte under projekttiden. Det huvudsakliga syftet med projektet har varit att genom en mikrohistorisk studie undersöka hur arkeologisk kunskap och arkeologiska museer kan förstås och diskuteras i kosmopolitiska termer. Genom att följa Olov Janse (1892-1985) och hans fru Renée (1903-2000) genom 1900-talets globala omvälvningar (från kolonialism och världskrig till det Kalla kriget) har vi visat hur en kosmopolitisk arkeologi och föremålssamlingar är och har varit bundna till världspolitiska krafter och personliga motiv; fokuserat på rörelser i rummet mellan storskalig världspolitik och småskaliga individuella narrativ; undersökt hur arkeologiska museiföremål, arkiverat material, de arkeologiska (och i viss mån etnografiska) narrativens textualitet, personliga minnen, samt arkeologens kroppslighet samverkar i en ständigt pågående rörelse. Vidare har vi visat hur dessa komplexa förhållanden då och då fryses i stillbilder av arkeologisk kunskap. Vi har även undersökt det diskursiva förhållandet mellan arkeologi och etnografi och har visat hur dessa tillsammans har skapat och underblåst populära och politiskt användbara klichéer av den Andre. Utöver detta har vi undersökt arkeologins (och i viss mån etnografins) roll i det franska koloniala projektet i Indokina, ämnenas plats i de politiska diskurserna kring första och andra världskriget, Kalla kriget och Vietnamkriget. Vi har funnit bärande koncept och analytiska strukturer för att utforska och förstå arkeologin och de arkeologiska museerna bortom den arkeologihistoriskt välundersökta nationalstaten. Våra forskningsresultat är viktiga i vår egen samtid, som karaktäriseras av kosmopolitisk rörelse och översättning, men där arkeologin och arkeologiska museer ofta framställs som stabila representanter för likaledes stabila nationalstater.

Projektets tre viktigaste resultat
1. Genom grundforskning i arkiv och föremålssamlingar har projektet bidragit med nya perspektiv på arkeologens och kulturarvssektorns roll och mening under 1900-talets olika världspolitiska sammanhang. Inte minst rör det den betydelse som andra världskriget hade för att förändra dessa fält: från en kolonialt definierad arkeologi, etnografi och kulturarvsektor till postkoloniala definitioner av desamma med nya nationalstater, med NGOs och internationella aktörer såsom UNESCO. Projektet har visat att trots de avgörande förändringarna för internationell arkeologi och kulturarvsverksamhet i och med andra världskriget, finns betydande likheter i struktur, aktörer och nätverk mellan den koloniala och postkoloniala verksamheten.
2. Projektet har utforskat förhållandet mellan nationalstaters samlingar av arkeologiskt (och etnografiskt) material, och de enskilda och institutionella, koloniala och kosmopolitiska, aktörer som skapade och förvaltade dem.
3. Arkeologins roll i skapandet och upprätthållandet av bilden av den exotiske Andre, både under den koloniala och den postkoloniala eran. Vidare har projektet visat hur denna bild är internationellt överförbar och användbar i internationell arkeologi och kulturmiljövård, samtidigt som den har fått en nationell prägel i de olika länder som har ingått i studien (främst Sverige, Frankrike, Franska Indokina och USA).

Nya forskningsfrågor
Projektet har genererat en serie nya forskningsfrågor, såsom etnografins förhållande till kolonial arkeologi under 1900-talets första hälft och etnografiska museer som koloniala och postkoloniala institutioner. En annan ny fråga rör den enskilde tjänstemannens roll i den byråkratiska kultur- och kulturarvsdiplomatin, där denne aktiverar och kopplar samman aktörer och nätverk inom koloniala och postkoloniala kulturarvsorganisationer. Ytterligare en fråga är Renées roll i det som officiellt betraktas som Olov Janses karriär.

Projektets internationella förankring
Projektet har varit förankrat i det internationella forskningsfältet, i arkiv och museer. Vi har besökt och samarbetat med följande museer och arkiv:
USA: The National Anthropological Archives; Library of Congress; Freer Sackler Galleries, Washington DC. National Archives at College Park, Maryland; Peabody Museum, Harvard-Yenching Institute, Cambridge.
Sverige: Riksarkivet; Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek; Antikvarisk-topografiska arkivet; Stockholms stadsarkiv; Östasiatiska museets arkiv; Etnografiska museets arkiv; Norrköpings stadsarkiv.
Frankrike: Musée Cernuschi; École Française D'Extrême-Orient (EFEO); Musée du Quai Branly; UNESCO; Musée d'Archéologie nationale; Collège de France.
2005 besökte vi Vietnam och arkiv och museer där.
2014 initierade Anna Källén tillsammans med professor Matthew Spriggs "APHAN: the Asia-Pacific History of Archaeology Network", ett nätverk för arkeologihistorisk forskning i Asien och Oceanien. Projektet har även förnyat intresset för Olov Janse på Peabody Museum, Musée Cernuschi, Musée Guimet och Musée d'Archéologie nationale.

Konferenser
15-18 juli 2015, CHAM, Lissabon. Källén håller föredrag på sessionen "Heritage Diplomacy and Networks of Conservation Knowledge".
12-18 january 2014, "Indo-Pacific Prehistory Association. Siem Reap conference", Cambodja. Källén och Spriggs organiserar sessionen "History of Asia-Pacific Archaeology". Föredrag av Källén och Hegardt.
28 november 2014, Hegardt håller föredrag på seminariet "Ture Arne, Hanna Rydh, Olov Janse och Johan Gunnar Andersson. Svenska arkeologer i världen och deras vetenskapliga arv".
23 oktober 2013, "Heritage and critical postcolonialism". Internationellt heldagsseminarium organiserat av Källén och Hegardt på Historiska museet i Stockholm,. Hegardt håller föredrag.
6 september 2013, Hegardt håller föredrag på EAA i Pilsen, Tjeckien, sessionen "Biography and Histories of Archaeology: present state and future scopes".
29-30 oktober 2012. Conference: "Global Communities. Transnational and Transdisciplinary Exchanges", Växjö University, föredrag av Hegardt och Källén.
15-16 oktober 2012. Symposium: "Matter Matters. The Social Sciences Beyond the Linguistic Turn". Lunds universitet. Hegardt & Källén deltar.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Vårt samarbete med museer och arkiv har haft inverkan på dessa institutioner genom att intresset för Janse och hans arbete har återuppväckts. Vi har också visat på internationell mikrohistoria som ett instrument för förståelsen av föremålssamlingar. Hegardt och Källén har presenterat projektet för Historiska museets personal den 13 juni 2013. Källén har även hållit ett öppet föredrag på Stockholms universitet. Den biografiska monografi (The Archaeologist In-Between: Olov R.T. Janse 1892-1985) som beräknas publiceras i slutet av 2016, riktar sig till en bredare publik än bara vetenskapssamhället.

Projektets två viktigaste publikationer samt ett resonemang om dessa
Källén, A and Hegardt, J 2014, "A Cosmopolitan History of Archaeology: The Olov Janse Case." Bulletin of the History of Archaeology: 24:7.
Hegardt, J & Källén, A 2014, "Translated Objects: The Olov Janse Case." Museum Worlds: Advances in Research: 2.

Dessa två texter når två olika forskningsfält och visar projektets bredd. I den första texten fokuserar vi på arkeologihistorien i Sydostasien, Skandinavien, Frankrike och USA. I den andra texten placerar vi vår diskussion inom museologin och söker en bredare förståelse av samlandets komplexa natur.

Projektets publiceringsstrategi samt kommentarer till denna
Projektet har hittills publicerat tre artiklar i internationella peer review-tidskrifter och två artiklar i antologier. En fjärde artikel peer-review-granskas nu för Culture Unbound. Vi arbetar också med en monografi, som vi räknar med att publicera på Nordic Academic Press under 2016. Vår publiceringsstrategi att har varit att först och främst nå ett brett spektrum av peer-review-tidskrifter med internationellt renommé och inte bara sådana som rör arkeologi eller arkeologihistoria. Som en slutpunkt för projektet vill vi sammanfatta alla resultat och förmedla delar av den omfattande grundforskning vi har gjort kring Olov Janses liv och gärning, i en monografi som riktas till en bredare publik. Vår artikel i The Bulletin History of Archaeology publicerades open access och så kommer vår artikel, om den godkänns, i Culture Unbound också vara. Boken som planeras att slutföras 2016 kommer att publiceras med Creative Commons.

Publikationer

Project website: www.olovjanse.com

Källén, A & Hegardt, J 2014, ”A Cosmopolitan History of Archaeology: The Olov Janse Case.” Bulletin of the History of Archaeology: 24:7.

Källén, A 2014, ”The invisible archaeologist: Letters from the UNESCO Secretariat 1946−1947.” Journal of Social Archaeology: 14:3.

Hegardt, J 2014, ”’Do blonds have more fun? Yes, looking in the mirror’. Mrs. Janse, arkeologens hustru.” In: Med hjärta och hjärna. En vänbok till professor Elisabeth Arwill-Nordbladh, (Eds.), Henrik Alexandersson, Alexander Andreeff and Annika Bünz. GOTARC Series A, Gothenburg Archaeological Studies, Vol. 5.

Hegardt, J & Källén, A 2014, ”Translated Objects: The Olov Janse Case.” Museum Worlds: Advances in Research: 2.

Källén, A & Hegardt, J 2015, “Renées rop från arkiven.” In: I Utkanter och marginaler. 31 texter om kulturhistoria. En vänbok till Birgitta Svensson, (Eds.), Marianne Larsson, Anneli Palmsköld, Helena Hörnfeldt och Lars-Eric Jönsson, Nordiska museets förlag.

Källén, A & Hegardt, J [Under review], “A man of the world: Archaeology and 20th century world politics.” Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research.

Hegardt, J & Källén, A: [monograph, in prep.] The Archaeologist In-Between: Olov R.T. Janse 1892–1985. Nordic Academic Press [2016].