I detta projekt genomförs en kritisk granskning av kartellpartiteorin: blir riksdagens partigrupper i allt större utsträckning mer lika varandra från slutet av 1980-talet till början av 2010-talet? En forskargrupp med omfattande erfarenhet av riksdags- och partiforskning samt med olika specialistkompetenser besvarar varsin frågeställning i sex distinkta studier.

Fyra delstudier prövar kartellpartiteorin genom att undersöka om partigrupperna blivit mer homogena - rörande politiska och sociala erfarenheter samt minskande genusskillnader, mer professionaliserade, mer avpolitiserade och mer anpassade till medielogik på bekostnad av ideologi.

Den femte delstudien prövar två konkurrerande idéer: ökar kartellisering likheten mellan riksdagens partikulturer eller leder dessa till olikheter mellan partigrupperna?

Den sjätte delstudien kritiserar kartelliseringens övervägande rationella ansats och lyfter fram förändrade normativa föreställningar om representation i partigrupperna: minskar partilojalitet till förmån för individualisering i partigrupperna?

Projektet samlar in olika typer av material som bearbetas med en mångfald metoder: registerdata, sekundäranalys av riksdagsenkäter, bearbetningar av riksdagsdebatter och kvalitativa (inklusive retrospektiva) intervjuer.

Projektet avrapporteras genom 12 internationellt publicerade artiklar och en för projektet gemensam antologi publicerad på ett internationellt välrenommerat förlag.