Projektets ursprungliga syfte var att ge en syntaktisk och semantisk analys av de följande tre nordsamiska verbala avledningskategorierna: 1) semelfaktiv/durativ-alternationen, 2) ”passiva” inkoativer, samt 3) verb med sekundär predikation.

Det visade sig dock att såväl tema 1 som tema 2 ledde till ganska omfattande undersökningar. I tillägg blev det också nödvändigt att under projektperioden arbeta med en reviderad version av en artikel om nordsamiska inceptiva verb, som vid projektperiodens början hade skickats in till en tidskrift men inte publicerats.

Eftersom det finns ett tematiskt samband mellan den artikeln och det planerade tema 1, kom arbetet med artikeln att bereda grunden också för tema 1, och man måste därmed kunna säga att även den bidrog till att uppfylla projektets syfte. Tema 3 föll däremot bort.

Projektets resultat
Jag kommer nedan att presentera resultaten artikel för artikel.

Artikeln ”Beginnings in North Sámi”, som påbörjades före projektperioden men som ändå tematiskt sett är knuten till projektets tema 1, handlar om olika sätt att uttrycka inceptiv på i nordsamiska. Inceptiv, alltså början av ett tillstånd eller en händelse, kan uttryckas med hjälpverb, som i (1).

(1)    Álggii             munnje     savkalit.
    börja.PAST.3SG    mig.ILL     viska.INF
    ‘Hen började viska åt mig.’

Inceptiv av oakusativa verb (det vill säga intransitiva icke-agentiva verb) kan också
uttryckas som avledning, och för vissa verb innebär detta bara att grundverbets tematiska vokal (vokalen i den andra stavelsen) byts ut, som i exemplen i (2):

(2)    a.     buollat ‘bränna (intr)’ > buollát ‘börja bränna’
    b.    johtit ‘resa’ > johttát ‘åka i väg’
    c.     vardit ‘blöda’ > vardát ‘börja blöda’

I den nämnda artikeln kom jag fram till en slutsats rörande den syntaktiska strukturen: ”the complement of the inceptive head is a VP which encodes an (unbounded) activity”, och en om den morfologiska realiseringen av inceptiv: ” The theme vowel of the derived verb is either the result of the spellout of the inceptive head overriding the spellout of V, or else the theme vowel of the derived inceptive verbs could be seen as the realisation of inc+ V in combination”.

Verbala avledningar som kan realiseras som växlingar i den tematiska vokalen blev huvudtemat för den nästa artikeln, ”Theme vowels in North Sámi: Spanning and maximal expression”. Semelfaktiv/durativ-alterneringen, som det ingick i projektets syfte att analysera, är en av de avledningskategorier som kan manifesteras på detta sätt. Några exempel visas i (3).

(3)    DURATIV                    SEMELFAKTIV
a.    cirgut ‘spruta (flera gånger)’        –    cirget ‘spruta en gång’
b.    avgat ‘dra åt (flera gånger)’        –   avget ‘dra åt en gång’
c.    uorvut ‘ropa (flera gånger)’        –    urvet ‘ropa en gång’
d.    diškut ‘stänka (flera gånger)’        –    dišket ‘stänka en gång’

Med den insikten att en bättre förståelse av de tematiska vokalerna var en förutsättning för att analysera den här alternationen, beslutade jag att också behandla inceptiv och passiv, som är de två andra avledningskategorierna som kan realiseras på motsvarande sätt. Under arbetet med inceptiverna hade det blivit klart för mig att grundverbets tematiska vokal representerar det verbaliserande elementet, men det svåra var att förklara det byte av tematisk vokal som man ser i de avledda verben. Den analys jag till sist landade på går ut på att de tematiska vokaler som uppträder i de avledda verben är fonologiska realiseringar av två syntaktiska element: verbaliseraren och det elementet som representerar avledningskategorin.

Inom distribuerad morfologi, det teoretiska ramverk som jag använder, har sådana analyser redan föreslagits, och termen spanning har använts om fall där ett morfologiskt element representerar flera syntaktiska element. Jag argumenterar för att vissa morfologiska mönster i nordsamiskan ger ytterligare stöd för att spanning förekommer. Ännu tydligare blir det om man ser på verbböjningen, där vissa former består av flera morfologiska markörer, som log-a-i-met ’läs-v-pret-1pl’, medan andra bara har en enda markör efter verbstammen, som lohk-en ’läs-pret.1sg’. I en modell där morfologisk komplexa ord byggs upp i syntaxen, som i distribuerad morfologi, innebär detta att suffixet -en i lohken realiserar hela den sekvens av syntaktiska element som i logaimet representeras av tre olika suffix. Spanning innebär at det princip som reglerar konkurrensen mellan olika vokabulärelement måste omformuleras, eftersom originalversionen, det så kallade Subset Principle, förutsätter att ett vokabulärelement representerar ett och bara ett syntaktiskt element.

En annan slutsats är att åtminstone i samiskan är semelfaktiva verb avledda av de motsvarande durativa verben. Det har tidigare föreslagits, på grundval av data från andra språk, dels att semelfaktiva verb är avledda från durativa, och dels att durativa verb är avledda från semelfaktiva. I samiskan ser man alltså avledningsriktningen, och det är möjligt att semelfaktiv bildas på samma sätt i andra språk.

I artikeln om tematiska vokaler behandlas de nordsamiska verbkonjugationerna så kort som möjligt, trots att de involverar många utmaningar för den morfologiska analysen. En mera omfattande genomgång av konjugationerna presenterades på konferensen Formal Approaches to Sámi Languages i Tromsø, i februari 2016, men denna har inte publicerats.

Nordsamiskans ”passiva” inkoativer, som rahpasit ’öppnas’, var utgångspunkten för artikeln ”Transitivity Alternations in North Sámi”. Men i stället för att enbart fokusera på den här verbtypen, kom jag att ta för mig transitivitetsväxling i nordsamiska mera generellt – det vill säga alla typer av par bestående av ett transitivt och ett intransitivt verb. För att sammanfatta kort blev slutsatsen att den strukturella/syntaktiska relationen mellan det transitiva och det intransitiva verbet varierar, fast inte alltid på det sätt som morfologin ser ut att indikera.

Projektets tre viktigaste resultat
Det viktigaste resultatet är att jag har lyckats förklara de tematiska vokalerna i nordsamiska, inklusive fall där de växlar. Detta har relevans för alla typer av verbal morfologi i språket, och möjligen även för den nominala morfologin, vilket innebär att en grund nu har lagts för analyser av andra morfologiska kategorier än dem som behandlades i projektet.

Ett annat centralt resultat är analysen av transitivitetsväxling, där jag drar den slutsatsen att varken den traditionella uppfattningen av de olika verbtyperna eller den nyare, enligt vilken alla transitivitetspar involverar samma syntaktiska struktur, helt kan sägas stämma. I stället finner vi par där det transitiva verbet är kausativt och bildat av det motsvarande intransitiva verbet och par där det transitive verbet är en enkel transitiv struktur byggd på samma rot som det motsvarande intransitiva verbet. De s-märkta verben är en klass för sig, för de involverar en syntaktisk struktur som är ett mellanting mellan transitiv och intransitiv.

Ett resultat av mera teoretisk karaktär är att jag har visat hur den teoretiska modellen som kallas distribuerad morfologi kan appliceras på nordsamiska, och även hur begreppet spanning då måste ingå i analysverktyget.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
Projektet har gett en grund för fortsatta undersökningar av olika morfologiska fenomen i nordsamiska. Ett möjligt tema att gå vidare med är konjugationerna, som behandlades helt kort i Julien (2015). Ett annat är de så kallade subitiva verb som är bildade av rörelseverb, som girdilit ‘flyga iväg’ från girdit ’flyga’, där det kan se ut till att avledningen lägger till en riktning. Vissa verbavledningar väcker frågan om hur mycket som kan inkodas i verbaliseraren. En relevant typ är verb som har bildats av adjektiv och som har betydelsekomponenten ’ge ett visst sinnesintryck’, som bahistit ‘smaka bittert’, från baha ‘bitter’, och gohcistit ‘lukta ruttet’, från guohca ‘rutten’. En annan är de så kallade sensiva verben, som hánášit ’anse (någon) för att vara snål’, av hánis ’snål’. I alla de här fallen är frågan var den extra betydelsekomponenten kommer från. Kan det vara så att verbaliseraren även lägger till betydelsekomponenter som ’sinnesintryck’ och ’värdering’? I tillägg kunde man gå vidare med att se på de verb som utelämnades ur projektet.

Projektets internationella förankring
Resultat från projektet har presenterats vid följande konferenser:

High and low inceptives in North Sámi. Presentation på 25th Scandinavian Conference of Linguistics, Reykjavík, 15 maj 2013.

Inceptives in North Sámi: Spanning and maximal expression. Presentation på Grammatik i fokus, Lunds universitet, 5 februari 2015.

Inceptives in North Sámi: Spanning and maximal expression. Presentation på West Coast Conference of Formal Linguistics (WCCFL) 33, Simon Fraser University, Vancouver, 27–29 mars 2015.

Transitivity alternations in North Sámi. Presentation på CamCoS 4, Cambridge, 8 maj 2015.

Inceptives in North Sámi: Spanning and maximal expression. Presentation på 25th Colloquium on Generative Grammar, IKER, Bayonne, 23 maj 2015.      

On conjugation classes in North Sámi. Presentation på Formal Approaches to Sámi Languages. Universiteter i Tromsø, 21 februari 2016.

Projektets två viktigaste publikationer
De två viktigaste publikationerna som projektet genererat är Julien (2015) och Julien (2016). I dessa presenteras resultaten från två av projektets huvuddelar. Båda har publicerats på välrenommerade internationella förlag.

Projektets publiceringsstrategi
Projektets publiceringsstrategi var att publicera artiklar i väl ansedda tidskrifter med open access. Projektet har gett artiklar publicerade i Finno-Ugric Languages and Linguistics, en nystartad online tidskrift med många prominenta forskare inom området i redaktionen och i redaktionsrådet, i Lingua, Elseviers tidskrift för allmän lingvistik, och i Open Linguistics, en nystartad tidskrift inom De Gruyter Open. FULL och Open Linguistics har open access som standard, medan Lingua erbjuder open access-publicering mot en avgift.