Syftet med projektet har varit att med utgångspunkt i rättegångar som handlar om så kallad gaturelaterad brottslighet studera hur föreställningar om kultur, etnicitet, genus och ålder används i tingsrättsmål, både i rättegångsinteraktion och i måldokument.

Syftet har förblivit oförändrat men några frågeställningar har visat sig mindre relevanta, medan nya frågeställningar har fått mer uppmärksamhet. Frågan om skillnader mellan tingsrätter i storstad och mindre stad har visat sig mindre angelägen då vi noterat likartade mönster framträder i båda miljöerna. Sådana mönster handlar till exempel om vissa missgynnande föreställningar om kulturella skillnader, som kan ha konsekvenser ur ett rättssäkerhetsperspektiv, eller om vanligt förekommande brister i tolkade förhör.

Genomförande
Vi har observerat och analyserat handlingar i relation till 40 mål med ungefär lika många i storstad som i mindre städer. För att försvåra en identifiering av mål/tingsrätter/enskilda juridiska representanter har vi utökat antalet tingsrätter i mindre städer som har ingått i studien. Vi har också utökat empirin genom ett antal intervjuer med målsägande och tolkar. Designen har i övrigt följt den struktur som angavs i ansökan.

De tre viktigaste resultaten
1.    Mönster av skillnader i ”atmosfär” mellan mål där parterna har migrationsbakgrund och svensk bakgrund har noterats. Vi har även sett skillnader mellan hur (unga) män och (unga) kvinnor bemöts i rättegångarna men mönstret kompliceras när andra sociala identiteter (såsom etnicitet, ålder och klass) beaktas. Skillnader i atmosfär noteras i form av närvaro av eller brist på skratt, skämtsamhet, informellt samspråk under rättegången och i pauser, men uppträder också som en distinktion mellan att skratta ”med” eller skratta ”åt”, eller framträder i nedlåtande kommentarer eller raljerande om deltagare med migrationsbakgrund. Skillnaderna framträder således sällan som uttalade hänvisningar till kultur och etnicitet, utan som ett förkroppsligat och förgivettaget sätt att agera/interagera som följer sociala/kulturella handlingsmanus. Uttalad ”kulturaliserande” interaktion har dock noterats i en del av de studerade rättegångarna, till exempel när juridikens aktörer gör hänvisningar till parternas utländska bakgrund eller till en svenskhet som parterna inte sägs behärska. Detta resultat diskuteras i en publicerad internationell artikel i Sage-tidskriften Ethnicities och är huvudfokus i en artikel som är i review-process i en Nordisk rättssociologisk tidskrift.

2.    Förhållandet mellan auktoritet, dramaturgi och emotioner har stor betydelse för trovärdighet i interaktionen. Språkbegränsningar och okunskap om rättens och/eller samhällets rutiner placerar flera av de observerade deltagarna i en ofördelaktig position. Det gäller att framträda på ett sätt som framstår som ”autentiskt” i förhållande till den egna positionen och till svenska normer och värderingar. Social position är också en viktig komponent och har jämte etnicitet, ålder och kön betydelse för förmågan att gestalta trovärdighet i interaktionen. I slutändan kan detta ha betydelse för aktörernas förtroende för rätten och dess legitimitet. Samtidigt förefaller enskilda rättsväsenderepresentanter vara viktiga. Noterade avvikelser från mönstren beskrivna ovan tycks bero på egenskaper hos en specifik juridisk representant. En viss åklagare eller ordförande kan genom sitt agerande bidra till respektfulla rättegångar, medan andra bidrar till problematiska rättegångar. Detta resultat berörs i ett par av de internationella publikationerna, såväl som i en artikel under arbete, samt i paperpresentation vid Law & Society’s internationella konferens i USA. Det är vår bedömning att intersektionella perspektiv på rättegångsinteraktion är under stark framväxt internationellt, men har inte etablerats lika starkt i Sverige, trots att det skulle ha stort värde.

3.    Studerade tolkade förhör har framträtt som problematiska. Felaktiga tolkningar, meningsglidningar och tillrättavisningar har lett till missförstånd och emotionella reaktioner såsom ilska, irritation eller tystnad, som kan ha konsekvenser för rättssäkerheten. Även i mål där parter bryter uppstår ofta störningar. Vidare kan rättsväsendets representanter ibland använda sig av språkliga brister hos tilltalade och vittnen för att minska deras trovärdighet. Detta resultat diskuteras i flera av våra internationella artiklar, varav två redan är publicerade, en är under reviewprocess och en är under arbete. Resultatet har presenterats på Law & Society’s internationella konferens i USA. Tolkningens betydelse i en juridisk kontext är av stort internationellt intresse och flera inbjudningar till internationella konferenser har följt i publiceringarnas spår.

Nya forskningsfrågor
Studiens upptäckt av brister i tolkade förhör väcker nya forskningsfrågor om hur utbrett problemet är och vad det får för konsekvenser för utfallet i olika rättsliga sammanhang, men också för tolkade parters erfarenheter av rättssystemet. Vidare väcks frågor om tolkarnas erfarenheter i rättsliga sammanhang.

Projektet manar till mer forskning rörande de tilltalades erfarenheter av rättegångar. Intervjuer med tilltalade har väckt följdfrågor om vad rättens interaktion, mönster och tilltalsformer får för efterverkningar för de tilltalades tilltro till rättssäkerhet och tillit i en svensk kontext.

Till den frågan kan knytas en annan ny forskningsfråga som följer på kombinationen av rasistiska forum på internet och Sveriges, relativt sett, generösa offentlighetsprincip där utgångsläget är att allt material som rör enskilda brottsmål kan beställas av allmänheten. Allmänhetens tillgång till känsligt material är betydligt mer begränsad i många andra länder. Projektet har uppmärksammat hur detaljer i förhandlingar och material ur dokument har använts under flera rättegångar för att bygga upp rasistisk retorik på Internet där tilltalade, men även målsägande, vittnen och anhöriga, hängs ut, kartläggs och förföljs i olika sociala forum. Detta får allvarliga konsekvenser för målens deltagare men också för demokratins trovärdighet och ambition att garantera ett grundläggande skydd för alla. I anslutning till den här frågan är de forskningsetiska råden trubbiga och ibland felaktiga. Till exempel kan öppna observationer leda till att också forskningens publicerade resultat används i illvilligt syfte på Internet och att enskilda anonymiserade mål identifieras.

Internationella dimensioner
I Linnéuniversitetets Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies ingår ett flertal forskare från olika länder inom och utanför Europa. I denna miljö arbetar också Gurminder Bhambra, professor i sociologi vid University of Warwick, UK som gästprofessor. Concurrences forskningsmiljö har varit ett viktig forum för forskningssamtal och för projektets utveckling och har möjliggjort medverkan i workshops både i Sverige och i Warwick. Vidare har internationella kontakter etablerats genom deltagande i internationella konferenser.

Resultatspridning till andra forskare och utanför vetenskapssamhället

Publicering har skett i internationella granskade tidskrifter av hög kvalitet. Det internationella intresset innebär att vi efter projekttidens utgång fortsätter publicera i internationella tidskrifter samtidigt som vi avser nå ut med resultat i en nordisk kontext. En artikel har godkänts i nordiska Retfaerd och en annan granskas nu i rättsociologiska Journal of Law and Society. Tre artiklar är under bearbetning för internationella publikationer med tonvikt på etnografi och rättssociologi. En projektmedarbetare söker medel för att vidareutveckla projektets teman i en engelskspråkig monografi.

Konferenser, workshops och andra presentationer inför andra forskare presenteras under publikationslistan. Här nedan redovisas mer populärvetenskapliga presentationer och sådana som bygger på olika typer av samarbeten.

Projektet har haft en medarbetare som varit aktiv i ”integrationsnätverket” vid Linnéuniversitetet. Detta nätverk består av representanter från universitetets forskare och administration, liksom från olika lokala och regionala myndigheter som arbetar med integration av nyanlända. Frågan om integration berörs, om än indirekt, i vårt projekt där en del av de observerade målen har rört nyanlända asylsökande. Sålunda har vi kunnat både bidra och ta lärdom i de möten som skett inom nätverkets ramar. Vidare har projektet genomfört bland annat följande populärvetenskapliga presentationer:

”Produktion av skillnad i rättegångsmiljö. Om språk och kulturella föreställningar i rättens samtal och dokument.” Forskningens dag (för professionen inom socialt arbete), 27 april 2017.

’“Inte de vassaste knivarna i lådan” – språk och kultur i rättegångsinteraktion”’. Presentation vid Fojo (Institutet för fortbildning av journalister) 7 dec., 2016.
’“Ville dom leva som sina svenska kamrater?” – Produktion av skillnad i rättegångsinteraktion’, vid Forskardagen om integration/migration (för allmänhet och forskare), Linnéuniversitetet, 7 okt., 2016.
’”Jag vill inte ha era pengar!” – konstruktioner och emotioner i rättegångsinteraktion’. Presentation vid Socialt arbete i förändring vid Malmö Högskola, mars 12, 2014.
Presentationer i medier, t ex:

Intervjuer Radio Sweden, för P1, 160521 och 160520 http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=1650
Intervju Smålandsposten, 160520 http://www.smp.se/sverige-varlden/mindre-rattvisa-domar-vid-tolkning-2/
Reportage SVT, 160520, t ex https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/mindre-rattvisa-domar-vid-tolkning-1
Reportage Lnu nyheter: https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2016/stressade-tolkar-kan-skapa-trovardighetsproblem-vid-rattegangar/