Syftet med detta projekt har varit att utveckla historiska och intermediala perspektiv på medieringen av katastrofer och särskilt extrema naturhändelser. Tre fallstudier har genomförts. Den första behandlar remedieringen av Vesuvius utbrott år 79 och vad som efter utgrävningarna av Pompeji och Herculaneum under 1700- och 1800-talet beskrevs som de antika städernas undergång i naturkatastrofen. Studien visar med ett mycket långt tidsperspektiv hur det antika vulkanutbrottet etablerades som den västerländska historiens urkatastrof och en given referenspunkt för beskrivningar av andra och senare katastrofer.

Begreppet remediering användes i för att undersöka hur olika typer av rekonstruktioner av naturkatatstrofer binds ihop intermedialt och över tid. Empiriskt omfattade delstudien ett mycket brett mediematerial. Kronologiskt spänner den över närmare 2000 år, från två brev där Plinius den yngre framträder som ett av historiens första ögonvittnen till en omfattande naturkatastrof till digitala rekonstruktioner av samma händelser i början av 2010-talet.

Projektets andra delstudie har undersökt en särskild genre av katastrofföreställningar som etablerades på utställningar, nöjesfält och i angränsande urbana miljöer under senare delen av 1800-talet. Det handlade om storskaliga, teatraliska rekonstruktioner av såväl historiska som mer samtida katastrofer. Genren etablerades i intermedialt utbyte med en längre tradition av bland annat miniatyrteatrar, panoramor och pyrotekniska föreställningar som från 1700-talet och framåt utvecklat olika tekniker för spektakulära framställningar av till exempel översvämningar och vulkanutbrott. I slutet av 1800-talet växer denna tradition ihop med en begynnande global nyhetsmarknad. I fallstudien undersöktes de former för mediering av extrema naturhändelser och andra katastrofer som uppstod i detta mediehistoriska skede. Begreppet mediekultur utvecklades för att hålla samman analysen dels av estetiska och tekniska aspekter, dels av intermediala utbyten och förändring över tid. Empiriskt inriktades fallstudien på översvämningen av den amerikanska staden Johnstown 1889, som snabbt utvecklades till en internationell mediehändelse men också iscensattes på nöjesfält och utställningar. Studien kunde även mer översiktligt visa hur dessa mediala och historiska former för framställningen av katastrofer vidareförts i den fortsatta medieringen av översvämningen av Johnstown under 1900-talet.

Projektets tredje fallstudie utgjordes av en undersökning av de format för rapportering av extrema naturhändelser som från omkring 2010 utvecklats i digitala nyhetsmiljöer. Studien utgick från ett empiriskt material som samlades in mellan 2011 och 2015. Fokus i den empiriska fallstudien låg på den jämförelsevis mycket snabba etableringen av ett specifikt medieformat, uppbyggt kring en ökad tillgång på och nya möjligheter att publicera klickbara bildserier och rörliga bilder (webb-tv och video) av geologiska extremer, katastrofer och extrema naturhändelser. Detta material analyserades från två skilda utgångspunkter. Dels behandlar fallstudien de temporaliteter och relationer mellan olika tidsperspektiv (historia, samtid, framtid) som etableras i materialet. Dels utvecklar studien ett mediehistoriskt perspektiv på det digitala nyhetsformatet och de tidsföreställningar som kan kopplas till medieringen av extrema naturhändelser.

Tillsammans har dessa tre empiriska fallstudier visat sig mycket väl valda för att kunna uppfylla det övergripande syftet i projektet att utveckla ett långt tidsperspektiv på medieringen av katastrofer och extrema naturhändelser. Både inom och mellan de enskilda fallstudierna har analysen av intermediala kopplingar utvecklats i betydligt fler riktningar än vad som förutsågs i den ursprungliga projektplanen. Projektets fokus på katastrofförståelsens tidsbegrepp och tidsföreställningar har också lagt grunden till mer generella slutsatser om viktiga förskjutningar i ett längre perspektiv. Å ena sidan har projektet frilagt betydelsen av grundläggande processer av kulturell repetition och remediering i katastrofförståelsens långa historia. Å andra sidan har det varit möjligt att visa hur sådana processer under olika perioder associerat ihop extrema händelser av olika slag. Till exempel dokumenterar projektet hur ökade insikter om antropogena klimatförändringar i början av 2000-talet också medförde ett större medialt fokus på andra typer av naturdramor och geologiska extremer. Ett av projektets viktigaste resultat är att det visar hur denna dramatisering av naturbeskrivningen gått hand i hand med en temporalisering av samhällsförståelsen. Projektet har i det avseendet bidragit med ny kunskap om hur förståelsen av förhållandet mellan naturens och historiens tider växlat i ett långt historiskt perspektiv, och hur klimatkrisen aktualiserat prognostiska och eskatologiska tidsbegrepp som tidigare beskrivits som förmoderna.

Det är också främst inom tidsbegreppens och tidserfarenhetens historia som projektet har gett upphov till nya frågeställningar. Tidigt inleddes inom ramen för projektet ett nytt samarbete med en geolog vid Oslo universitet, Henrik H. Svensen. Vi har i några artiklar och essäer diskuterat förhållandet mellan historievetenskapliga och geologiska tidsbegrepp med fokus på hur naturens och historiens tider omtolkats i ljuset av det tidiga 2000-talets diskussioner om begreppet antropocen. För historieforskningens del har detta inneburit ett nytt intresse dels för hur distinktionen mellan historiens och naturens tider tolkats i olika historiska skeden och inom olika kunskapsfält, dels för den betydelse distinktionen spelat inom modern historieteori. Detta var också temat för en avslutande workshop som anordnades inom projektet den 24-25 november 2016 med rubriken "Times of history, times of nature: Braudel and after". Vid denna workshop samlades ett femtontal forskare från olika discipliner, länder och universitet. Genom de samarbeten som på detta och andra sätt etablerats inom ramarna för projektet, och med bakgrund i dess resultat, har ett nytt forskningsprojekt formulerats med arbetstiteln "Dividing times: Cultural techniques and disciplines between history and nature (1900-1950)".

Projektet har presenterats vid konferenser, workshops och seminarier vid universitet i Danmark, Finland, Norge, Storbritannien och Sverige (se separat förteckning). Jag har vid några tillfällen inbjudits att ge keynoteföreläsningar med utgångspunkt i projektet vid större internationella och mångvetenskapliga konferenser. Särskilda workshops med deltagare från olika länder, universitet och discipliner har även initierats och genomförts inom och med stöd av projektet. Aspekter av detta arbete har överlappat med ett nordiskt nätverksprojekt som finansierades av NFR, och som genomfördes i samarbete med kollegor i Danmark och Norge under perioden 2012-2013. Inom ramen för detta samarbete anordnades i november 2013 också en större internationell konferens med rubriken Cultures of Disasters vid universitetet i Oslo. Betydelsefullt för projektets internationella förankring var också en längre vistelse som gästforskare vid CRASSH och universitetet i Cambridge som inledde projektperioden vårterminen 2013.

Projektets resultat har presenterats för en bredare publik i flera öppna föreläsningar och medieframträdanden, bland annat i ett längre inslag i Vetenskapsradion Forum som sändes den 23 februari 2016. Essäer som diskuterat projektets mer samtidsorienterade frågor har publicerats i Dagens Nyheter, Uppsala Nya Tidning och Morgenbladet. Jag har med anledning av projektet även konsulterats av konst- och museiprojekt som arbetat med angränsande teman. Publikationer och initiativ till samarbeten inom projektet har genomgående haft en mångvetenskaplig inriktning och fört samman perspektiv och forskare från många olika vetenskapliga fält.

Totalt har projektet resulterat i 13 publikationer på tre språk (sex artiklar i peer-review tidskrifter; två antologikapitel; ett tematiskt tidskriftsnummer; tre essäer; en monografi). De två viktigaste publikationerna är artiklarna "Remediation, Time and Disaster", Theory, Culture & Society 33:5 (2016) respektive "When is the Now? Monitoring Disaster in the Expansion of Time", International Journal of Communication 10 (2016). I dessa artiklar utvecklas dels två av de empiriska fallstudier som beskrivits ovan, dels några av projektets mest centrala teoretiska och syntetiserande teman. De lägger därför också en viktig grund till den bredare monografi som utges 2018. Dessa två artiklar motsvarar projektets publiceringsstrategi att publicera OA i några av de främsta kultur- och medievetenskapliga tidskrifterna. För att säkerställa publicering OA utan fördröjning slöts ett särskilt avtal om sådan publlicering med SAGE (Theory, Culture & Society). Även andra publikationer från projektet har publicerats OA, till exempel i Culture Unbound.


Konferenser, seminarier, föreläsningar, etc.

(För att ge en samlad bild av projektets resultat och forskningssammanhang förtecknas även några av projektets förarbeten.)

"Exhibiting disasters: Transnational imaginaries in early twentieth-century popular visual culture", keynote vid konferensen Exhibitions as Sites of Cultural Diversity - Foreigness, Åbo, 18 november, 2010.

"Exhibiting disasters: Mediation, historicity and spectatorship", paper presenterat vid workshopen Media Across Borders: Catastrophes in Turn-of-the-Century Popular Visual Culture, Stockholm, 3 juni, 2011.

Arrangör av workshopen Media Across Borders: Catastrophes in Turn-of-the-Century Popular Visual Culture, Stockholm, 3 juni, 2011.

"Mediehistoriskt ABC: Fukushima, Johnstown, Pompeji", öppen föreläsning, Uppsala universitet, 26 maj, 2011.

"Exhibiting disasters: Mediation, historicity and spectatorship", paper presenterat vid konferensen Katastrofedramaturgier: Medieringar av naturkatastrofer, Oslo, 31 maj-1 juni, 2011.

"Katastrofens tid: Från Fukushima till Pompeji", prisföreläsning vid KVSU, Uppsala, 8 oktober, 2011.

"A heritage of risk", paper vid konferensen Museums in the Anthropocene: Climate Change and Social History, Stockholm, 2-4 maj, 2012.

"From Pompeii to Fukushima: Deep time, real time, repeat time", paper presenterat vid workshopen Katastrofkulturer, Stockholm, 7 december, 2012.

Arrangör av workshopen Katastrofkulturer, Stockholm, 7 december, 2012.

"The fall of Johnstown: Exhibiting disasters at the turn of the 20th century", paper presenterat vid Department of History and Philosophy of Science, Cambridge, 7 februari, 2013.

"From Pompeii to Fukushima: Time, intermediality and transregional imaginaries in disaster discourse", paper presenterat vid Centre for Research in the Arts, Social Sciences and Humanities, Cambridge, 11 mars, 2013.

"Times of disaster imagery", keynote vid konferensen Regimes of Temporality, Oslo, 5-7 juni, 2013.

"Time and the rediscovery of disaster", paper presenterat vid konferensen Cultures of Disaster, Oslo, 6-8 november, 2013.

Medarrangör av konferensen Cultures of Disaster, Oslo, 6-8 november, 2013.

"Tidens återkomst", öppen föreläsning, Uppsala universitet, 12 november, 2013.

"Archiving the now", paper presenterat vid workshop med nätverket Medialiseringstider, Stockholm, 5-6 maj, 2014.

Projektbesök, presentation hos Riksbankens Jubileumsfond, 2 oktober, 2014.

"Time and the rediscovery of disaster", föreläsning vid Åbo universitet, 4 december, 2014.

"Time and the rediscovery of disaster", presentation av paper vid konferensen Mediatisation of Culture and Everyday Life: Comparisons, Histories and Critiques, Stockholm, 23-24 april, 2015.

"Time and the rediscovery of disaster", presentation vid seminariet för estetik, Uppsala universitet, 12 maj, 2015.

"Tidsbegrepp i antropocen" (med Henrik H. Svensen), Krapperups symposium Tiden, 4-6 juni, 2015.

"When is the now? Monitoring disaster in the expansion of time", presentation av paper/manuskript vid workshop med nätverket Medialiseringstider, 24-25 augusti, 2015.

"Remediation, time and disaster", presentation vid tvärseminariet, Institutionen för estetik och kultur, Stockholms universitet, 1 oktober, 2015.

"Hoten från kommande katastrofer", presentation av projektet och intervju, Vetenskapsradion Forum, 23 februari, 2016.

"When is the now?", keynote vid konferensen Key Concepts in Times of Crisis, Aarhus, 14-16 september, 2016.

"Aftertimes – a synthesis report", presentation av paper vid workshopen Times of History, Times of Nature: Braudel and After, Uppsala, 24-25 november.

Arrangör av workshopen Times of History, Times of Nature: Braudel and After, Uppsala, 24-25 november, 2016.