Projektet huvudsyfte har varit att generera teoretisk- och policyrelevant kunskap om hur fokuseringen på politikens utfallsida, utifrån ett demokratiteoretiskt perspektiv, påverkat och förändrar den kommunala organisationen och svenska kommunala tjänstemäns funktioner, roller, autonomi och värdemönster under de senaste 35 åren. I jämförelse med projektansökan har projektets fokus på högre kommunala tjänstemän förstärkts i förhållande till kommunala professionsgrupper.

Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa
Projektets huvudslutsatser kan sammanfattas i tre begrepp: Klarering (tjänstemännens roller), meritokratisering (tjänstemännens värden) och juridifiering (tjänstemannafunktioner)
Klarering: En övergripande skillnad vad gäller högre kommunala tjänstemäns roller 2016 i jämförelse med 1980 är att tjänstemännen i allt högre grad kan liknas vid tågklarerare. Dagens tjänstemän uppfattar sig vara mer styrda i sitt arbete vilket är en förklaring till att klarerarollen över tid vuxit sig starkare. Som klarerare koordinerar, omdirigerar, startar och stannar tjänstemännen processer utifrån flera samtidiga och parallella styrsignaler; en generellt förstärkt kommunal intern politiskt-administrativ linjeorganisation, en ökad statlig styrning och kontroll, en ökad styrning från kommunmedlemmar som konsumenter/rättighetsbärare samt en ökad interaktion med medier. Eller med andra ord, tjänstemännens verksamhet har blivit mer inramad: de ekonomiska ramarna är stramare, nationella rättighets- och likställighetsnormerna tydligare, linjeorganisation mer begränsande för underordnades handlingsmöjligheter samtidigt som kontroll och granskning sätter tjänstemännens arbete under lupp. Dagens tjänstemän framstår genom sin klarerarroll som mer följsamma i förhållande till den lokala politiska styrningen men ger samtidigt uttryck för en mer och mer positiv inställning till statlig styrningen av kommunal verksamhet, vilket länkar till studiens andra huvudslutsats, meritokratisering.

Meritokratisering: Den generella utbildningsnivån bland högre kommunala tjänstemän är i dag mycket högre än 1980 samtidigt som tjänstemännen i högre grad tycks få sina tjänster efter meriter, vilket den ökade andelen kvinnor bland högre tjänstemän och i chefspositioner 2016 indikerar. Denna förskjutning mot en mer meritokratisk förvaltning har under de senaste trettiofem åren förstärkts av NPM-inspirerade reformer och granskningsaktiviteter som bland annat flyttat fokus från input till output, genererat en maktförskjutning från politik till ”management”, byråkratiserat professioner, och främjat ansvarighet på bekostnad av ansvar. Sammantaget har dessa meritokratiserande utvecklingstendenser förändrat tjänstemännens uppfattningar om beslutsförmågan bland demokratins tre centrala aktörsgrupper: Folket, folkets representanter, och dess tjänstemän. En mycket hög andel av dagens tjänstemän förordar i jämförelse med 1980 års tjänstemän att deras eget inflytande ökar och en mycket låg andel av dagens tjänstemän är i jämförelse med 1980 års tjänstemän ambivalenta (tjänstemän som kan definieras som demokratins grindvakter) till sitt eget inflytande.

Samtidigt var och är tjänstemännen i mycket hög grad tveksamma till folkets men framför allt politikernas förmåga att fatta kvalitativt bra beslut. Ur ett demokratiteoretiskt perspektiv kan denna utveckling uppfattas som problematiskt framför allt eftersom tjänstemän i en demokrati förutsätts underordna sig ett demokratiskt beslutsfattande. Statlig styrning av kommunal verksamhet minskar den lokala politikens möjligheter att styra och begränsa tjänstemännens handlingsutrymme, vilket länkar till studiens tredje och sista huvudslutsats, juridifiering.

Juridifiering: Stick i stäv med de grundläggande idéer om decentralisering som användes som argument för implementeringen av NPM-inspirerade reformer, men i linje med teorier och studier om dessa reformers förväntade och faktiska effekter har reformerna fört med sig en stadigt växande statlig reglering av kommunal verksamhet. Det gäller inte minst två av kommunernas mest omfattande uppgifter, utbildning och äldreomsorg där såväl regleringens omfattning som dess detaljeringsgrad, liksom kontrollen av regelefterlevnad ökat. Denna juridifiering har inneburit att allt fler samhällsproblem definieras som juridiska, och att problemens lösningar domineras av rättsliga regler och procedurer.  Att juridifieringen är påtaglig och fått konsekvenser för hur de kommunala tjänstemännens tänker om sina arbetsuppgifter och hur de utför dem framgår tydligt av projektets empiriska analyser. Fallstudierna i tre kommuner visar entydigt att strukturer och rutiner för att hantera den ökade regleringen har etablerats och att personal har omfördelats och/eller nyanställts, samt i många fall givits juridisk träning. Det som hanteras genom nya funktioner är bl.a. frågor som rör dokumentation och rapportering av kvalitet och resultat till politiker och medborgare samt - inte minst - förväntningar, anmälningar och klagomål från medborgare som agerar individuellt och inte som förr kollektivt.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
Klarering, meritokratisering och juridifiering kan ses som ett kondenserat begreppsliggörande av den situation som bland annat Tillitsdelegationen har fått i uppdrag att förändra genom att på olika sätt stödja ”tillitsbaserad styrning”. Samtidigt pågår alltjämt kommersialisering och fragmentering av offentlig verksamhet på ett sätt som påkallar behov av ytterligare granskning och kontroll från statens sida. Det har uttryckts som ”fortsatt mätning, men mer ändamålsenlig och med återkoppling”. Mot denna bakgrund vore det angeläget med fortsatt forskning om relationen stat kommun och då framför allt en jämförande studie av olika politikområden.
Klarering, meritokratisering och juridifiering påverkar de värden kommunala tjänstemän upprätthåller och de arbetsmetoder de tillämpar. Dessa tre interrelaterade trender har därmed förutsättningar att förändra och omdefiniera politiskt-administrativa system på lokal, nationell och internationell nivå på sätt som kan komma att påverka hur olika grupper i samhället uppfattar och bedömer beslut och åtgärder som fattas och genomförs av politiker och tjänstemän. Mot denna bakgrund vore det av intresse att närmare undersöka hur och i vilken omfattning som dessa trender också är närvarande i politiskt-administrativa system på nationell och internationell nivå samt att öka vår kunskap om hur klarering, meritokratisering och juridifiering påverkar olika samhällsgruppers stöd för rådande politiskt-administrativa system samt deras uppfattningar om vad demokrati är.

Projektets internationella förankring
Projektet har varit (och är) representerat i ett europeiskt kommunforskarnätverk inom ramen för COST Action LocRef inom EU och i det Nordiska kommunforskningsnätverket NORKOM. Projektet har initierat och ansvarat för en panel på International Research Society for Public Management samt samverkat med projektet Legitimacy by performance (Nord University). I projektets slutfas har samverkan med ett systerprojekt Kommunernes administrative lederskab anno 2016 (Aalborg universitet) initierats, som kommer att fortgå efter projekttiden. Därutöver har projektet deltagit i och presenterat papper på ett flertal internationella konferenser EGPA, IRSPM, Nispasee, COST Action LocRef.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Projektet har under projekttiden, utöver presentationer inom akademin, presenterat resultat från projektet vi konferenser som riktar sig till myndigheter/kommuner anordnade av universitetet (ex Förvaltningshögskolans dag), intresseorganisationer (ex STAREV, SKL) och myndigheter (ex IVO, ESV, Riksrevisionen, isf, Statskontoret)

Projektets två viktigaste publikationer samt ett resonemang om dessa
Den mest centrala publikationen är boken. ”Kommunala tjänstemän … ” (preliminär titel) som ges ut av studentlitteratur 2017 i vilken projektets huvudslutsatser presenteras och länkas till varandra som en helhet (se tidigare punkt). De tre utvecklingstendenserna, klarering, meritokratisering och juridifiering interagerar och förstärker varandra på ett sådant sätt att dagens kommunala tjänstemän allt mer liknar sina hårt kritiserade kollegor från 1970-talets slut även om kritikens fokus och perspektiv är ett annat. Då var det forskare och samhällsdebattörer som lyfte fram tjänstemanna- och byråkratikritik utifrån ett demokrati- och medborgarperspektiv (Förtroende mellan folkets, folkets representanter och dess tjänstemän), idag är det framförallt forskarsamhället, staten och professioner som lyfter fram kritik utifrån ett effektivitets- och kvalitetsperspektiv (förtroende inom och mellan myndigheter, ledning och professioner).

En annan intressant publikation är artikeln ”What if performance measurment engenders distrust” som utifrån en empirisk analys visar att granskning och kontroll kan ge olika effekter i hög-förtroende respektive låg-förtroendeländer. I länder med högt förtroende tenderar den här typen av styrformer att generera misstro, snarare än bygga upp förtroende, mot det politiskt-administrativa systemen. New (idag snarare Normal) Public Management inspirerade reformer med sitt fokus på interna och externa styrtekniker samt en ökad extern produktion av offentlig service har bidragit till att institutionalisera misstro genom gransknings- och kontrollsystem.

Projektets publiceringsstrategi samt kommentarer till denna.
Projektets publiceringsstrategi har varit och är att publicera resultat från projektet i tidskrifter, kapitel och rapporter på svenska och engelska samt att presentera projektets huvudresultat i en bok på svenska (ges ut av studentlitteratur under 2017). Ytterligare texter kommer dessutom att publiceras efter projekttidenens slut. Flertalet av de vetenskapliga bedömda texter som hittills publicerats är tillgängliga på internet (se länkar nästa punkt)