Syfte
Syftet med detta forskningsprojekt har varit att testa och kartlägga den kombinerade effekten av potentiella, stora, och plötsliga ekosystemförändringar (så kallade regimskiften) samt institutionella arrangemang för förvaltningen av gemensamma naturresurser (CPRs). Framför allt ville vi studera hur väl olika styrmedel som exempelvis kvoter, skatter, och information lyckas reglera och upprätthålla en hållbar exploatering av sådana resurser där regimskiften kan inträffa. Vi ville också studera effekten av en prissänkning i dessa system. För detta ändamål har vi främst förlitat oss på lab-experiment som har kompletterats med enkäter. Från början ville vi också genomföra experiment i fält med fiskare från Norge och Sverige, för att se i vilken utsträckning våra lab-resultat höll med verkliga resursanvändare. Detta visade sig vara svårare än väntat. Fiskare i Sverige och Norge är alltför spridda. Deras alternativkostnad för att delta är dessutom alltför hög. För att komma åt fiskares kunskap och attityder kring dessa frågor beslutade vi istället oss för att förlita oss på en enkätundersökning som vi skickade ut till fiskare i Sverige.

När vi analyserade experimentresultaten visade de olika experimentbehandlingarna (hädanefter behandlingar) på signifikanta skillnader. Men vi märkte också att själva gruppkonstellationen spelade stor roll för utfallet. Till exempel spelade deltagarnas individuella förståelse för resursdynamiken stor roll, likaså huruvida gruppen kommunicerade (och därmed delade sina respektive idéer) eftersom detta i sin tur påverkade den övergripande förståelsenivån vilket sedan användes som beslutsunderlag. Vi ville utforska dessa sociala processer mer ingående och samtidigt dra nytta av enkätsvaren (från experimenten och fältundersökningen). Vi beslutade att utveckla en så kallad Agent-Baserad Modell (ABM) eftersom de möjliggör för att systematiskt testa olika förklaringar/hypoteser kring olika variabler och mekanismer, som exempelvis effekten av olika gruppkonstellationer.

Tre viktigaste resultat
1) Regimskiften kan fungera som en utlösande faktor för kommunikation, kunskapsutbyte och samarbete, vilket i sin tur resulterar i en mer hållbar och effektiv resursförvaltning. Den utsträckning till vilken grupper kommunicerar och samarbetar är endogent till problemet (behandlingen) de möter. Detta står i kontrast till tidigare resultat från experimentellt arbete på CPR system där kommunikation i sig vanligtvis är en av behandlingarna. Våra resultat tyder på att vi måste öka vår kunskap kring hur kommunikation (och därmed samarbete) växer fram i dessa system eftersom det kommer att ha stor inverkan på resultatet.
2) Storleken på den effekt (som nämns ovan) beror på hur dessa regimskiften och dess konsekvenser presenteras. Till exempel, när vi jämförde en behandling där regimskiftet visualiserades med en figur med en behandling där det inte fanns någon sådan visualisering (i andra avseenden behandlingarna identiska) såg vi att beteendeeffekten av det endogena regimskiftet minskade väsentligt.
3) Samarbete innebär inte nödvändigtvis en hållbar resursanvändning; samarbetande grupper över- eller under-exploaterar, eller till och med utarmar den gemensamma resursen helt. Att utveckla väl fungerande strategier för hantering av komplexa ekologiska resurser kräver, förutom samarbete, metoder för att hantera brist på ekologisk kunskap och förståelse. I vilken utsträckning användargrupper lyckas utnyttja resursen hållbart, beror nämligen på fördelningen av denna kunskap och hur säker man är på sin individuella kunskap. Detta kommer i sin tur att påverka användarnas vilja att dela med sig av sin kunskap och vilja att lära sig av andra, vilket i sin tur kommer bestämma gruppens övergripande kunskap.

Nya forskningsfrågor som genereras genom projektet
Vårt arbete inom detta projekt har hjälpt oss att identifiera ett forskningsbehov vad gäller de mikro-variabler och funktioner som ligger till grund för samarbeten och hållbar resursförvaltning. Vi inser exempelvis behovet av att förstå mekanismer för individuell- och social inlärning och samspelet emellan dessa processer och med förekomsten av social- och ekologisk osäkerhet. Dessa aspekter hoppas vi kunna fördjupa oss i ytterligare genom att vidareutveckla vår ABM.

Vi har också insett att vi behöver öka förståelsen för drivkrafter kring beteenden i dessa system och kunna generera mindre naiva karakteriseringar av detsamma. Vi har därför utökat vårt samarbete också till neuroforskare vid Karolinska institutet. Planen är att skriva ett gemensamt förslag till ett forskningsprojekt som syftar till att kombinera banbrytande tekniker från beteendeekonomi och neurovetenskap för att bättre förstå hur och varför människor svarar på olika former av resursdynamik och sociala interaktioner.

Internationell förankring
Forskningsprojektet har haft nära samarbete med forskare vid ’School of Sustainability’ and ’Center for Behavior Institutions and the Environment´’ vid Arizona State University, i synnerhet med Professor Marty Anderies. Han har bidragit med råd och input under hela forskningsprojektet. Lindahl deltog även i en workshop som organiserades av gruppen i Arizona och utsågs då till en av redaktörerna för ett specialnummer i tidsskriften ’Ecology and Society’, där många arbeten från workshopen publicerades. Länken till Arizona-gruppen är nu ännu starkare då Professor Anderies tillsammans med Dr Lindahl leder en av Beijers fem forskningsprogram - Behavior, Economics and Nature Network (BENN).

BENN har haft flera möten och workshops under projekttiden och nätverket sträcker sig nu långt både vad gäller geografi (t.ex. Colombia, USA, Norge, Sverige, Nederländerna, Thailand, Costa Rica, Uruguay, Sydafrika), institutioner och forskningsbakgrund (t.ex. beteendeekonomi, miljö- och resursekonomi, neurovetenskap, psykologi, ekologi, matematik). Professorerna Simon Levin, Princeton University, Karine Nyberg, Oslo Universitet, and Jason Shogren, University of Wyoming utgör den internationella rådgivande gruppen.

Forskningsinformativa insatser  
Therese Lindahl:
• Offentligt seminarium, Almedalen, Visby Sverige, juli 2015. Är nudging det nya svarta i politiken? Inbjuden talare och paneldeltagare.
• Offentlig konferens, Klimathuset, Kulturhuset, Stockholm oktober 2015 Konferens om klimatet. Anordnades av Svenska Naturskyddsföreningen. Så väcker vi motivation till agerande. Inbjuden paneldeltagare.
• Offentlig föreläsningsserie på Kungliga Myntkabinettet, Stockholm i April 2016. Beteende och Miljö. Inbjuden talare.
• Psychology16 konferens, Växjö, Sverige. April 2016. Samtal om att hantera klimathotet. Inbjuden talare och paneldeltagare.
• Medlem i Fores vetenskapliga råd. Innebär 1-2 möten per år.
• Medlem i referensgrupp för ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. 2016.

Anne-Sophie Crépin:
• Öppen föreläsning och paneldiskussion, Institutet för Framtidsstudier, Stockholm. 2016. Vetenskap, Teknologi och mänsklighetens framtid, Diskussion på boken: Here Be Dragons: Science, Technology and the Future of Humanity, av Olle Häggström, Oxford University Press. Inbjuden paneldeltagare.
• Dialog om OECD:s ’Environmental Performance Review of Sweden’. Svenska Miljödepartementet, Rosenbad, juni 2014. Inbjuden paneldeltagare.

Två viktigaste publikationer
Den viktigaste publikationen från projektet kommer förmodligen bli manuskriptet som fortfarande är opublicerat där vi jämför och syntetiserar resultaten från alla labexperiment som vi har genomfört. Gällande ’peer reviewed’ publicerade arbeten:

1) Schill C., F. Wijermans, M. Schlüter, and T. Lindahl (2016), Cooperation Is Not Enough - Exploring Social-Ecological Micro-Foundations for Sustainable Common-Pool Resource Use PLoS ONE, 11(8):e0157796.
Den ABM vi utvecklade är en kopia av vår experimentdesign. Fyra agenter samverkar för att hantera en CPR med temporal resursdynamik; de skiljer sig från varandra med avseende på kunskap, hur säkra de är på sin kunskap, i deras sociala preferenser (vi använde enkätuppgifter för att generera dessa fördelningar) och de lär sig genom deras interaktioner med resursen över tiden och med varandra (vi kan testa olika mekanismer). Se även result 3 ovan.

2) Lindahl, T., A.-S. Crépin, N. Orescovic, (2016b). Playing safe: The role of quotas to avoid ecosystem regime shifts. In A. Botelho, F. Munoz-Garcia, R.A. Matthew, C. Harron, K. Goodrich, B. Maharramli, E. Nizkorodov, T. Bryant, A. Botelho (Eds.), WSPC Reference of Natural Resources and Environmental Policy in the Era of Global Change Volume 4: Experimental Economics. World Scientific. Vol. 4, pp. 121–150.

I denna studie kan vi inte bekräfta vår teoretiska förutsägelse som säger att: det oreglerade systemet kommer att klara sig lika bra eller sämre när det gäller hållbar resurshantering. De experimentella resultaten avslöjade istället att det reglerade systemet i genomsnitt var associerat med lägre effektivitet, som härrörde både från under- och överutnyttjande. Vi fann också att grupper som samarbetade var mindre benägna att passera den kritiska tröskeln (för ett regimskifte), och att grupper som var oreglerade samarbetade till en högre grad. Vi fann också att grupper som samarbetade inte nödvändigtvis uppvisade grupp-rationalitet (maximera gemensam avkastning), vilket troligen beror på en bristfällig kunskap om systemet.

Publiceringsstrategi
På grund av den tvärvetenskapliga inriktning av detta projekt har vi haft som mål att nå en bredare läsarkräts och har riktat in oss på tvärvetenskapliga tidskrifter (t.ex. PLoS ONE och ’Ecology and Society’), eller tidskrifter mer kopplade till de specifika ämnen vi förhåller oss till: beteende, experiment och CPRs (t.ex. WSPC reference volyme, Journal of Environmental and Resource Economics). De artiklar som har publicerats och genererats av det här projektet har publicerats med ’open access’. För de som kommer att publiceras i framtiden kommer vi att se till att de också publiceras med ’open access’.