PROJEKTETS SYFTE SAMT UTVECKLING UNDER PROJEKTPERIODEN

Projektets huvudsakliga syfte har varit att förstärka ett internationellt och interdisciplinärt samarbete mellan ledande och yngre forskare i historia och filologi från Sverige, USA och Ryssland. De handskrivna ryska översättningarna av europeiska tidningar och politiska pamfletter som gjordes i Moskva på 1600-talet har stått i fokus. En utgåva av dessa översättningar från det tidiga 1670-talet planerades (och trycktes 2017). Vi avsåg också att studera det kulturella utbytet mellan Västeuropa och Ryssland på ett mera generellt plan. I samband med detta inleddes ett intensivt samarbete med ett annat pågående internationellt projekt, ett projekt som studerar den kulturella påverkan mellan Västeuropa och Ryssland på 1600-talet med fokus på den ryska teaterns uppkomst på 1670-talet, under ledning av Claudia Jensen (Seattle) och finansierad av den amerikanska fonden ”National Endowment for the Humanities” (nr RZ-51635-13) för ungefär samma tidsperiod som vårt projekt pågick. Det amerikanska projektet kände vi ännu inte till när vi ansökte om finansiering för vårt projekt, och på det viset har syftet med vårt projekt förskjutits något under arbetets gång: förutom det ursprungliga fokus på tidningsöversättningar från västeuropeiska språk till ryska kom det till ytterligare ett prioriterat område inom fältet ”interkulturellt utbyte mellan Västeuropa och Ryssland”. Då även det amerikanska projektet har studerat frågor som informationsförmedling och kulturtransfer mellan Västeuropa och Ryssland och då även forskningsmaterialet – både tryckta tidningar och annat arkivmaterial från 1670-talet – till stor del överlappade, verkade ett samarbete inte bara naturligt, utan även ofrånkomligt. Tillsammans med Claudia Jensen har medlemmar av vår projektgrupp (framför allt Ingrid Maier, men även Stepan Shamin) författat flera stora artiklar (på engelska, tyska och ryska), en monografi på ryska (Jensen och Maier, 2016) och en på engelska (Jensen, Maier, Shamin; antagen för tryckning av Indiana University Press (Bloomington och Indianapolis).

KORT OM GENOMFÖRANDET

Under projekttiden har deltagarna ägnat sig åt olika uppgifter. Medan projektledaren Ingrid Maier har skött samarbetet med gruppen av projektdeltagare som arbetade på det Statliga arkivet för äldre dokument (RGADA) och Institutet för ryska språket i Moskva, framför allt Stepan Shamin, har projektets postdok Christine Watson och den genom institutionens motprestation finansierade doktoranden Olena Jansson (båda i Uppsala) forskat på specifika delproblem (se närmare i publikationslistan). Den gemensamma utgåvan av ryska tidningsöversättningar från det tidiga 1670-talet trycktes 2017 i Moskva (806 s.), under redaktion av Vadim B. Krys’ko från Institutet för ryska språket i Moskva och Ingrid Maier.

Vår plan att de flesta publikationerna som resulterar ur projektet skulle vara skrivna tillsammans av en historiker och en språkhistoriker föll väl ut: flertalet publikationer är verkligen författade av en språkhistoriker (Maier, Jansson, Watson från Uppsala) och en historiker (framför allt Shamin i Moskva, Waugh och Jensen i Seattle).

Ett stort antal artiklar rörande enskilda aspekter av ämnet har publicerats av alla projektdeltagare (se publikationslistan), och en större monografi av Ingrid Maier och Daniel Waugh med den preliminära titeln ”Cross-cultural communication in Muscovite Russia: foreign news in context” kommer snart att avslutas.

PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT OCH BIDRAG TILL DEN INTERNATIONELLA FORSKNINGSFRONTEN

Undersökningen av tidningsöversättningarna som framställdes i Moskva på 1600-talet har lett till att vetenskapssamhället nu har en mycket bättre föreställning om vilka översättarna var: vad var det för personer som översatte dessa tidningar främst från tyska och nederländska, i mer sällsynta fall från latinska tryckta tidningar, och hur gick det till när de lärde sig sina främmande språk (eller ryska, när det rörde sig om personer som var födda och uppväxta utanför Ryssland)? Dessa aspekter belyses i några artiklar, men alldeles särskilt i den kommande monografin Maier och Waugh. Översättningarna var så gott som uteslutande anonyma, men genom noggranna studier av framför allt översättarnas handskrivna första utkast har vi kunnat knyta vissa översättningar till konkreta personer och studera deras personliga stil; i vissa fall har vi kunnat påvisa deras ”utländska brytning” och därmed bidra till diskussionen om deras geografiska härkomst. I fallet med några översättare som officiellt räknades som utlänningar, men var födda och/eller uppväxta i Moskva, kunde vi visa att deras ryskkunskaper var näst intill perfekta, medan kunskaperna i det respektive ”modersmålet” inte alltid var det (dvs. vi har konstaterat många missförstånd). Mycket av detta står i kontrast till den hittills utbredda uppfattningen i forskningslitteraturen att översättarnas kunskaper i ryska var ganska dåliga. Våra resultat kommer säkert att leda till omvärderingar hos andra forskare.

Waugh har i en mycket stor artikel om postens historia i Ryssland visat att Ryssland visserligen etablerade sin internationella postförbindelse senare än de flesta länderna i Västeuropa, men faktiskt inte så mycket senare: nästan med detsamma när de östeuropeiska postlinjerna fanns på plats, 1665, satte man igång att bygga upp en internationell postlinje till och från Moskva, vars uttalade syfte och främsta uppgift var att möjliggöra importen av utländska tidningar och annat informationsmaterial (nyhetsbrev, pamfletter osv.). Det har kunnat visas att Mitau, på 1600-talet huvudstaden i hertigdömet Kurland, spelade en viktig roll för det kulturella utbytet mellan Västeuropa och Ryssland.

Maier och Shamin har kunnat belägga (i artikeln 2018) att tidningsöversättningar som inte var tänkta att publiceras i Peter den stores första tryckta tidning (Vedomosti, sedan 1703) fortfarande gjordes så sent som 1724, något som inte har varit känt tidigare. Forskarna har hittills utgått ifrån att man slutade producera handskrivna tidningsöversättningar, som inte var avsedda att publiceras, när en tryckt tidning hade etablerats, men så var inte fallet, utan ett år före tsar Peters död (1725) producerades de handskrivna ”kuranty” fortfarande. De har hittills varit helt outforskade, delvis för att de förvaras på ett svårtillgängligt arkiv. Det har visat sig att dessa översättningar framför allt handlade om ryska angelägenheter, dvs. Peter I var angelägen om att få reda på vad man skrev om Ryssland i den utländska pressen, för att sedan – i förekommande fall – kunna skicka protester till de ”ansvariga” (dvs regeringarna i de länder eller städer där tidningarna hade publicerats). Genom att jämföra översättningarna med de utländska förlagorna har vi kunnat visa att det fortfarande i mycket stor utsträckning var ungefär samma tidningar som hade översatts på 1670-talet, fastän franska nu hade kommit in som ett nytt, mycket viktigt språk. Vi har också kunnat belägga att även översättningstekniken fortfarande var densamma som på 1600-talet.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM GENERERATS GENOM PROJEKTET

En angelägen forskningsuppgift är fortsatta undersökningar om rapporteringen i omvänd riktning, från Ryssland till Västeuropa, på 1600-talet. Nu vet vi ganska precis vilka västliga tidningar de ryska tsarerna prenumererade på (efter 1665, när det fanns en internationell postförbindelse) och lät översätta, vilka översättarna var, enligt vilka principer de valde ut det material som skulle översättas osv. Men vi vet fortfarande ganska lite om den omvända riktningen: vilka diplomater, köpmän, militärer osv. försedde de västeuropeiska tidningarna med information om Ryssland? Ryssland spelade en allt större roll i nyhetspubliceringen i Västeuropa, och enbart några enstaka av ”Moskva-korrespondenterna” på 1600-talet har hittills identifierats. Eftersom både nyhetsbreven och nyhetsrapporteringen i tidningarna var nästan uteslutande anonyma är det en stor utmaning att försöka namnge några av korrespondenterna och undersöka deras sätt att arbeta. (Se dock artikeln av Droste och Maier, 2018, i litteraturlistan).

Det vore också mycket angeläget att undersöka vilka handskrivna nyhetsbrev det ryska hovet tog emot och i vilken utsträckning dessa översattes.

Maier, Jansson, Shamin och Waugh kommer även i fortsättningen att arbeta med dessa och andra frågor som genererats genom projektet, i Janssons fall åtminstone till slutet av doktorandanställningen (ca 2021).

PROJEKTETS INTERNATIONELLA DIMENSIONER, EXEMPELVIS KONTAKTER OCH MATERIAL

Projektets sammansättning var redan från början mycket internationell, med deltagare från Sverige, Ryssland och USA. Genom ”korsbefruktningen” med Claudia Jensens projekt om den ryska teaterns uppkomst på 1670-talet blev det internationella samarbetet om möjligt ännu viktigare. Både Dan Waugh och Claudia Jensen har varit i Uppsala vid flera tillfällen, och Ingrid Maier har varit på arbetsmöten i Seattle. Maier har också arbetat på arkivet i Moskva under två längre perioder (2014 och 2018), Jansson både i Moskva och St. Petersburg vid ett flertal tillfällen, Watson i Moskva. Både Waugh, Maier och Jensen har hållit föredrag på en internationell konferens i Cambridge (2014). Under sommaren 2015 ordnade projektet en och workshop i Uppsala, där bland andra Waugh och Jensen höll föredrag, förutom deltagare från Ryssland, England, Tyskland, Frankrike, Estland och Sverige. Projektet har ordnat ytterligare en workshop i Uppsala (under hösten 2018), framför allt med forskare från Sverige och Ryssland, där Maier och Jansson medverkade med föredrag.

På de internationella konferenserna knöts det många viktiga forskningskontakter, vilka även resulterade i gemensamma publikationer, till exempel två artiklar som Maier har skrivit tillsammans med Gleb Kazakov från Freiburg och en med Aleksandr Lavrent’ev, Moskva (båda hade deltagit i vår workshop i Uppsala i juni 2015). Doktoranden Olena Jansson har under tre konferenser i Moskva (2015, 2017, 2018) knutit kontakter med ryska forskare; även dessa kontakter har resulterat i publikationer (tillsammans med S. Alpatov och S. Shamin), och Watson har publicerat en artikel tillsammans med Shamin, Moskva (för detaljer om alla dessa artiklar och bokkapitel se publikationslistan).

Eftersom vårt huvudsakliga fokus har varit översättningar av västeuropeiska tidningar och pamfletter till ryska så har samarbetet med olika forskare och institutioner som studerar pressens historia, framför allt i det tyskspråkiga området och i Nederländerna, spelat en mycket viktig roll. Vi har till exempel kunnat dra nytta av Arthur der Weduwens forskning om de nederländska tidningarna under 1600-talet (två mycket stora volymer som kom ut 2017, men hans resultat var delvis tillgängligt för oss redan tidigare), och han har fått mycket hjälp genom Maiers tidigare forskning om den nederländska pressens historia (se hans förord i praktverket "Dutch and Flemish Newspapers of the Seventeenth Century", 2 vols. Leiden; Boston, 2017). Ett mycket nära samarbete med det tyska forskningsinstitutet ”Deutsche Presseforschung” i Bremen, där Maier har tillbringat en del av sin forskningstid, har också bidragit till att framför allt utgåvan med ryska tidningsöversättningar – som även innehåller transkriptioner av de använda utländska förlagorna, så långt dessa har överlevt – har kunnat slutföras och tryckas inom projekttiden.

SPRIDNING AV RESULTAT TILL ANDRA FORSKARE OCH GRUPPER UTANFÖR VETENSKAPSSAMHÄLLET

Projektdeltagarna har gjort alla sina vetenskapliga artiklar och bokkapitel tillgängliga online, antingen genom att från första början publicera dem i open-access-publikationer eller genom parallellpublicering. Vi har också spridit fysiska exemplar av våra böcker till olika bibliotek (något som är särskilt viktigt nu, när biblioteken i allmänhet inte längre köper så många böcker) och till individuella forskare. Ett konferensband gjordes efter vår workshop i Uppsala i juni 2015, tillsammans med forskare från Trondheim (Christine Watson var en av utgivarna; se publikationslistan).

Vi har presenterat vår forskning på många internationella konferenser och även för en större publik i samband med gästföreläsningar och en offentlig föreläsning vid Institutionen för moderna språk i Uppsala. Maier har hållit föredrag i Moskva (vid flera tillfällen), Freiburg, Tübingen, Heidelberg, Potsdam, Dresden, Berlin och Stockholm; Watson i Berlin, Harvard, Wroclaw och Neapel, dessutom i Stockholm (två gånger). Den till projektet knutna doktoranden Olena Jansson har hållit tre föredrag i Moskva på tvärvetenskapliga konferenser och informerat om forskningsprojektet, samt inkluderat material därifrån på sin universitetskurs i rysk språkhistoria under våren 2018.

Maier och Jansson har intervjuats för Uppsala universitets magasin (tidigare kallat ”Horisont”), som även ges ut på engelska (Uppsala University Magazine) om sin forskning angående ett stamträd över de ryska tsarerna, ett resultat av kulturella kontakter mellan Västeuropa och Ryssland. Som vi kunde konstatera producerades stamträdet (som förvaras på Uppsala universitetsbibliotek) i Sverige, närmare bestämt av en rysk fånge under det Stora nordiska kriget med Ryssland (1700-1721). En kort version med titeln "Upphovsman till unikt stamträd avslöjad" kommer snart att publiceras i den tryckta versionen av magasinet (och även på http://www.uu.se/en/news-media/new-horizons/, där det även kommer att finnas en länk till en något längre text under titeln "Stamträd berättar historia om krig och fångenskap").

Alla projektdeltagare gör sina forskningsresultat tillgängliga genom sociala medier, framför allt via den internationella portalen www.academia.edu, där i nuläget 22 miljoner publikationer är fritt tillgängliga för över 75 miljoner deltagare, varav många inte själva är forskare, utan ansluter sig enbart för att ta del av den internationella forskningen. Denna portal används särskilt flitigt av forskare i Ryssland och övriga Östeuropa, eftersom de i allmänhet inte har tillgång till västliga publikationer på annat sätt. Även våra publikationer laddas ned därifrån dagligen. De forskare i gruppen som är verksamma i Sverige parallellpublicerar sin forskning dessutom via den svenska forskningsportalen DiVA (http://uu.diva-portal.org). Medlemmarna i vår forskargrupp har också varit aktiva med att uppdatera artiklar för Wikipedia.