Autismspektrumtillstånd uppstår under barndomen och innefattar problem med social kommunikation, begränsade intressen samt repetitiva beteendemönster . Då det inte finns någon effektiv medicinsk behandling mot kärnsymptomen vid autism, har psykologin en särskilt viktig roll att spela för att driva  förståelsen kring autism framåt. Vidare, då autism uppstår tidigt i livet, är det särskilt viktigt att förstå den tidiga utvecklingen vid autism.

Det aktuella forskningsprojektet syftade till att förstå vilka faktorer som påverkar uppmärksamheten hos små barn med autismspektrumtillstånd. I synnerhet fokuserade projektet på förmågan att uppmärksamma människors rörelsemönster (”biologisk rörelse”), förmågan att uppmärksamma när information från olika sinnen samvarierar ( t.ex. ”audiovisuell synkroni”), samt förmågan till delad uppmärksamhet (”joint attention”). Samtliga områden var av teoretiskt intresse för vår förståelse av tidig utveckling vid autism.

PROJEKTETS TRE VIKTIASTE RESULTAT
1)    Vi har visat att små barn med autismspektrumtillstånd varken uppmärksammar biologisk rörelse eller audiovisuell synkroni. I en studie fann vi att barn med autism var signifikant mindre känsliga för båda typerna av information jämfört med barn med normal utveckling. Resultatet står i motsats till resultatet i en välciterad studie, där man överraskande fann att barn med autism hade en stark tendens att uppmärksamma audivisuell synkroni. Kontrasten mellan dessa två resultat understryker vikten av att undersöka frågan närmare, och i synnerhet att ta redan på huruvida över- eller underkänslighet för audiovisuell synkroni kännetecknar barn med autism redan innan de autistiska symptomen uppstår (detta sker oftast i 2-3 års-åldern). För att ta reda på detta ingår samma experimentella paradigm numera i en longitudinell studie av spädbarn med förhöjd risk att få autism (Projekt Småsyskon).

2)    När det gäller förmågan att följa andras blickar har vi visat att små barn med autismspektrumtillstånd, trots deras generella oförmåga att bearbeta information från biologisk rörelse (punkt 1), följer andras blickriktning precis lika bra som andra barn. Detta antyder att känslighet för biologisk rörelse och förmågan att följa andras blickar inte reflekterar en och samma underliggande psykologiska mekanism.

3)    Vi har utvecklat en ny metod att analysera ögonrörelsedata när barn följer andras blick – och med denna metod har vi kunnat visa på subtila skillnader i hur barn med normal utveckling och barn med autismspektrumtillstånd tar till sig information i kommunikativa situationer.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM HAR GENERERATS GENOM PROJEKTET
Projektet har genererat flera nya forskningsfrågor, projekt och samarbeten. I synnerhet har vi genom senare tillkomna anslag från nationella (däribland RJ) och internationella finansiärer kunnat utvidga studien till att inkludera spädbarn med risk att utveckla autism, ADHD, och språkstörning. Dessa nya spin-off projekt kommer inte bara att kunna belysa utvecklingsrelaterade processer som äger rum innan symptomen uppstår, utan även vilka tidiga tecken som är gemensamma för olika diagnoser och vilka som är specifika. Detta är av stor teoretisk så väl som praktisk betydelse.

PROJEKTETS INTERNATIONELLA FÖRANKRING
Projektet behandlar centrala frågor om psykologiska egenskaper vid autism som förmodligen är universella. Projektet ingår i eller har nära samarbete med flera internationella nätverk, så som EU-IMI nätverket EU-AIMS (https://www.eu-aims.eu/), EU-COST nätverket ESSEA (http://www.cost-essea.com/), EU-MSC nätverket BRAINVIEW (http://www.brainview.org/); projektledaren har en aktiv roll i samtliga av dessa. Projektet har också indirekt lett till nya samarbeten mellan lärosäten i Sverige och Birkbeck, University of London samt med the University of Washington (USA).

FORSKNINGSINFORMATIVA INSATSER UTANFÖR VETENSKAPSSAMHÄLLET
Projektets medarbetare har vid flera tillfällen deltagit i forskningsinformativa insatser, så som skrivit populärvetenskapliga artiklar i intressetidningar för föräldrar vars barn har autism, deltagit i TV (http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/ny-%C3%B6gonteknik-ska-uppt%C3%A4cka-autism-3080712), samt arrangerat seminarieserier för klinisk verksamma inom området (t.ex. BVC-sjuksköterskor).

PROJEKTETS TVÅ VIKTIGASTE PUBLIKATIONER
Förutom fynden som beskrevs ovan vill vi lyfta fram två artiklar som har haft speciellt genomslag:
1)    Falck-Ytter, T., Bölte, S., & Gredebäck, G. (2013). Eye tracking in early autism research. Journal of Neurodevelopmental Disorders, 5(28). doi: DOI: 10.1186/10.1186/1866-1955-5-28. Denna publikation, i vilken vi diskuterade många av de teoretiska övervägandena som låg till grund för projektet, är i skrivande stund bland de genom tiderna 5 mest lästa artikelerna från tidskriften Journal of Neurodevelopmental Disorders. (23 500 accesses, Mars 2017).
2)    Falck-Ytter, T., Carlström, C., & Johansson, M. (2015). Eye contact modulates cognitive processing differently in children with autism. Child Development. 86, 37-47. 10.1111/cdev.12273. I denna artikeln presenterades en ny metod för att studera ögonrörelser hos barn med autism medan de interagerar med en annan person. Detta är ett betydande framsteg jämfört med att förlita sig på resultat från studier som enbart visar stimuli på skärm. Studien har redan citerats ett flertal gånger.

PROJEKTETS PUBLICERINGSSTATEGI
Samtliga resultat har publicerats i internationella tidskrifter (peer reviewed) med open access.

EGNA WEBBSIDOR
Publikationer kommer fortlöpande att publiceras här:
http://www.smasyskon.se/sv/publikationer.php?lang=sv