Klimat, sociala och demografiska förhållande i Sverige och dess samband med sjukdomar och dödlighet under tre sekler

PROJEKTETS SYFTE SAMT EVENTUELLA ÄNDRINGAR
Syftet med detta projekt var att analysera sambandet mellan klimatvariationer och dödlighet i Sverige mellan 1800 – 2000-talet.
Studier i dagens samhällen har visat att både värme och kyla kan ha negativa hälsoeffekter, särskilt med effekt på kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar. Ofta är det äldre och kroniskt sjuka som är mest utsatta. Få bevis finns emellertid om vädrets påverkan på dödlighet i det förindustriella samhället, och hur detta samband har förändrats under den industriella utvecklingen och den epidemiologiska transitionen.
Därför ville vi undersöka effekten av temperatur och nederbörd på den totala samt orsaksspecifika dödligheten i Skellefteå, norra Sverige, mellan ca. 1750 och 1950. Vi använde aggregerade respektive individuella uppgifter om dödlighet från Tabellverket (1749-1859) och Poplink (1800-1950) vid den Demografiska Databasen, Umeå universitet. Vi kompletterade med månatliga temperatur- och nederbördsdata från Umeå, Uppsala och Tornedalen.
Detta forskningssyfte har inte ändrats. Under projektets gång har utredningen utvidgats till att bedöma den intermediära rollen av skörderesultat för klimatets effekt på dödlighet.

PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT OCH ETT RESONEMANG OM DESSA
Vi utvecklade först våra studier baserat på tidigare analyser för Uppsala. Vi använde befolkningsdata från Skellefteåregionen för perioden 1749-1859 för att bedöma effekterna av klimatvariationer under olika årstider på årliga dödstal.
I både Uppsala och Skellefteå hittade vi liknande, påfallande effekter av nederbörd under vår och höst - dödstalet ökade med högre nederbördsnivå under höstar, medan det minskade med högre vårnederbörd. I Skellefteå var det barn i åldern 3 till 9 år som verkade mest utsatta för ogynnsamma väderförhållanden.
Vi använde sedan data från Poplink för att analysera vädereffekter under tre olika perioder (1800-1859, 1860-1909, 1910-1950), vilka ungefär representerar olika stadier av industrialiseringen i Skellefteå. Till skillnad från de tidigare studierna kunde vi här bedöma effekterna på såväl den totala som den orsaksspecifika dödligheten på månadsnivå i stället för årsnivå. Den orsaksspecifika dödligheten analyserades i två huvudkategorier: Infektionssjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar.
Vi involverade en klimatolog (Dr David Hondula, Arizona State University) för att förbättra våra uppskattningar av lokal nederbörd för perioden före 1860 då mätningar ännu inte utfördes i Umeå. Dr. Hondula utvecklade en modell för att uppskatta månadsnederbörden i Umeå/Skellefteå för den här tidsperioden, baserad på mätningar från Uppsala och Tornedalen.
Från 1800-talet till mitten av 1900-talet präglades Skellefteå av en växande befolkning och minskande dödlighet, även om industrialiseringen inte började ta fart före 1900-talet. Även under den senaste perioden var dödsfall i infektionssjukdomar högre än kardiovaskulära dödsfall. Den sista perioden var den varmaste, och den andra perioden den kallaste.
Våra statistiska analyser visade att högre temperatur ledde till lägre total dödlighet med en fördröjning på upp till några månader. Detta mönster var inte lika starkt efter sex till tolv månader. Den skyddande effekten av högre temperaturer på total och orsaksspecifik dödlighet var störst under den första perioden och mindre uttalad från 1860 och framåt. Högre nederbörd var också förenad med lägre total dödlighet 0-2 månader efter exponering under alla perioder.
I allmänhet liknade mönster för väderrelaterad dödlighet från infektions- och kardiovaskulära sjukdomar mönstren för total dödlighet. Beräkningarna  för orsaksspecifik dödlighet var dock mindre exakta på grund av lägre antal - det fanns många saknade data för dödsorsaker, särskilt före 1860.
Som ett sidoprojekt undersökte vi skörderesultat som en potentiell medierande faktor mellan klimat och dödlighet. Genom att använda samtida bedömningar av skördar från Västerbotten, fann vi att sommartemperaturen var den viktigaste väderfaktorn för misväxt. Missväxt ökade dödligheten under nästkommande år; effekten var större för barn än för vuxna. Skörderesultatens roll för vädrets effekter på dödlighet tycks emellertid vara mer komplex än förväntat.
Våra första studier mätte effekterna av klimatvariationer under olika årstider på det totala antalet årliga dödsfall, vilka bekräftade betydelsen av tidpunkten för nederbörd och temperaturnivån under året. Poplinkanalyserna hade ett annat perspektiv, genom att titta på vädrets påverkan på månatliga dödsfall. I ett nästa steg kommer vi att kombinera de två metoderna, genom stratifiering av dessa analyser på månadsnivå efter årstid. På så sätt hoppas vi mer exakt visa hur värme, kyla, regn och snö påverkar dödlighet vid olika tider på året.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM HAR GENERERATS GENOM PROJEKTET
Som ett spin-off-projekt ämnar vi undersöka vädereffekter på specifika hälsoresultat närmare, nämligen dödlighet i mässling, dysenteri och tuberkulos.
En annan ny forskningsidé är att undersöka sambanden mellan klimat och dödlighet i samebyar under 1700- och 1800-talet. För en sådan studie finns nödvändiga uppgifter om befolkningen tillgängliga hos Demografiska databasen i Umeå.
Ett samarbete planeras med professor Scott Sheridan, en meteorolog från Kent State University, USA, för att utveckla en vädertypologi baserad på historiska mätningar av temperatur och nederbörd. Denna holistiska ansats att definiera väderförhållanden skall sedan tillämpas för att analysera vädereffekter på dödlighet i Skellefteå mellan 1800 och 1950.

PROJEKTETS INTERNATIONELLA FÖRANKRING
- Poster presentationer 2013:
”Association of seasonal climate variability and annual mortality in pre-industrial Sweden”
a) Annual conference of the ISEE (International Society of Environmental Epidemiology), August 2013, Basel, Switzerland, and
b) Annual conference of the DGEpi (German Society for Epidemiology), September 2013, Leipzig, Germany. Poster prize awarded.
- Poster presentation 2014:
”Is harvest failure the link between climate variability and mortality in a pre-industrial society? Results from northern Sweden”
Annual conference of the ISEE, August 2014, Seattle, USA.

FORSKNINGSINFORMATIVA INSATSER UTANFÖR VETENSKAPSSAMHÄLLET
- Efter en kort videopresentation på en konferens för global hälsa i Stockholm beskrevs resultaten av den första publikationen om klimat och dödlighet i Uppsala (genomförd före Skellefteåanalyserna) på en helsida i tidningen "Upsala Nya Tidning", våren 2013.
- Populärvetenskaplig presentation "Klimat och hälsa i Sverige under århundraden" vid Medicinska biblioteket vid Umeå universitet, våren 2013. Målgrupp: personal på alla nivåer på sjukhuset och universitetet, allmänheten.
- Populärvetenskaplig presentation "Klimat och hälsa i Skellefteå över 200 år" på "Forskartorget " i Umeå, som anordnades av Riksbankens Jubileumsfond, december 2014

PROJEKTETS TVÅ VIKTIGASTE PUBLIKATIONER
1) Rocklöv J, Edvinsson S, Arnqvist P, Sjöstedt de Luna S, Schumann B: Association of Seasonal Climate Variability and Age-Specific Mortality in Northern Sweden before the Onset of Industrialization. Int. J. Environ. Res. Public Health 2014, 11.
Denna publikation baserades på analyser av uppgifter 1749 till 1859, och lade grunden för mer ingående studier med Poplinkuppgifter. Denna artikel har haft mer än 1150 visningar online sedan dess offentliggörande.

2) Oudin Åström D, Edvinsson S, Hondula D, Rocklöv J, Schumann B: Impact of climate variability on total and cause-specific mortality before and during the industrialization in Sweden.
Detta manuskript lämnades in mars 2016 till tidskriften "Demographic Research" och är för närvarande föremål för översyn.

PROJEKTETS PUBLICERINGSSTRATEGI
Alla publikationer är eller kommer att publiceras i fackgranskade open-access-tidskrifter. Detta publiceringssätt är också i linje med vår institutionspolicy. Under hösten 2016 planeras att lämna in åtminstone ett artikelmanuskript, för vilket dataanalyser har färdigställts.

PUBLIKATIONSLISTA
Publicerade artiklar
Rocklöv J, Edvinsson S, Arnqvist P, Sjöstedt de Luna S, Schumann B: Association of Seasonal Climate Variability and Age-Specific Mortality in Northern Sweden before the Onset of Industrialization. Int. J. Environ. Res. Public Health 2014, 11(7), 6940-6954; doi:10.3390/ijerph110706940. Accessible at: http://www.mdpi.com/1660-4601/11/7/6940
Den här artikeln har mer än 1150 visningar online sedan publikationen.
Kommande artiklar
Oudin Åström D, Edvinsson S, Hondula D, Rocklöv J, Schumann B: Impact of climate variability on total and cause-specific mortality before and during the industrialization in Sweden (spring 2016, under review at Demographic Research)
Joacim Rocklöv, Sören Edvinsson, Barbara Schumann: Harvest outcomes as a potential intermediate factor between climate variability and mortality in a pre-industrial northern European community (planned submission: autumn 2016).