PROGRAMMETS SYFTE SAMT UTVECKLING UNDER PROJEKTPERIODEN
Detta forskningsprogram har haft två övergripande syften. Å ena sidan har det sökt att utveckla den analytiska sociologins teoretiska och metodologiska grundvalar; å andra sidan har det sökt att förbättra vår kunskap om segregationsprocesser i dagens Sverige. Den forskning som genomförts inom projektets ramar reflekterar denna dubbla målsättning. Ett flertal publikationer från programmet berör frågeställningar i gränsområdet mellan sociologisk teori och vetenskapsteori. Andra publikationer berör orsaker till och konsekvenser av segregerade bostadsområden, arbetsplatser och skolor. De rent teoretiska och de empiriska delarna av forskningsprogrammet hänger dock nära samman på så sätt att de empiriska analyserna till betydande del har sökt konkretisera hur de generella vetenskapsteoretiska principerna kan omsättas i praxis. Detta gäller framförallt kopplingen mellan mikro och makro; hur makroförhållanden såsom segregationsmönster empiriskt kan relateras till de handlingar på mikronivå som tillsammans genererat dem. Vi har angripit denna frågeställning genom omfattande empiriska analyser av svenska registerdata som syftat till att fastställa vilka faktorer som påverkar individers handlingar, exempelvis deras tendens att välja vissa skolor eller bostadsområden snarare än andra, kombinerat med storskaliga kontrafaktiska simuleringsmodeller baserade på de empiriska resultaten.

Forskningsgruppen har haft sin tyngdpunkt inom sociologin men har under hela programperioden inkluderat forskare från andra discipliner såsom filosofi, matematik, statistik och företagsekonomi. Denna interdisciplinära sammansättning har varit en viktig faktor bakom forskningsprogrammets framgångar.

KORT OM GENOMFÖRANDET
Programmet bedrevs ursprungligen vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm, men när möjligheten erbjöds att bygga upp ett forskningsinstitut kring programmets huvudfrågeställningar flyttades verksamheten till Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet (Campus Norrköping). Trots att forskningsmiljön var utmärkt vid Institutet för framtidsstudier var flytten till Norrköping en stor fördel för programmet. Anledningen till detta står dels att finna i att det alltid är fördelaktigt att bedriva större forskningsprogram i universitetsmiljöer, men i vårt fall var mervärdet framförallt betingat av möjligheten att bilda ett permanent institut som ägnar sig åt den typ av forskning som utvecklades inom programmet. Detta innebär att RJ:s investering och den forskning som genomförts inom programmets ramar kommer att få betydligt större och långsiktigare effekter än vad som annars hade varit fallet.

PROGRAMMETS VIKTIGASTE RESULTAT OCH BIDRAG TILL FORSKNINGSFRONTEN, SAMT ETT RESONEMANG KRING DETTA
I ett omfattande forskningsprogram som detta är det svårt att lyfta fram vissa specifika bidrag som klart viktigare än de övriga. Urvalet blir därför med nödvändighet mycket subjektivt, men med den reservationen i minne kan följande publikationer särskilt framhållas:

1. Meta-teoretiska bidrag: Ylikoski (2013) klargör skillnaden mellan kausala och konstitutiva förklaringar och visar hur viktig denna distinktion är när man söker förklara hur mikroprocesser genererar olika typer av makroutfall. Ett annat viktigt bidrag är Hedström & Ylikoski (2014) som diskuterar meta-teoretiska skillnader mellan den analytiska sociologin och traditionella rationalitetsbaserade analyser. Keuschnigg, Lovsjö & Hedström (2018) diskuterar vidare i detalj hur den analytiska sociologin förhåller sig till ”computational social science” (se även Boelaert & Ollion 2018).

2. Metodologiska bidrag: Spaiser m.fl. (2016) visar hur maskininlärningsalgoritmer kan utnyttjas för att bättre förstå sociala processer; i deras fall hur sådana algoritmer tillåter data att bättre komma till tals för att empiriskt visa hur skolors etniska sammansättning påverkar utflödet av svenskfödda barn från skolorna. En ännu inte publicerad uppsats av Arvidsson m.fl. (2019) visar att en kombination av statistiska analyser och storskaliga kontrafaktiska simuleringsanalyser utgör en mycket användbar metod för att bättre förstå hur de makrotillstånd som ska förklaras har vuxit fram.

3. Bidrag till forskningen om boendesegregation: Müller, Grund & Koskinen (2018) använder avancerade nätverksmetoder för att bättre förstå flyttströmmar mellan bostadsområden i Stockholm. De finner betydande stöd för ”ethnic avoidance” hypotesen men ytterst begränsat stöd för ”ethnic flight” hypotesen. Ett annat viktigt bidrag till forskningen om boendesegregation är ett ännu inte publicerat arbete av Jarvis, Mare och Nordvik där de systematiskt analyserar de ömsesidiga beroendeförhållanden som finns mellan bostadsmarknaden och äktenskapsmarknaden och hur dessa påverkar boendesegregationens reproduktion från en generation till en annan.

4. Bidrag till forskningen om skolsegregation: Brandén, Birkelund & Szulkin (2018) analyserar i vilken utsträckning som elevers skolresultat påverkas av elevgruppernas etniska sammansättning. De finner att elever i skolor med många barn med invandrarbakgrund i genomsnitt presterar lägre men att detta i endast begränsad utsträckning beror på elevgruppens sammansättning som sådan. Ett annat viktigt bidrag till forskningen om skolsegregationen är ett ännu icke publicerat arbete av Eduardo Tapia där han använder storskaliga kontrafaktiska simuleringsanalyser för att bättre förstå skolsegregationens förändringar över tid. Den ovan nämnda artikeln av Spaiser m.fl.(2016) lämnar också viktiga bidrag inom detta område genom att empiriskt skatta s.k. tipping-punkter som är av stor betydelse för att förstå varför segregationen av skolsystemet utvecklas som det gör.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM GENERERATS GENOM PROGRAMMET
I ett stort och omfattande forskningsprogram som detta genereras alltid mängder med nya forskningsfrågor eftersom genomförda studier inte bara besvarar redan kända frågor utan även leder till nya frågeställningar och infallsvinklar. Det förefaller inte vara motiverat att här försöka katalogisera dessa, utan vi fokuserar istället uppmärksamheten på nya typer av frågor och forskningsansatser som programmet har fått oss inse värdet av. Den kanske viktigaste av dessa gäller den samtida utvecklingen inom datavetenskapen och dess samhällsvetenskapliga betydelse.

Den typ av frågor som varit mest centrala för detta forskningsprogram handlar om hur individer i interaktion med varandra genererar olika avsedda och icke-avsedda kollektiva utfall. Många av de centrala frågorna inom sociologisk teori handlar också om sådana frågeställningar, men de data och de metoder som traditionellt används inom samhällsvetenskapen är inte lämpliga för att belysa den typen av frågeställningar. Traditionella kvalitativa ansatser är väl lämpade för att analysera interaktioner i små grupper men inte för att analysera interaktioner mellan hundratals eller tusentals individer. Detta är en väsentlig begränsning om man som i detta program avser att förklara storskaliga sociala fenomen såsom segregation. Traditionella kvantitativa analyser av enkätdata är emellertid inte heller lämpliga för detta syfte. Sådana analyser är utmärkta för att beskriva fördelningar av och samband mellan variabler även i stora populationer, men de slumpmässiga urvalen gör att man inte kan fånga in den social interaktionen och de sociala nätverk som individerna är del av.

Från ett samhällsvetenskapligt metodperspektiv är utvecklingen inom de delar av datavetenskap och statistik som handlar om ”big data” av stort intresse framförallt när det gäller analyser av stora grupper av interagerande individer. Utvecklingen inom detta område går oerhört snabbt och kombinationen av kraftfulla datorer och effektiva dataalgoritmer gör det möjligt att nu ta sig an frågeställningar som varit omöjliga att belysa empiriskt för bara 5–10 år sedan. Utvecklingen av olika maskininlärningsmetoder öppnar också upp möjligheten för en typ av ”kvantitativ etnografi” där data tillåts att tala mer fritt till forskarna utan att först behöva filtreras genom existerande och inte alltid helt tillförlitliga teoretiska linser. Inom detta program använde vi sådana induktiva metoder för att försöka fastställa skolors ”tipp-punkter” vad gäller deras etniska sammansättning. Erfarenheterna från detta var mycket lovande.

En relaterad utveckling som vi under programmets gång alltmer insett värdet av gäller framväxten av effektiva och användbara metoder för att analysera stora textmängder. Denna utveckling är av stor betydelse för såväl ”kvalitativt” som ”kvantitativt” inriktade traditioner, men kan kanske anses som särskilt viktig för den traditionellt kvalitativt inriktade forskningen eftersom den gör det möjligt för forskare att analysera icke-numeriska textdata med en precision som tidigare endast ansetts möjlig för kvantitativa numeriska data. Därutöver erbjuder vissa av dessa metoder en metodologisk stringens som många kvalitativa traditioner saknar. Dessa traditioner är ofta rika på teorier och genererar många intressanta idéer och begrepp men de har ofta betydande brister vad gäller metodologiska aspekter såsom reliabilitet och reproducerbarhet. De nya typer av metoder som nu utvecklas är betydligt mer transparenta än traditionellt kvalitativa ansatser vilket innebär att resultaten blir mindre beroende av vem som utför analyserna och forskningsresultaten blir därigenom mer reproducerbara. Denna utveckling i kombination med den fortgående digitaliseringen av vårt kulturarv och den ökade tillgången till data från nätet är oerhört intressant från såväl ett samhällsvetenskapligt som humanistiskt perspektiv.

Programmets fokus på etniskt-relaterad segregation väckte intresse för hur denna typ av metoder och analyser kan användas för att bättre förstå diskursen kring invandringsfrågan och framväxten av invandringsfientliga strömningar. Vetenskapsrådet beviljade nyligen ett omfattande stöd till sådan forskning vid Institutet för analytisk sociologi.

PROGRAMMETS INTERNATIONELLA DIMENSIONER, EXEMPELVIS KONTAKTER, MATERIAL OCH SÅ VIDARE
Forskargruppen har varit internationellt sammansatt såväl som inriktad. Forskare från bl.a. Tyskland, USA, Holland, Finland, Norge och Peru har ingått i forskargruppen och forskningsresultaten har publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter. De svenska forskare som varit del av programmet har också varit internationellt inriktade och haft betydande internationella nätverk. Den internationella dimensionen har även stärkts av de internationella workshops och den regelbundna seminarieserie som ingått i programmet. Allt detta gjorde att internationaliseringsaspekten aldrig behövde problematiseras eftersom forskningsgruppens sammansättning rent naturligt löste alla sådana problem.

När det gäller forskningsmaterialet har vi dock så gott som uteslutande använt svenska data. Anledningen till detta är inte att den typ av processer som vi studerat på något sätt skulle vara unika för Sverige. Skälet är istället att svenska registerdata är unika internationellt. Om man, som varit fallet med detta forskningsprogram, intresserar sig för frågor som gäller kopplingen mellan mikroprocesser och storskaliga makroutfall finns helt enkelt inte bättre data att tillgå.

HUR FORSKARNA HAR SPRIDIT RESULTATEN TILL ANDRA FORSKARE OCH GRUPPER UTANFÖR VETENSKAPSSAMHÄLLET, SAMT OM OCH HUR SAMVERKAN HAR SKETT
Forskarna har spridit sina resultat på en mängd olika sätt. Först och främst genom ett stort antal publikationer, varav vissa i tidskrifter med mycket hög ”impact”. Forskarna har dessutom presenterat sin forskning vid ett mycket stort antal internationella konferenser, och har även presenterat sin forskning vid forskningsseminarier i Sverige såväl som utomlands.

När det gäller samverkan och spridning av forskningsresultat till grupper utanför vetenskapssamhället har olika typer av kanaler använts. Nya publikationer och andra noterbara händelser har regelbundet publicerats på Facebook och Twitter och ofta även på vår hemsida. Delar av vår forskning har även uppmärksammats av traditionella media. Detta gäller framförallt en studie gällande Sverigedemokraterna som presenterades på DN Debatt och som ledde till mycket stor massmedial uppmärksamhet. Även vår segregationsforskning har uppmärksammats av lokala och nationella massmedier, radio såväl som TV och dagstidningar.

PUBLIKATIONSLISTA
De publikationer som är i tryck eller har accepterats för publicering framgår av en separat publikationslista som innehåller närmare 80 publikationer Utöver dessa existerar ett betydande antal uppsatser som nu är under bedömning hos olika tidskrifter. Open access har säkerställts genom en kombination av åtgärder. För vissa publikationer har vi valt att betala för OA och för andra har vi säkerställt OA genom parallellpublicering av preprints on-line. För de senare har vi i hög utsträckning använt oss av LiU:s DiVA portal.