PROJEKTETS SYFTE
Det övergripande syftet med projektet var att undersöka skyddsfaktorer för kognitiv hälsa vid åldrandet. Forskningen har hittills haft starkt fokus på riskfaktorer, däremot har faktorer som verkar skyddande för det kognitiva åldrandet varit mindre undersökta. Underlaget för projektet har kommit från en longitudinell studie, inom ramen för svenska tvillingregistret, som i huvudsak utfördes vid fem mätpunkter under 8 års tid efter att deltagarna fyllt 80 år. Till det kommer information insamlad 25 år tidigare, från tiden då individerna var i medelåldern. Inom ramen för projektet planerades också att beakta eventuella skillnader i skyddsfaktorer mellan män och kvinnor, skyddsfaktorer utifrån arv och miljö, samt att pröva ett alternativt sätt att strukturera den longitudinella datan. Givet det faktum att kronologisk ålder är allt mindre informativ i hög ålder har det gjorts försök med att använda tid till död istället för tid från födelsen (kronologisk ålder) som tidsstruktur (samtliga deltagare har avlidit). Även om målet med projektet var att byta fokus från riskfaktorer till skyddsfaktorer så har även riskfaktorer undersökts.

PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT
1. Skyddsfaktorer för kognitiv hälsa bör undersökas redan i medelåldern: I ljuset av det faktum att de kognitiva försämringar som föregår Alzheimers sjukdom är mätbara upp till 20 år före det att en klinisk diagnos ställs är det avgörande att söka påverkansfaktorer i rimlig tid för att undvika så kallad confounding mellan orsak och effekt. Trots detta är det studier med relativt kort uppföljningstid som dominerar forskningen kring påverkansfaktorer för kognitivt åldrande. Ett av projektets viktigaste resultat är studien där psykosociala förhållanden och hälsostatus i medelåldern undersöktes i förhållande till det kognitiva åldrandet. Bortsett från den genetiska markören APOE Ɛ4, som visade sig vara den största förklaringsfaktorn till det kognitiva åldrandet, framkom att det som starkast bidrog till kognitiv stabilitet i hög ålder var utbildningsfaktorn och socialgruppstillhörighet, som i sig är starkt associerade. Utöver dessa faktorer visade det sig att avsaknad av konflikt inom den egna familjen samt normalt BMI och god hälsostatus (inga hjärt/kärl-sjukdomar) var relaterat till kognitiv stabilitet under åldrandet. Dessa fynd undersöktes ytterligare bland enäggstvillingar, där ena tvillingen visade kognitiv stabilitet men inte den andra. Tvillingparen var således identiska vad gäller den genetiska uppsättningen samt skilde sig inte vad gäller BMI, hälsostatus eller utbildningsnivå. Det som skilde mellan tvillingparen var att den kognitivt stabila tvillingen rökte mindre och hade lägre alkoholintag, samt sysslade i större utsträckning med fritidsaktiviteter som reflekterade intellektuella, kulturella och självförverkligande aktiviteter.
2. Måttligt alkoholintag, som av många har tolkats som en skyddande faktor för kognitiv hälsa, är sannolikt att betrakta som en klar riskfaktor: Det finns otaliga studier som visar ett positivt samband mellan måttligt alkoholintag och kognitiv hälsa där sambandet har tolkats som att lite alkohol kan ha skyddande effekt. Denna tolkning av sambandet är sannolikt fel eftersom majoriteten av gruppen som avstår helt från alkohol gör det på grund av hälsoskäl, gruppen är därför inte lämplig som kontrollgrupp. Ett av de viktiga resultaten som projektet genererat var att visa att samma frågor kring alkoholintag, ställda till samma individer med 25 års skillnad, förstärkte detta missvisande samband så att i hög ålder framstod den skenbara positiva effekten av alkohol som betydligt starkare jämfört med när frågorna ställdes i medelåldern. För att kontrollera den bias som gruppen absolutister utgör undersöktes dose-response sambandet mellan mängd alkohol och kognitiv prestation enbart hos dem som uppgav att de använde alkohol. Att notera är att deltagarna i studien var födda strax efter förra sekelskiftet och var i medelåldern på sextio-talet, vilket innebär att alkoholintag var mycket måttligt och betydligt lägre än det som är norm i dag. Således var genomsnittsintaget mindre än 1 enhet i veckan. Dessutom fanns inga alkoholister eller storkonsumenter av alkohol. Trots den låga konsumtionen av alkohol i denna grupp så framkom ett tydligt samband mellan mängden i intag av alkohol och prestation på framförallt de kognitiva tester som mäter minnet, högre alkoholintag i medelåldern var kopplat till sämre minne 25 år senare.
3. Skillnader mellan män och kvinnor: Projektet visade inga skillnader i kognitiv funktion eller kognitiv nedgång mellan könen. Däremot visade projektet könsskillnader i de faktorer som är av betydelse för det kognitiva åldrandet. Således visade det sig att män och kvinnor var engagerade i olika typer av aktiviteter i medelåldern, samt att dessa aktiviteter hade olika samband med det kognitiva åldrandet. Kvinnor uppgav i huvudsak aktiviteter relaterade till hemmet och det visade sig att högre andel av dessa aktiviteter var relaterade till snabbare kognitiv nedgång. Män rapporterade i större utsträckning aktiviteter relaterade till självförverkligande vilket var associerat med bättre kognitiv prestation. Samtliga dessa samband var korrigerade för skillnader i utbildningsnivå och ålder. Ytterligare ett resultat, som visar på betydelsen av att beakta eventuella könsskillnader, visade att kvinnor löper större risk att utveckla demens av vaskulär typ som följd av diabetes jämfört med män.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM HAR GENERERATS
Arbetet med projektet har ytterligare förstärkt synen att sökandet efter betydelsefulla påverkansfaktorer, vad gäller det kognitiva åldrandet, måste ta i beaktande ett livsloppsperspektiv där undersökning av skeenden och faktorer i tidigare livsskeden bör stå i fokus. Ett exempel på nytt forskningsspår, som projektet har genererat, handlar om att närmare undersöka individ-variationer i alkoholintag under livsloppet och eventuellt samband med kognitiv hälsa.

PROJEKTETS INTERNATIONELLA FÖRANKRING
Projektet är internationellt förankrat via publikationer i internationella vetenskapliga tidskrifter, via regelbundna presentationer vid internationella konferenser, exempelvis vid det Amerikanska Gerontologiska Sällskapets (GSA) årliga konferenser, vid den Nordiska Gerontologiska kongressens biannuella möten och vid Världskongressen i Gerontologi (IAGG), samt i och med forskningssamarbeten. Ett forskningssamarbete inom IALSA nätverket (Integrative Analysis of Longitudinal Studies of Aging and Dementia), resulterade i en publikation (Kelly et al., 2016) där samma frågeställning testades i tre likartade longitudinella studier från USA, Storbritannien och Sverige. Ett annat internationellt forskningssamarbete, som resulterade i en publikation av betydelse för projektet (Chatterjee et al., 2016), möjliggjorde en metaanalys av information från fjorton studier runt om i världen baserad på över 2 miljoner deltagare.

FORSKNINGSINFORMATIVA INSATSER UTANFÖR VETENSKAPSSAMHÄLLET
Presentationer utanför vetenskapssamhället har skett i form av populärvetenskapliga föredrag. Exempelvis ett par så kallade lunchföreläsningar för Folkuniversitetet i Göteborg, föreläsningar riktade mot allmänheten i regi av Vetenskapsfestivalen som arrangeras årligen i Göteborg, samt föreläsningar för pensionärernas riksorganisation (SPF) lokala föreningar.

PROJEKTETS TVÅ VIKTIGASTE PUBLIKATIONER
Den publikation jag tror kommer att vara en av de viktigaste för projektet är den om alkoholens negativa effekt för minnesfunktioner (Hassing, under granskning). Detta resultat, som visar att även mycket lågt alkoholintag har negativt linjärt samband med minnesprestation, är viktigt eftersom det går tvärt emot den vanliga tolkningen av sambandet mellan måttligt alkoholintag och kognitiv hälsa vid åldrandet, det vill säga att måttligt alkoholintag skulle ha en skyddande effekt för den kognitiva hälsan. Den andra publikationen är den som kom till genom samarbete mellan 14 studier runt om i världen (Chatterjee et al., 2016). Genom att poola ett flertal studier skapades underlag för avancerade analyser, vilket ledde fram till intressanta resultat bland annat kring hur riskfaktorer kan ha olika konsekvenser för män och kvinnor. Studie har fått stor uppmärksamhet och är redan mycket citerad.

PROJEKTETS PUBLICERINGSSTRATEGI
Projektets publiceringsstrategi är att publicera resultat i högt rankade internationella vetenskapligt bedömda tidskrifter av vikt för ämnet, med god spridning och fritt tillgängliga på internet. I projektet har kravet på open access säkerställts genom betalning av open access (Björk Praetorius et al., 2016), samt via parallell-publiceringar via GUP (Göteborgs universitets publiceringsbas), så långt det går (Dahl et al., 2013; Kelly et al., 2016; Praetorius et al., 2013; Praetorius et al., 2014).