Projektets syfte var att undersöka hur antisemitiska föreställningar om en konstnär med judisk bakgrund inverkat på såväl den samtida receptionen av den svenska konstnären Isaac Grünewalds verk som hans självidentifikation och den senare konsthistoriografin.

Fokus skulle ligga på hur han utifrån den antisemitiska diskursen såväl stereotypiserats som individualiserats samt hur de schabloner som skapats förändrats, förskjutits eller kvarstått över tid. Projektet utgick från två delstudier. Den första studien ägnades åt hur en bild av Grünewalds karaktär och konstnärliga projekt konstruerats i den med honom samtida receptionen, samt åt hans självidentifikationer, så som de t.ex. tar sig uttryck i hans självporträtt. Dessa föreställningar och självidentifikationer analyserades i relation till antisemitiska föreställningar om den judiske konstnären.

Denna studie var tänkt att fungera som bas för den andra undersökningen, en historiografisk studie av antisemitismens inverkan på svensk konsthistoria i allmänhet och historieskrivningen om Grünewald i synnerhet. I den ursprungliga planen skulle den första delstudien dels fungera som en grund för den andra delstudiens historiografiska undersökning, dels resultera i en självständig studie av Isaac Grünewalds självidentifikationer utifrån hans självporträtt. I relation till den ursprungliga planen har projektet genomförts utifrån dels en empirisk avgränsning, dels en ändring i vilken ordning delstudierna genomförts.

Det mest centrala resultatet som projektet har genererat är att den salongsantisemitism som florerade i Sverige under tidigt 1900-tal har haft en stor inverkan på den svenska konsthistoriografin även senare. Runt 1930 och under ett par decennier framåt träder de grundläggande föreställningarna om en judisk konstnär som Isaac Grünewald in i den konstvetenskapliga normalvetenskapen utan att förändas annat än retoriskt. Det centrala här är att man inte bör fastna vid frågor om huruvida de individer som uttalar sig i sammanhanget är antisemiter eller inte, utan vilken funktion utsagorna får och dess relation till en antisemitisk diskurs.

I min analys av senare texter kan man tydligt följa hur den grundläggande karaktäristiken av Isaac Grünewald som person och konstnär i hög grad kvarstår men läggs mot olika förklaringsgrunder vilka går från rent rasmässiga föreställningar till socialpsykologiska förklaringsmodeller. Den flora av texter som hittills publicerats om Grünewald utgör således en utmärkt källa för att undersöka hur antisemitiska föreställningar hanterats sedan tidigt 1900-tal fram till 2015. Det har även visat sig vara en utmärkt källa för hur ett förändrat forskningsintresse inom konstvetenskap påverkat hur man karaktäriserat Grünewald som konstnär och person. Där visar min undersökning tydligt hur den feministiska konstforskningen förskjutit Grünewalds roll i historieskrivningen till att handla om hans dominans i relation till hustrun Sigrid Hjertén i stället för hans dominanta och hänsynslösa agerande på konstfältet (så som föreställningarna ofta uttryckt).

Projektet har inte bara lett till nya frågor kring Isaac Grünewald utan öppnat för frågor kring relationerna mellan konstkritik, populärvetenskap och akademisk forskning. Mycket av de föreställningar om Grünewald och den historieskrivning som etablerats har sitt ursprung i helt andra sammanhang än akademiska och där de få akademiska texter som publicerats fått mycket liten inverkan på den bredare populära förståelsen av och kunskapen om Grünewald. Frågor uppstår kring våra möjligheter som akademiker att påverka den bredare populära historiografin. Projektet ha även uppmärksammat frågor kring identitet samt självidentifikation och hur denna typ av frågor kan undersökas historiografisk utifrån en analys av biografier.

Denna del av min undersökning har lett mig vidare in i en ännu inte slutförd undersökningen av Grünewalds självporträtt. Via privata samlingar har jag fått tillgång till och dokumenterat ett stort antal självporträtt, varav ett flertal aldrig tidigare visats eller reproducerats. Det materialet hör till den del av projektet som inte kunnat slutföras. Anledningen är att materialet visat sig betydligt mer omfattande än jag tidigare insett och svårligen kan behandlas inom en artikel (vilket var den ursprungliga planen) utan kommer i stället redovisas i bokform, vilket är det projekt jag kommer arbeta med framöver.

Projektet har förankrats internationellt genom att en artikel publicerats i den internationella tidskriften Journal of Art Historiography. Som ett exempel på relationen mellan antisemitism och den modernistiska historieskrivningen i ett land som varit neutralt under hela 1900-talet och inte involverades i varken första eller andra världskriget utgör undersökningen ett intressant bidrag även internationellt.

Projektet har lett till en presentation av ett paper på konferensen ”The Avant-Gardes in the Nordic Countries 1925-1950: History, Culture and Aesthetics”, 3-4 okt. 2013, Köpenhamns universitet. Projektet presenterades även för Konstvetenskapliga institutionen och Forum för Judiska studier, Uppsala universitet, den 22 maj 2014. Projektet har dessutom redovisats och en delstudie har presenterats vid det högre seminariet i konsthistoria och visuella studier vid Lunds universitet den 21 maj samt den 12 nov. 2015. Även ett populärvetenskapligt bidrag i en antologi om svensk konsthistoria på engelska, med titeln ”Gender and identity in the early 20th century: The artist couple Grünewald-Hjertén” har skrivits och kommer publiceras hösten 2017. Där behandlas delresultat kring min forskning om Grünewalds självidentifiering som judisk konstnär utifrån några självporträtt och svårigheterna att verka som konstnär i ett antisemitiskt klimat.

Till den tredje uppgiften kan även föras mitt deltagande i ett evenemang arrangerad av Kungl. Musikaliska akademin på Konserthuset i Stockholm den 11 april 2016 om Isaac Grünewald och Moses Pergament.

Projektet har hittills lett till en publikation i den inom fältet ledande peer review-tidskriften Journal of Art Historiography med titeln ”The Jewish Modernist: Isaac Grünewald in Bertel Hintze’s Art History”. Där presenterar jag min analys av hur salongsantisemitismen förs in i den normalvetenskapliga konsthistorien kring 1930 och dess betydelse för historiografin. En artikel med arbetstiteln ”Who was Isaac Grünewald? Or how to get lost among all biographies” är under slutbearbetning och behandlar hur Grünewald karaktäriseras i de biografier som publicerats om honom, dess relation till antisemitiska föreställningar och vad det är för förklaringsgrunder som lyfts fram i texterna.

Projektet planerades resultera i minst två artiklar i internationella peer review-tidskrifter. Den artikel som publicerats var i Journal of Art Historiography vilket är open access. Det populärvetenskapliga bidrag som kommer publiceras hösten 2017 blir i antologin ”Swedish Art History: A Selection of Introductory Texts”, (red. Ludwig Qvarnström), som även den kommer att vara open access. Artikeln ”Who was Isaac Grünewald? Or how to get lost among all biographies”, som är under slutbearbetning, kommer under våren 2017 skickas till en internationell peer review-tidskrift för att publiceras open access.