Syftet med forskningsprojektet har varit att studera det digitala mediebrukets moraliska dimensioner i ett av medier genomsyrat vardagsliv. Moraliska dimensioner har inkluderat såväl värden och normer som sociala praktiker där dessa värden och normer tas i bruk och sätts på spel.

1. Den första delfrågan har handlat om att undersöka dimensioner av mediemoral, hur dessa länkas samman med varandra, samt hur de struktureras i befolkningen.

2. Den andra delfrågan har fördjupat förståelsen av normer som styr umgänge och interaktion, valsituationer, individuellt och socialt organiserade förhandlingar som följer på dessa val, liksom strategier för att på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt kunna leva med och i de digitala medierna.

Teoretiskt har projektet utvecklats i två huvudsakliga riktningar. Dels genom en utveckling av etik- och moralbegreppen från ett kantianskt fokus på principer och normer, till ett aristoteliskt fokus på praktiker och inflätning av den socio-kulturella kontexten i den vardagliga etiken. Inte minst den samtida (och under projektperioden snabbt föränderliga) medieutvecklingen med algoritmers utveckling och inflätning i samtida samhälls- och vardagsliv, har påkallat denna teoretiska utveckling.

Projektets teoretiska perspektiv har även utvecklats från etnometodologi och fokus på normer och social interaktion till ett större fokus på practice theory, mediefenomenologi och en problematisering av samtida post-humanism. Även detta har varit påkallat av förändringen av det ’digitala vardagslivet’ under projekttiden, och den (kvalitativa) empiriska analysen, som tydligt pekat emot behovet av ett sådant teoretiskt skifte.

Genomförande
Både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts i projektet. Dels deltog vi i SOM-institutets survey-undersökning 2014. Den kvantitativa delstudien har gett en bred bild av mediemoralens olika dimensioner och dessas strukturering i befolkningen.
Även en kvalitativ delstudie har genomförts med en varierad samling av 35 individer som intervjuats i grupp såväl som individuellt.

Projektets tre viktigaste resultat och bidrag
1) Projektets kvantitativa delstudie har visat att vår moral och etik kring digitala medier är tydlig ålders- men sannolikt även generationsskiktad, vilket väcker frågor om den framtida moraliska ordningen i samhället. Det är sannolikt att vi står inför ett betydande normskifte kopplat till vår användning av digitala medier vilket bör följas upp vetenskapligt.

2) Den kvantitativa analysen visar också en skillnad mellan äldre och yngre medieanvändare vad gäller synen på ’den andre’ offline respektive online, där yngre svenskar har ett mer liberalt förhållningssätt kring gränser för andras integritet samt hur vi kan bete oss emot dem. Även den kvalitativa intervjustudien pekar på hur det digitala vardagslivet framkallar en uppluckring av synen på ’den andre’, något som pekar emot vikten av mer fenomenologiska perspektiv på det digitala vardagslivet.

3) Den kvalitativa delstudien visar även att samtida medieutveckling såsom algoritmisk inflätning i vardagslivet, självlärande maskiner (AI), m.m., inte bara förändrar den miljö vi lever i och de krav som därmed ställs på oss som människor, utan också ställer förutsättningarna för vad det är att vara en människa på sin spets och vilken roll ett etiskt förhållningssätt har i detta. Sammansmältning av människokroppen och digitala medieteknologier skapar nya etiska dilemman och inte minst vardagspraktiker som syftar till att etiskt hantera dessa dilemman. Dessa förändrade förhållningssätt och praktiker känner vi ännu mycket lite till, och förståelsen av dem bör fördjupas.

Nya forskningsfrågor
Vår forskning visar att åldersklyftorna mellan olika normsystem är stora när det gäller hur vi relaterar till varandra i det digitala medielandskapet. Sådana skillnader har en statistiskt säkerställd relation till vilka explicita nya medieteknologier vi växer upp med under våra formativa år. Detta reser frågan om hur framtidens normsystem kommer se ut, och vilka stora värdeförskjutningar förändringar i medielandskapet kommer leda till?

Dessutom visar vår forskning att det faktum att digitala medier blir allt mindre, mer mobila och portabla, gör att svenska medieanvändare skapar strategier och förhållningssätt till dessa för att upprätthålla en etisk balans i vardagen. Dessa förhållningssätt involverar såväl en organisering av vardagslivets tids- och rumsdimension, som organisering av den egna kroppen.  På vilka sätt kommer människa behöva, och genom egna individuella och mer organiserade aktiviteter, möta behovet av, ett nytt sätt att leva med medieteknologier, där gränsdragningen mellan människan och teknologin är såväl spatial, temporal, som kroppslig?

Algoritmisk styrning av de vardagliga miljöer vi lever i, ett alltmer intimt samspel mellan människa och maskin genom exempelvis förekomsten av artificiell intelligens i våra vardagsliv (smart technologies, Internet of things, m.m.) ställer frågan om det mänskliga och vårt mänskliga moraliska och etiska ansvar på sin spets. På vilka sätt kommer utvecklingen inom digital teknologi medföra en förändring inte bara av hur vi lever, men också gällande hur ser på oss själva som människor, och hur vi tänker kring vårt etiska och moraliska ansvar i världen?

Projektets internationella dimensioner
Vi har under projektets gång medverkat vid ett stort antal internationella konferenser, där vi presenterat paper, organiserat paneler, varit inbjudna
som keynote speakers, etc. Exempelvis organiserade vi panelen “Digital media ethics’ vid ICA 2015, där forskare från fyra olika länder deltog (Sverige, Portugal, Australien, USA).

Projektledaren, Stina Bengtsson, har även vid två tillfällen varit inbjuden som gästforskare, en gång vid London School of Economics i Storbritannien (2015) och en gång vid University of Calgary, Kanada (2018). Vid båda dessa tillfällen har Bengtsson getts möjlighet att arbeta med forskningsprojektet, samt även presentera projektet för forskarna vid dessa universitet.

Bengtsson har även varit inbjuden att delta i round table-diskussionen Algorithmic accountability, vid den senaste ICA-konferensen i Prag (2018) och inbjuden i det internationella nätverk som skapades i samband med detta. Bengtsson är vice ordförande för divisionen Theory, Philosophy and Ethics of Communication, i forskarföreningen Nordmedia (2013-2019) och har organiserat divisionens sessioner vid tre konferenser (Köpenhamn 2015, Tampere 2017, liksom kommande Malmö 2019).

Spridning av resultaten och samverkan
Deltagande i konferenser
•    68th annual ICA conference i Prag. Paper: Ethics beyond the Actor Network: doing the right thing in an algorithmic culture, 2018.
•    68th annual ICA conference i Prag. Speaker in roundtable discussion: Algorithmic accountability, 2018.
•    ECREA Symposium Digital Democracy: Critical Perspectives in the Age of Big Data, i Stockholm. Paper: Digital democracy, algorithmic culture and the phenomenology of news: academic challenges in a digitized world, 2017.
•    23 Nordic Conference for Media and Communication Studies: Mediated realities – global challenges, i Tampere, Finland. Paper: A manifesto for the human: Reclaiming ethics in digital media research, 2017.
•    Geomedia: Spaces of the In-Between, Karlstads universitet. Paper: Sensorial structuration as an ethics of space: Digital media in everyday life, 2017.
•    ECREA i Prag. Paper (med Maria Bakardjieva och Göran Bolin): Media Sociology, Connectivity and the Variable Depths of Mediatisation, 2016.
•    AoIR, Berlin. Paper: An ethics of ambiguity in an algorithmic culture: Relating to ‘the other’ in media life, 2016.
•    22 Nordic Conference for Media and Communication Studies: Media presence: mobile modernities, i Köpenhamn. Paper: An ethics of ambiguity in a culture of connectivity?, 2015.
•    ICA, San Juan, Puerto Rico. Organiserade panel: Digital media ethics: Perspectives on ethics of connectivity and disconnection across the lifespan, 2015.
•    ACSIS, Norrköping. Huvudtalare på temat Media and the good life. 15-17 juni.
•    Mediatisation of culture and everyday life, Stockholm. Paper: An Ethics of Ambiguity in a Culture of Connectivity?, 2015.

Inbjudna att tala om/presentera projektet
•    Bengtsson inbjuden att delta i en Blue Sky Workshop om Algorithmic Accountability vid 68th ICA conference, Prag, 2018.
•    Bengtsson inbjuden att föreläsa vid HumLab, Umeå universitet. Rubrik: Digital media ethics: beyond the actor network, 2018.
•    Bengtsson inbjuden att föreläsa vid Department of Communication and Media, Faculty of Arts, University of Calgary. Rubrik: Digital media and the good life: an ethics of practice in everyday life, 2018.
•    Bengtsson inbjuden som kommentator vid högre seminariet vid Centre for Baltic and East European Studies (CBEES), Södertörns högskola. Rubrik: Losing Pravda: Ethics and the Press in Post-Truth Russia. Presentatör: Natalia Roudakova, University of California, 2018.
•    Bengtsson inbjuden till forskningsdialog med Dr. Tony Wilson. Rubrik: Digital media ethics: Practices in everyday life. London School of Economics and Political Science, 2015.
•    Advanced Cultural Studies Institute of Sweden Yearly Conference. Bengtsson huvudtalare i plenarpanel. Rubrik: Media and the good life. Norrköping, 2015.
•    Bengtsson inbjuden att presentera forskningsprojektet vid MKV-ämnets högre seminarium. Karlstads universitet, 2015.
•    Johansson inbjuden att presentera undersökningen vid Högskolan i Borås, 2015.
•    Bengtsson inbjuden att tala vid SOM-institutets årliga seminarium, Göteborg, 2015.

Utöver detta har vi under projektets gång även samverkat med det omgivande samhället, bland annat genom att författa kapitel till medieutredningens (SOU 2016:30, se även publikationslista) forskarantologi, samt delta  som experter i medierna i denna, och andra sammanhang.