Metaetiken är den deldisciplin av moralfilosofin som undersöker moralens natur och som fokuserar på moralomdömens semantik, epistemologi och psykologi, samt på moraliska egenskapers ontologi. Några exempel på centrala frågor inom metaetiken är följande: Kan moraliska omdömen vara sanna eller falska? Finns det moralisk kunskap och hur kan vi i så fall tillägna oss den? Hur är moraliska omdömen kopplade till mentala tillstånd som gör oss motiverade att handla? Finns det moraliska egenskaper och hur är de i så fall beskaffade?

Projektets övergripande syfte var att återuppliva en historiskt betydelsefull distinktion inom metetiken, nämligen den mellan rationalism och sentimentalism. Enligt rationalisterna har moraliska omdömen sitt ursprung i förnuftsreflektion, medan sentimentalisterna menar att moraliska omdömen har sitt ursprung i känslolivet. Projektet utforskade debatten mellan rationalister och sentimentalister i den tidigmoderna eran, med särskilt fokus på 1700-talets Storbritannien.

Rationalism och sentimentalism var dominerande strömningar i 1700-talets moralfilosofiska debatt och de frågor och problem som stod i centrum är ännu olösta.

Ett av projektets syften var att närmare utforska 1700-talsdebatten och presentera den som det dialektiska utbyte den utgjorde. Två rationalister—Richard Price (1723-1791) och Thomas Reid (1710-1796)—och två sentimentalister—David Hume (1711-1776) och Adam Smith (1723-1790)—stod i centrum för studierna.
Ett andra syfte med projektet var att utvärdera hållbarheten i de historiska argumenten för rationalism respektive sentimentalism. Projektet undersökte om och i vilken utsträckning dessa argument kan bidra till den moderna metaetiska debatten. På dessa sätt ämnade projektet bidra både till den filosofihistoriska och den moderna metaetiska forskningen. Allt eftersom projektet fortskred kom fokus att hamna alltmer på modern metaetik, vilket reflekteras i publikationslistan. Projektets bidrag till den moderna metaetiska debatten är tydligt relaterade till den historiska debatten, men ett väsentligt förbehåll, som uppmärksammas på olika sätt i projektets publikationer, är att 1700-talets metaetiska frågeställningar inte riktigt är desamma som den moderna debattens. I centrum för den moderna diskussionen finns frågor om moraliska begrepp och semantiska frågor om moraliska termers mening. Även om sådana frågor förebådades och ibland restes av flera filosofer under den tidigmoderna eran så var dessa filosofer främst intresserade kunskapsteoretiska frågor, i synnerhet frågor om hur vi kan tillägna oss moralisk kunskap och huruvida den är a priori eller beroende av sinneserfarenheten och känslolivet.

Projektets tre viktigaste slutsatser, som utvecklas i detalj i olika publikationer relaterade till projektet (se separat publikationslista), är följande: (i) Somliga 1700-talsfilosofer som är mer eller mindre bortglömda i den moderna debatten formulerade intressanta argument som i flera avseenden föregriper olika debatter inom den moderna metaetiken. Richard Price är ett gott exempel på en sådan filosof. Av särskilt samtida intresse är hans teorier om moraliska egenskaper och moraliska fakta, hans argument om grundläggande moraliska sanningars nödvändighet och hans resonemang beträffande kopplingen mellan moraliska omdömen och handlingsmotivation. (ii) Distinktionen mellan rationalism och sentimentalism missförstås emellanåt, eller blandas ihop med angränsande distinktioner, som den mellan kognitivism och icke-kognitivism. Det får konsekvenser både för tolkningen av historiska filosofer, inte minst för tolkningen av Humes metaetik, och för den moderna metaetiska debatten. Sentimentalistiska och genealogiska förklaringar av moraliska omdömen ger till exempel inget direkt stöd åt icke-kognitivism, varken som en tolkning av Humes metaetik eller som en teori inom modern metaetik. (iii) Det finns en förbisedd men historiskt noterbar medelväg mellan rationalism och sentimentalism, som utvecklades av Franz Brentano (1838-1917). Brentano försökte på olika sätt bevara vad han ansåg vara förtjänster hos både Humes sentimentalism och Reids rationalism, men han försökte också åtgärda vad han betraktade som brister i de bägge teorierna.
Två exempel på nya forskningsfrågor som projektet genererat är följande: (i) Vilka är implikationerna av så kallade ”companions in guilt”-argument inom modern metaetik—en typ av argument som användes av, bland andra, Price and Reid under 1700-talet. Hur rimliga är denna typ av argument? Hur rimliga är de specifika versionerna av denna typ av argument och vad visar de? (ii) Hur rimlig är Brentanos tidigare nämnda medelväg mellan rationalism och sentimentalism. Hur kan den bidra till den moderna metaetiska debatten, i vilken den är så gott som okänd?
Projektet har involverat ett betydande inslag av internationella utbyten. 2015 var jag en av två programansvariga för den årliga International Hume Society Conference vid Stockholms universitet. Jag var också en av tre lokala arrangörera av konferensen. Jag har presenterat projektrelaterat forskningsmaterial på konferenser och seminarier vid flera olika universitet, exempelvis i Oxford (två gånger), Paris, Berlin, Umeå, Uppsala, Linköping, Stockholm, Cork, Groningen, Rom, Oslo, Stirling, Saarbrücken och York.
Projektets resultat har kommunicerats till det vetenskapliga samhället i form av fackgranskade artiklar i tidskrifter och fackgranskade bidrag till antologier (se separat publikationslista), samt i form av bidrag till workshops, konferenser och seminarier. Open access har säkerställts genom att jag laddat upp de accepterade versionerna av mina publikationer i det digitala forskningsarkivet DiVA.
En vidareutveckling av projektet är att jag tillsammans med filosofihistorikerna Gösta Grönroos och Henrik Lagerlund vid Stockholms universitet arbetar på en programansökan till RJ och andra finansiärer. Programmets preliminära titel är ”Norms and Nature from Plato to Hume”. Vi har beviljats medel från RJ för en förberedande workshop som samlar internationellt ledande forskare. Denna workshop äger rum vid Stockholms universitet i maj 2018 och programansökan beräknas lämnas in i början av 2019.