Projektets syfte och utveckling under projektperioden. Syftet med projektet är att studera hur, och med vilket resultat, lärare och andra skolanställda mobiliserar sina rättigheter när det gäller en trygg arbetsmiljö. Huvudtanken bakom projektet är att upptäcka hur och om gällande juridiska styrmekanismer främjar rättigheter och säkerhet för anställda i lokala skolmiljöer. Syftet utvecklades under projektets gång. Arbetsmiljön på skolan var under hårt tryck och olika anpassningsmekanismer blev uppenbara. Fallstudier av åtta skolor visar att två av skolorna i undersökningen tvingades byta ledning, och syftet med projektet utvecklades till att också analysera hur man hittar framgångsrika mekanismer för att återskapa trygghet och ordning. Även insamlade fall från Arbetsmiljöverket visat att syftet med projektet av nödvändighet utvecklades under projektperioden. Hot och våld riktades mot andra anställda på skolan än grundskollärare. Däremot var mer icke-fysiskt våld riktat mot lärare. Vi var tvungna att samla in ytterligare fall från Arbetsmiljöverket att säkerställa våra resultat.

Kort om genomförandet.  Forskningsmetoden kombinerar ett longitudinellt undersökningsmaterial med fördjupade fallstudier av åtta skolor, analys av 2 200 rapporter om hot och våld ingivna till Arbetsmiljöverket, och s k follow-along-studier vid miljöinspektioner på utvalda skolor. Metoden kombinerad enkätundersökningar med etnografisk forskning vid skolorna i två olika områden (Malmö och Stockholm), dokumentanalys, serieintervjuer med anställd på skolan, fokusgruppintervjuer och observationen av skolinspektionens arbetar.

Projektets tre viktigaste resultat och bidrag till den internationella forskningsfronten.

Det viktigaste resultat och bidrag från projektet är utvecklingen av begreppet ”strategiskt våld” och hur detta ökat i läraryrket. ”Strategiskt våld” används av oss för att rama in beteenden som enskilda lärare upplever på arbetsplatsen. Det blir tydligt att intentionen bakom beteendet är att få bort en viss person från sin anställning. Det här beteendet har tidigare varit osynligt i den vetenskapliga litteraturen om arbetsmiljön.

En andra viktigt resultat är att barn som ansågs vara i behov av speciell hjälp eller definieras som besvärliga sorterades bort från klassrummen, och i berättelserna i de studerade anmälningarna av arbetsskador/sjukdomar från lärare, har sorteringen i skolan också vänt sig inåt. Vissa lärare passar enligt kollegerna inte in. Vi har sett att sorteringen riktad mot lärare har gått från att ha varit kolleger mot en lärare, eller ledningen mot en lärare, till att på senare år både kollegerna och ledning tillsammans motarbetar en enskild lärare.

En tredje resultat som ska framhållas är att skolorna skapar en ”buffertzon” genom att öka antalet anställda lärare eller elevassistent som en avlastningsstrategi för att bemöta lärares missnöje. Det är ett tveeggat svärd. Å ena sidan upplever lärare ett ökat krav på deras arbete som kan avlasta de störande momenten under arbetsdagen. Å andra sidan börjar då skolans administrativa ledning och lärarna själva att fragmentera arbetsuppgifterna. Var går gränsen mellan uppgifter för en utbildad lärare och vad som ska delegeras till en icke utbildad assistent? I vilket fall fragmenteras lärarens tjänst och en automatisk förlust av lärarens autonomi uppkommer. Ju större ”buffertzonen” blir med flera anställda, desto större blir avståndet mellan lärare och elev.

Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet. En ny forskningsfråga är om konsekvensen blir en avprofessionalisering av läraryrket?  En andra viktig forskningsfråga är konsekvensen för välfärdsstaten när det gäller att rekrytera och behålla utbildade anställda. En tredje forskningsfråga är konkurrensen mellan privata och offentliga arbetsgivare för att bibehålla en trygg arbetsmiljö. Det är klart att man vill använda mer forskning grundad på ”arbetstagares centrerade erfarenhet.” Sådan forskning är nödvändig och sällsynt för att förbättra arbetsmiljön. Det är också uppenbart att mer forskning om ”strategisk våld,” är nödvändigt att komma ifrån individualisering av konsekvens av icke-fysisk våld som privat besvär istället för ett offentligt problem inbyggt i organisationen.

Projektets internationella dimensioner.  Projektet har nått ut till forskare inom den europiska områden genom presentationer av forskningsresultaten under forskningens gång på internationella konferenser som 12 Conference of the European Sociological Association, Prague 2015, ”Regulating Social Rights”;  American Sociology Association, Chicago 2015, ”War at Work”; 28th Conference of the Society for the Advancement of Socio-Economics, Berkeley 2016, ”Framing Work Injury and Sickness in a Changing Welfare State,” och inte minst genom vistelsen för projektledaren vid Harvard University under 2017 med vecko-möte i SCANCOR-Weatherhead group, https://wcfia.harvard.edu/projects/scancor Spring 2017 Conference om ”Organizations, Institutions, and Nation-States,” och ”Decline of the Welfare State? Merging the Public and Private Sector.” och deltagande i Weatherhead Research Cluster on Comparative Inequality and Inclusion 2017-2018. https://inequality.wcfia.harvard.edu

Projektgruppen och spridning av resultaten utanför vetenskapssamhället.  Projektet har haft ett ständigt informationsutbyte med Arbetsmiljöverkets statistiska avdelning.  Möten och utbyte med alla skolorna som ingick i projektet har ägt rum. Forskningsresultat har under projektets gång presenteras vid två tillfällen på Rektorsutbildningar. Lärartidningen och dagstidningar har rapporterat om projektet och SVT Nyheter har haft ett inslag om projektet om hot och våld i skolan.  Möte med skolledningen om framtida forskning i ett område som ingick i undersökning har ägt rum.  När boken Vad händer med kvinnodominerade yrken? Utsatthet inom läraryrket och socionomyrket, BokBox Förlag publiceras i april 2018 ska möten med fackliga representanter äga rum.