Projektets övergripande syfte var att undersöka affektiva (känslomässiga) komponenter i bedömningar av trovärdighet. Projektets centrala hypotes var att upplevd trovärdighet återspeglar en fundamental värdering (bra–dålig) av personen som är föremål för bedömningen och därför involverar affektiva känslor (positiva–negativa) och rudimentära beteendetendenser (approach–avoidance). Denna hypotes kan ses i kontrast till den dominerande synen inom tidigare forskning, där trovärdighetsbedömningar betraktats som en produkt av rent kognitiva processer. Detta ursprungliga syfte har fullföljts genom hela projektperioden, men har även kommit att breddas (med anledning av delvis oväntade forskningsresultat) till att omfatta känslors roll i lögndetektion (d.v.s. människors förmåga att särskilja mellan sanna och falska utsagor).

Projektets forskning har nästan uteslutande genomförts genom experimentella studier där försöksdeltagarna har ställts inför uppgiften att bedöma trovärdigheten hos målpersoner som framfört budskap mestadels via video (och i undantagsfall via text eller ljudinspelningar). Experimenten har i huvudsak följt den ursprungliga projektplanen, men har under projektets gång kompletterats med nya experiment för att följa upp nya upptäckter och för att undersöka deras bakomliggande mekanismer.

Ett viktigt resultat från studierna inom projektet rör effekten av basala värderande beteendetendenser (approach–avoidance) på människors förmåga till lögndetektion. Detta är ett resultat som inte predicerades på förhand och som därför är att betrakta som en vidareutveckling av den ursprungliga idén. Kortfattat har studierna på detta område visat att bedömare som försätts i ett tillstånd som förknippas med kroppsligt närmande (approach) har en försämrad förmåga att särskilja mellan sanningsenliga och lögnaktiga meddelanden, jämfört med bedömare i ett undvikande (avoidance) eller ett neutralt kroppsligt tillstånd. Detta beror sannolikt på att närmande-tillstånd uppmuntrar ett mer holistisk, mindre kritisk bedömningsstrategi, vilket i tidigare forskning har visats försämra förmågan till lögndetektion.

Ett andra viktigt forskningsresultat rör projektets ursprungliga centrala hypotes, nämligen kopplingen mellan positiv–negativ värdering och upplevd trovärdighet. Baserat på teoretiska antagande och preliminära forskningsresultat förväntades det att man, genom att försätta bedömare i kroppsliga tillstånd förknippade med positiv resp. negativ utvärdering, kan öka resp. minska den upplevda trovärdighet som tillskrivs personen som är föremål för bedömningen. Trots upprepade försök och förfinade metoder kunde denna hypotes inte bekräftas. Snarare gav resultaten sammantaget stöd för att något sådant samband inte existerar.

Ett tredje resultat av stor vikt rör rollen av emotionell spegling i affektiv påverkan av trovärdighetsbedömningar. Ett sedan tidigare etablerat forskningsfynd är att brottsoffer tenderar att bedömas som mer trovärdiga när de uppvisar starka negativa känslouttryck jämfört med en mer neutral framtoning (Emotional Victim Effect; EVE). Ett av projektets delsyften var att undersöka huruvida bedömarens spegling av offrets känslouttryck ligger bakom EVE. Resultaten gav inte stöd för att så är fallet, men visade istället att motverkandet av affektiv spegling leder till ökad skepticism och lägre bedömd trovärdighet. Detta resultat är av stor tillämpad betydelse, eftersom aktörer inom rättsväsendet (t.ex. domare, åklagare) uttryckligen undviker affektiv spegling för att förhålla sig objektiva gentemot parterna i rättsprocessen.

Projektet har gett upphov till flera nya frågeställningar. Som nämnts ovan har kopplingen mellan närmande–undvikande-tillstånd och lögndetektion uppdagats och föranlett uppföljande studier. Frågan knyter an å ena sidan till den mer grundläggande forskningen kring kopplingen mellan närmande–undvikande-motivation och informationsbearbetning, och  andra sidan till den mer tillämpade forskningen kring mänskliga lögndetektionsstrategier. En annan ny frågeställning rör hur förekomst respektive frånvaro av affektiv spegling påverkar bedömningar av trovärdighet. Frågan har stor praktisk betydelse för det rättspsykologiska fältet och kommer att generera nya framtida studier. Ytterligare en ny utveckling rör sambandet mellan lögndetektion och bedömarens mentala representation (construal) av bedömningssituationen. Frågeställningen föranleds av projektets fynd att ”kognitiva känslor” (t.ex. konfidens) som vägleder lögnbedömningar delvis formas av överenstämmelsen mellan bedömarens mentala representation och bedömningssituationens utformning.

Projektet har haft en tydlig internationell förankring genom att en del av forskningen har genomförts i samarbete med forskare i Tyskland (Kassel) och Schweiz (Basel). Datainsamling har skett i samtliga tre länder.

Projektets resultat har spridits inom forskarsamhället både genom publikationer i vetenskapliga tidskrifter och genom presentationer vid internationella konferenser. Processen med att publicera projektets resultat pågår alltjämt och kommer att fortsätta även efter denna slutredovisning. I skrivande stund har tre artiklar med resultat från projektet publicerats. Därutöver befinner sig två artiklar under vetenskaplig granskning/revidering (och finns publikt tillgängliga via PsyArXiv Preprints). Ytterligare två artiklar är under utarbetande och kommer att färdigställas inom kort. Samtliga dessa har publicerats, eller kommer att publiceras, med Open Access. Utöver detta har en vetenskaplig artikel publicerats med resultat som delvis härstammar ur projektet (d.v.s. i synergi med annat forskningsprojekt). I samtliga fall har fulltextversioner av de publicerade artiklarna gjorts publikt tillgängliga via sajten Researchgate. Konferenspresentationer utifrån projektets resultat har genomförts vid 16th General Meeting of the European Association of Social Psychology (EASP; Granada, Spanien, 2017) och 27th Conference of the European Association of Psychology and Law (EAPL; Mechelen, Belgien, 2017).

Relevanta resultat från projektet har även spridits till grupper utanför vetenskapssamhället. Detta har skett genom presentationer för praktiker inom rättsväsendet (t.ex. poliser, åklagare, domare, advokater) i samband med yrkesgruppernas interna vidareutbildningar och i samband med praktikersymposier anordnade av forskargruppen Criminal, Legal and Investigative Psychology (CLIP) vid Göteborgs universitet.