Genom fallstudier bland olika Sydamerikanska ursprungsfolk i skilda klimatologiska och ekologiska miljöer – i urban miljö i de bolivianska Anderna, i rural miljö i de peruanska Anderna, samt i den peruanska delen av Andernas östsluttningar som utgör en del av Amazonas tropiska regnskog – syftade det aktuella projektet till att utforska ursprungsfolks uppfattningar av väder och klimatförändringar samt av de faktorer eller krafter som ligger bakom dessa. Utifrån ett brett antropologiskt perspektiv ville projektet dessutom problematisera förhärskande förklaringsmodeller inom den modernistiska klimatförändringsdiskursen. Vad betyder ”väder” och ”klimat” för olika ursprungsfolk och hur formulerar och omförhandlar de dessa begrepp för att göra dem relevanta i sina egna specifika sammanhang och situationer? Hur uppfattar ursprungsfolk själva sin livssituation och hur agerar de för att förbättra den? Genom att fokusera på ursprungsfolk med andra ontologiska utgångspunkter än de idag i Väst dominanta vill projektet bidra till kritisk och policy-relevant kunskapsbildning om klimatförändringar och hur man kan agera i förhållande till dessa på ett sätt som är relevant på lokalplan.

Inspirerat av humanistiska miljöstudier, post-koloniala studier och politisk ontologi har projektet tagit upp problem med Västerlandets modernistiska narrativ. Det universalistiska grundantagandet undviker moraliska distinktioner mellan de som huvudsakligen bidrar till den globala uppvärmningen (det kapitalistiska industrisamhället) och de främsta offren för klimatförändringens konsekvenser (ursprungsfolk och andra sårbara befolkningar). Mot det ”globala vi” som är implicit i den modernistiska diskursen föreslår projektet en forskningsagenda som undersöker klimatförändring som ett moraliskt landskap i vilket lokala och globala agenter förhandlar om uppfattningar kring agens, natur och makt.

Projektet initierades 2104-01-01 och var tänkt som ett tre-årsprojekt men på grund av olika orsaker (dels andra arbetsuppgifter, men framför allt spridningen i tid av olika evenemang av intresse för projektet) bestämde vi oss att utsträcka det ett fjärde år. Under dessa år har vi träffats regelbundet för att diskutera våra respektive fallstudier. 2017 började vi också författa en gemensam artikel baserad på våra erfarenheter från de fältarbeten vi gjort.

GENOMFÖRANDE

Första året ägnades i stor utsträckning åt inläsning och förberedelser för fältarbeten. I den regionala etnografin är vi alla väl inlästa, en stor del av tiden ägnades därför åt att bredda vår inläsning.

2014 och 2015 deltog alla projektdeltagare i COP (Conference of Parties) som årligen arrangeras av IPCC (FNs panel om klimatförändring) som dessa år arrangerades i Lima (nummer 20) och Paris (nummer 21). 2016 hölls COP 22 i Marrakesh och där deltog enbart Burman då han var speciellt inbjuden att föreläsa under förkonferensen. Under COP och framför allt dess förmöten deltar många representanter för ursprungsfolk från olika delar av världen som gjorde dessa möten speciellt intressanta för projektet. Vid dessa tillfällen har vi således fått möjlighet att träffa representanter för ursprungsfolk inte bara från Peru och Bolivia utan även från andra delar av världen.

Den ende av oss som gjort längre sammanhängande fältarbete är Burman medan Paerregaard och Rosengren har gjort flera kortare. De två senare har besökt Peru en eller två gånger varje år under projekttiden. Burman har under sina fältarbeten fokuserat speciellt på motsättningarna mellan Bolivias progressiva miljö- och klimatpolicy och dess extraktivistiska resurspolicy sedan president Evo Morales kom till makten 2006 samt hur olika aktörer förstår klimatförändringens natur och dess orsaker. Då Paerregaard speciellt har intresserat sig för hur lokalbefolkningar har tolkat och förhållit sig till avsmältningen av glaciärer har han fokuserat på rituella tillfällen där klimatförhållanden har influerat förutsättningar för och utförandet av årliga offerceremonier vid bergen Huaytapallana i centrala Peru och Quyllur R’iti i sydöstra Peru. Rosengrens fallstudie är av intresse för projektet eftersom Matsigenka i sitt språk inte har några begrepp för ’väder’ och ’klimat’, han har därför framför allt fokuserat på hur Matsigenkafolket lokalt uppfattar och förklarar väderfenomen och hur detta skiljer sig från andra grupper i närområdet och vad det får för sociala konsekvenser dels för relationen med dessa grupper, dels för Matsigenkas förhållande till sin omgivning som det manifesteras i vardagspraktiken och i kosmologin.

DE TRE VIKTIGASTE RESULTATEN OCH BIDRAGEN TILL DEN INTERNATIONELLA FORSKNINGSFRONTEN

Väder och klimat i enlighet med modernistisk meteorologi är inte överallt meningsfulla begrepp vilket har lett oss till att betona följande förhållande:

1.    Även om klimatförändringar radikalt påverkar ursprungsfolks liv uppfattar de förändringarna som en del i en större process av sociala och politiska förändringar snarare än som ett enskilt fenomen.

2.    Klimatförändringsdiskursen kan användas socialt och politiskt för att legitimera ojämlika maktförhållanden.

3.    Lokala och regionala miljökonflikter och konflikter förknippade med naturresursanvändning och klimatförändringar tenderar att också vara ”ontologiska konflikter”, det vill säga konflikter där skilda uppfattningar om verklighetens beskaffenhet står emot varandra. För att förstå sådana konflikter måste man ha djupa etnografiska insikter i lokala kosmologier.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR

För många folk i Amazonas tropiska regnskog är väder och klimat inte några meningsfulla begrepp. Detta innebär inte att de är omedvetna om förändringar som sker i deras närmiljö. I allmänhet tycks de emellertid tala om dessa förändringar i termer av skogsavverkning snarare än klimatförändringar även om den modernistiska meteorologin gör det. För folk i Amazonas utgör skogen ett av de främsta kännetecknen av deras omgivning och under de årtusenden folk levt i denna miljö har man etablerat nära och uppenbart sociala band med växtligheten. Rosengren formulerar nu frågor kring hur växter förstås och hur de tillskrivs agens och subjektivitet och vad detta innebär i en situation av avskogning.

PROJEKTETS INTERNATIONELLA DIMENSIONER OCH SPRIDNING TILL ANDRA FORSKARE OCH GRUPPER UTANFÖR VETENSKAPSSAMHÄLLET

Socialantropologer arbetar ofta i andra länder än våra hemländer och detta gäller även för oss. I och med att vi arbetat i Peru och Bolivia är således huvuddelen av vårt material internationellt. I insamlandet av vårt material har våra samtalspartners varit ursprungsfolk från olika etniska grupper framför allt i Peru och Bolivia men även från andra delar av världen då vi deltagit i internationella konferenser. Förutom ursprungsfolk har vi också talat med folk från relevanta myndigheter i Peru och Bolivia liksom med akademiska kollegor i dessa länder.

Rent praktiskt har vårt engagemang i denna fråga inneburit dels inbjudningar till internationella konferenser, dels att vi ofta får förfrågningar om att bedöma (peer review) artiklar till olika vetenskapliga tidskrifter.

Bortsett från våra respektive fältarbeten har vi även deltagit i ett antal internationella konferenser och möten. Vid dessa tillfällen har vi dels kunnat presentera våra resultat men vi har också fått en möjlighet att tala med representanter från olika grupper och organisationer för att på så sätt bredda och fördjupa vår förståelse för klimatförändringens betydelse bland ursprungsfolk runt om i världen. Burman har mellan 2014 och 2017 deltagit i sammanlagt åtta konferenser, workshops och öppna föreläsningar av direkt relevans för projektet (i Sverige, Frankrike, Bolivia och Marocko), varav två var som speciellt inbjuden talare och key note. Burman har också deltagit i öppna panelsamtal samt i Sveriges Radio och annan media. Mellan 2014 och 2017 har Paerregaard inbjudits att delat i tre workshops som behandlar relationen mellan klimatförändringar och religion som organiserats av Centrum för Latinamerikanska och Latino Studier vid American University i Washington D.C. Den första workshopen var förlagd till Washington D.C., den andra till New Delhi, Indien, och den tredje till Lima, Peru. Paerregaard har också deltagit som forskare i en video som handlar om smältande glaciärer, religion och ursprungsfolk i Peru (filmen är tillgänglig på Youtube). Han har också skrivit blogar och bidragit med kommentarer till web-sidor och internationella media. Rosengren har också deltagit i ett antal konferenser och workshops och han har varit inbjuden att föreläsa vid det Katolska Universitetet (PUCP) i Lima samt vid universitetet i Atalaya, NOPOKI, som vänder sig speciellt till ursprungsfolk i Amazonas.

I projektplanen ingick att arrangera en gemensam workshop för att sprida våra resultat samt för att ge tillbaka till de människor vi arbetat med. Vi planerade att arrangera ett sådant gemensamt möte i Bolivia, men vi valde till slut att istället sprida våra resultat på individuell basis genom föreläsningar på lokala universitet och möten med olika organisationer i våra respektive kontexter i Peru och Bolivia.