Alvastra pålbyggnad - en arkeologisk resurs
• Syftet med projektet och hur det har utvecklats under projektperioden
Syftet med projektet enligt projektplanen var att göra materialet från Alvastra pålbyggnad digitalt tillgängligt för att underlätta vidare forskning om denna plats. Materialet består dels av föremål som tagits tillvara under arkeologiska utgrävningar och dels av dokumentationen av utgrävningarna. Föremålen registrerades i en databas tillgänglig online via Historiska museets (SHM) hemsida och grävningsdokumention skannades och laddades upp på en digital plattform som också nås från SHM: s hemsida. Målgruppen var främst arkeologsamhället, både nationellt och internationellt. Av denna anledning skrevs texterna som producerades inom projektet på engelska. Ursprungligen lades fokus på de senare utgrävningarna av platsen (Mats P. Malmer från Stockholms universitet 1976–1980) eftersom dessa utgrävningar var helt opublicerade. Allt eftersom projektet fortskred blev det mer och mer tydligt att det var nödvändigt att även inkludera de äldre utgrävningarna (Otto Frödin från Statens historiska museum 1909–1930). Alla som är intresserade av att forska om platsen kommer att behöva betrakta den som helhet. Plattformen uppvisar fortfarande en tyngdpunkt på de senare utgrävningarna men de äldre ingår också i databasen och forskningsplattformen
• Projektets resultat och en diskussion om dem
Databaser
Cirka 82% av föremålen från de tidigare utgrävningarna, bestående av cirka 10 224 poster, är tillgängliga digitalt. Det är nu bara följande kategorier som återstår att registreras f: obearbetad sten och organiskt material (dvs. träprover, hasselnötter, makrofossiler, äpplen, kol och andra prover). Dessa kategorier utgör uppskattningsvis 18% av det totala materialet. Databasen innehåller också 2233 fotografier vilket innebär att cirka 21% av det totala materialet även dokumenterats fotografiskt. Allt material från de senare utgrävningarna har registrerats i databasen (12 481 poster). Cirka 28% av detta material är dokumenterat med fotografier - 3514 fotografier.
Forskningsplattform
Forskningsplattformen, som lanserades hösten 2019, består av sex avsnitt. Den första, Hemsidan, introducerar plattformen och projektet som har lett till den. Den förklarar plattformens mål och den innehåller också en lång lista med personer som har på olika sätt bidragit till plattformens tillblivelse.
I det andra avsnittet, Fornlämningen, presenteras Alvastra pålbyggnaden i det lokala, nationella och europeiska sammanhanget.
Det tredje avsnittet, Undersökningsrapporter och Tidigare Forskning, innehåller en introduktion till skannade opublicerade utgrävningsrapporter i manuskriptform och skannad publicerad forskning om pålbyggnaden. I det här avsnittet finns också en lista över filmerna som gjordes under den senare utgrävningen av platsen. Alla dessa filmer har digitaliserats inom ramen för projektet och sju finns tillgängliga på själva plattformen.
Avsnitt fyra har rubriken Fältdokumentation och det är här de huvudsakliga källorna till forskning om pålbyggnaden finns i digitaliserad form. De flesta av dessa källor härrör från de senare utgrävningarna. De består av 20 fält dagböcker, sju liggare med förteckning av alla prov (jord, kol, trä, osv) som tagits, två liggare som beskriver de mer än 800 träpålar som tillvaratogs och sju förteckningar över alla dokumentationsfotografier som tagits. Själva fotografierna har skannats och finns också i det här avsnittet. Cirka 8130 bilder, både färg och svart / vit, skannade inom det aktuella projektet, dokumenterar utgrävningen. Fältdokumentation innehåller också 453 fältritningar som görs tillgängliga digitalt på denna webbplats. 40% av dessa har skannats i det aktuella projektet.
Det har inte varit möjligt att digitalisera all dokumentation från de äldre utgrävningarna. Det har dock förtecknats på plattformen och en liten del har digitaliserats. Cirka 200 fotografier hade tidigare skannats av Hans Browall. Antikvarisk topografiska arkiv (ATA) som förvarar dessa bilder har beviljat upphovsrätt och de är nu tillgängliga på plattformen. 153 fältritningar har skannats inom detta projekt för att underlätta GIS-applikationer (se nedan, avsnitt 6). Två planer som visar träplattformen och pålrader i schaktet som undersöktes 1909–1930 har fotograferats inom projektet och finns tillgängliga på plattformen.
Det arkeologiska materialet från de senare utgrävningarna som registrerades i projektet har sammanfattats i avsnitt fem, Arkeologiskt Material. För första gången publiceras en översikt över allt som framkom. Materialet presenteras kategori för kategori. Sammanfattande tabeller från databasen görs tillgängliga. Jämförelser görs med materialet som framkom under de tidigare utgrävningarna och tabeller över materialet från de tidigare utgrävningarna som registrerats i databasen presenteras.
Digitala resurser samlas i avsnitt sex. Blogginlägg sammanfattas. 3D- scanningar av några föremål från pålbyggnaden kan ses här. Databasen presenteras. Här finns de 10 publicerade och 6 opublicerade texterna tillgängliga. Två av de opublicerade texterna har producerats inom projektet. En administrativ rapport över de senare utgrävningarna lämnades in till Riksantikvarieämbetet 2018 (Browall & Taffinder 2018). Detta säkrade den rättsliga statusen för de arkeologiska samlingarna; de förblev i statens ägande. De fyndfördelades inte till Östergötlands länsmuseum. Projektet genomförde även en inomhusgrävning av ett torvblock som hade lagrats på Historiska museet sedan slutet av de tidigare utgrävningarna. En rapport om denna utgrävning finns i avsnitt sex. Disr Productions har producerat GIS-applikationer som också finns tillgängliga här.
• Oförutsedda tekniska och metodologiska problem
Alvastra pålbyggnad, en arkeologisk resurs har i hög grad varit ett infrastrukturprojekt. Syftet har varit att göra resurser för forskning tillgängliga digitalt, dvs att hjälpa andra att bedriva forskning. Så snart medlemmarna i projektet har visat intresse för frågor om forskning har projektets styrgrupp påmint oss om att vårt jobb är att skapa infrastruktur för forskning och inte att bedriva forskning själva. Detta har varit en källa till frustration bland medlemmarna i projektet. Även om skapandet av infrastruktur av vissa betraktas som forskning i sig, bör annan forskning om frågor knutna till det förhistoriska samhället inte vara så avgränsat från framtagning av databaser och andra digitala forskningsresurser.
Det har inte varit möjligt att förvärva upphovsrätt för en av de nyckelstudier som redan publicerats om Alvastra pålbyggnaden (Browall, H., 2011. Alvastra pålbyggnad, 1909–1930 års utgrävningar. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Stockholm). Denna studie är en omfattande publikation av de tidigare utgrävningarna på platsen. OCR-scanning av denna bok skulle ha förbättrat information om de tidiga utgrävningarna som presenteras på forskningsplattformen. När det blev klart att upphovsrätt inte skulle beviljas, blev det nödvändigt att producera information om de tidiga utgrävningarna för att göra presentationen på plattformen mer balanserad. Denna information blev dock ytterst översiktlig.
Databasproblem på Historiska museet har komplicerat vårt arbete. Medan vi lyckades slutföra huvudregistreringen innan den nya databasen infördes har andra problem orsakats av förändringen. Det allvarligaste är att den publika versionen av databasen inte har uppdaterats sedan augusti 2018. Det betyder att ny information som har matats in i den interna databasen sedan dess inte är synlig för den externa användaren.
• Arbetets integration i organisationen och hur arbetet kommer att kommuniceras
Arbetet med projektet har redan kommunicerats till allmänheten (en föreläsning vid Historiska museet och en föreläsning vid Stockholms Universitet i 2016), till det vetenskapliga samfundet inom Sverige (stenåldersnätverksmöte i Norrköping 2016 och Stenåldernätverket för Arkeologerna i Lund och Mölndal 2016 och 2017) och till det vetenskapliga samfundet internationellt (konferenser i Kiel 2015 och i Bradford 2016). När projektet nu är klart kommer det att kommuniceras i alla tre forum igen. Den 4 oktober 2019 kommer forskningsplattformen att visas vid ett evenemang som heter Experten berättar, ett föreläsningsprogram för allmänheten vid Historiska museet. Vid ett möte för alla Europas arkeologer, European Association of Archaeologists, i Bern, Schweiz 4-8 september 2019 kommer vi att informera om forskningsplattformen vid en session som handlar om pålbyggnader i ett europeiskt perspektiv. En officiell lansering av plattformen planeras till den 29-30 januari 2020. Vi har bjudit in stenåldersarkeologer till detta evenemang där den nya forskningsportalen kommer att demonstreras och diskussioner om hur portalen kan förbättra den framtida forskningen kommer att diskuteras. Vi har bjudit in 10 nationella och internationella specialister på stenåldersvåtmarker eller neolitiska studier för att leda dessa diskussioner.
Vidareutveckling av plattformen efter lanseringen kommer två avdelningar inom Historiska museet att ansvara för. Enheten för arkeologiska samlingar kommer att ansvara för innehållet i plattformen medan avdelningen för kommunikation och digitalisering kommer att hantera tekniska frågor och kommunikation.
• Nya forskningsfrågor genererade genom projektet
För första gången är nästan hela samlingen från denna fornlämning tillgänglig digitalt. Detta bör ge upphov till många nya forskningsfrågor nu när portalen blir tillgänglig.
Hinders, N. 2017. Middle Neolithic pottery decoration tools from Alvastra pile dwelling. Fornvännen 112:122-127. Stockholm. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2017_122.
Denna publikation har inte författats inom projektet men den är ett direkt resultat av projektets arbete skriven av en projektmedlem.
Eventuella publikationer och länkar till egna webbplatser
• http://alvastrapiledwelling.historiska.se/
46 blogginlägg har publicerats på ovanstående adress. De flesta har skrivits av projektmedlemmarna men två har skrivits av två olika gästförfattare. Alla har skrivits på engelska och annonseras ibland på Facebook-sidan till Historiska museet eller på personliga Facebook-sidor.
• http://historiska.se/Alvastra
Det här är adressen till forskningsplattformen som är tillgänglig via Historiska museets hemsida.