Projektet fokuserade på förändring av främlingsfientlighet relaterat till kontextuella förändringar. Genomförandet har gått enligt planerna. Då projektet uteslutande bygger på analyser av existerande data hade vi möjligheten att börja det analytiska arbetet och därmed avrapportera resultaten relativt snabbt efter projektstarten.

Vi har under projekttiden gjort en utvidgning av projektet då vi också inkorporerar hur främlingsfientlighet förändras inom individer. Det sistnämnda betyder i praktiken att vi studerat individer (ungdomar) över tid i syfte att förklara hur olika typer av faktorer i deras omgivning påverkar förändring av främlingsfientlighet istället för att endast undersöka hur nationella kontexter påverkar förändring av främlingsfientlighet. Fortfarande ligger fokus på förändring av attityder, men vi ansåg, vilket också rapporterades vid halvtidsredovisningen, att det skulle stärka projektet där vi hade möjligheten att inte bara studera hur främlingsfientlighet förändras i befolkningar bland vuxna utan också att förstå hur främlingsfientlighet skapas och konstitueras bland ungdomar i deras vardag.

Det främsta skälet till denna utvidgning är kopplat till det så kallade formativa åren där en ökande mängd forskning, inklusive vår egen inom ramen för detta projekt, om främlingsfientlighet direkt eller indirekt indikerar att förändringar av dylika attityder primärt sker under tonåren.

De tre viktigaste insikterna av projektet är för det första att framväxten av de radikala högerpartierna i Europa inte nödvändighetsvis förändrar människors attityder gentemot invandrare utan snarast att dessa partier kapitaliserar på redan existerande attityder. Samtidigt visar vi hur dessa partiers budskap kan bli mer framträdande och därmed riskerar att på längre sikt påverka människors attityder. Speciellt viktigt blir detta i relation till den tredje punkten om ungdomar och generationsförändringar i attityder. För det andra ifrågasätter vi den ledande sociologiska teoribildningen rörande kontexters betydelse för främlingsfientlighet där vi visar att den tidigare antagna relationen mellan invandrarpopulationer, politik och attityder är mer komplex än vad som tidigare föreslagits. För det tredje, visar vi på vikten av att studera förändring av attityder bland ungdomar då det är då dessa attityder fluktuerar och konstitueras. Vi menar på intet sätt att vuxna inte förändrar sina attityder, men potentialen för förändring är avsevärt större under de formativa åren så för att förstå hur det sker måste vi studera detta. Vi har här bidragit med en ökad förståelse av vilka faktorer i ungdomars omgivning som påverkar deras atityder.

Projektet har ett antal viktiga specifika resultat. Vi har visat att högerpopulistiska partier inte driver förändringar i främlingsfientlighet. Oavsett hur vi mäter representation av dessa partier likväl som potentiella effekter (nivåer av främlingsfientlighet, spridning eller nativistiska varianter) så förändras inte främlingsfientligheten med förändringar i högerpopulistiska partier (Bohman & Hjerm). Denna insikt har lett till behovet av att ytterligare förstå utvecklingen av de radikala högerpartierna, vilket föranledde en artikel som studerar hur dessa partier har förändrats mellan 1970 och 2013 (Eger & Valdez). Vi har också visat, med hänsyn taget till förändringar över tid, hur olika typer av välfärdsstatliga policys påverkar främlingsfientlighet, vilket ifrågasätter tidigare forskning som inte stödjer sambandet mellan olika typer av välfärdsstater och främlingsfientlighet. Detta beror på att man tidigare inte tagit hänsyn till mångfalden inom ”samma” typ av välfärdsstat (Nagayoshi & Hjerm). Det sistnämnda föranledde oss att ytterligare fördjupa oss denna fråga och studera förhållandet mellan välfärdsstaten och synen på invandring i syfte att bättre försöka förstå det så kallade ”progressives dilemma”. Där visar vi att det är mindre troligt att människor samtidigt stödjer en omfattande välfärdsstat och en generös immigrationspolitik (Kulin, Eger & Hjerm) samtidigt som att migrationen eller etnisk mångfald i sig inte hänger samman med nämnda attitydspektrum, eller med andra ord, med de mest exkluderande attityderna gällande välfärd och immigration. Vi visar också att upplevelsen av olika gruppskiljelinjer har betydelse för hur vi skall förstå det progressiva dilemmat (Breznau & Eger). Inom ramen för projektet återfinns också två teoretiska publikationer som rör kopplingen mellan politik och främlingsfientlighet (Eger & Bohman; Eger & Hjerm) där vi diskuterar just denna forskning likväl som återbesöker den klassiska frågan om liberalism kontra multikulturalism i en tid av ökad migration. Båda publikationerna bidrar till att sätta projektet i en större teoretisk referensram.

När det gäller utvidgningen mot förändring av främlingsfientliga attityder under de formativa åren har vi (Hjerm, Eger & Danell) visat på betydelsen av vänner för attityder gentemot invandrare. Vi visar att ungdomar blir mer främlingsfientliga om de umgås med vänner som är främlingsfientliga eller rättare sagt att deras attityder anpassas till deras vänners attityder samt att det snarast är vännernas totala attityder och inte hur relationen till dessa vänner ser ut som är avgörande. Vi visar också att politiska diskussioner, som en del av den deliberativa demokratin, har en positiv inverkan på främlingsfientlighet över tid (Bohman, Hjerm & Eger). Vidare har vi visat på betydelsen av lärare och undervisning i logiskt tänkande för främlingsfientliga attityder (Hjerm, Johansson-Sevä & Werner) samt att relationen mellan lärare och elever är viktiga där mera stödjande relationer minskar främlingsfientlighet över tid (Miklikowska, Thijs & Hjerm).
Insikter från den tidiga delen av projektet har genererat flera nya forskningsfrågor rörande utvecklingen av främlingsfientlighet. Den primära frågan rör hur långvariga effekter av kontextuella faktorer under ungdomsåren är. Preliminära resultat (Eger, Hjerm & Mitchell, work in progress) visar att dessa verkar vara mycket mer långsiktigt än vad man tidigare trott, men mer forskning behövs för att kunna utreda den frågan.

Vidare har projektet inte studerat hur politiska och samhälleliga förändringar påverkar ungdomar. Vi har undersökt detta bland vuxna samt hur mer närliggande faktorer påverkar ungdomar, men vi saknar kunskap om hur de mer avlägsna omgivande faktorerna påverkar ungdomar. Slutligen föranleder projektet oss att ifrågasätta antagandet om universalism inom hottraditionen. Flera av våra studier samt annan samtida forskning indikerar att antagandet om invandrare som hot är mer begränsat och komplicerat än vad man tidigare föreställt sig.

Hela projektet är internationellt i den bemärkelsen att vi publicerat uteslutande på engelska. Vidare är projektet till största delen baserat på resultat från internationella komparativa data där vi jämför attityder i olika länder. I de fall vi använt data från Sverige har avsikten alltid varit att undersöka universella fenomen. Vi har också i ett antal publikationer i samarbete med andra forskare inom och utanför Sverige. Projektet har också lett till mer specifikt samarbete med forskare från Polen, Nederländerna och Tyskland som också emanerat i ett programstöd från FORTE.

Resultat från projektet har primärt spridits till forskningssamfundet via vetenskapliga publikationer (se publikationslista), men även via deltagande i ett antal konferenser såsom t ex ASA, International Conference of Europeanists, International Society of Political Psychology Annual Meeting med flera samt ett antal mindre workshops. Vi har också skrivit ett antal mer populärvetenskapliga texter ämnade att sprida forskningsresultaten till en bredare publik. Slutligen har vi givit ett dussintal publika presentationer om vår forskning i Sverige för en bredare publik.