Projektets syfte har varit att studera motiv till och effekter av franska subsidier till Sverige under perioden 1631-1796. Tanken med att studera en lång period var att det möjliggör att se hur de återkommande perioderna av subsidiemottagande påverkade Sverige utöver den givna påverkan som angavs i traktaten.
För att genomföra studien har källmaterial i svenska och franska arkiv gåtts igenom, liksom en del tryckta källmaterial. I Archives Diplomatiques (Paris) har diplomatiskt och kameralt material studerats. Genom diplomaters skrivelser från Stockholm, förhandlingsprotokoll och direktiv skickade från den franska statsledningen till ambassadörer i Sverige har det varit möjligt att få en bild av hur den franska statsledningen såg på Sverige och hur de bedömde både de svenska och franska behoven av att understödja varandra genom subsidietraktat. Genom de kamerala källorna har det åtminstone för delar av den undersökta perioden gått att se vilka summor det handlade om och hur dessa förändrades över tid.
Det svenska materialet – vilket till sin huvuddel finns på Riksarkivet – består av riksrådsprotokoll, protokoll från sekreta utskottet, diplomathandlingar samt statsräkenskaper. I riksrådsprotokollen framgår vilka argument som anfördes för eller emot att Sverige skulle acceptera subsidier och vilka alternativ man ansåg sig ha. Vidare framgår hur man såg på Frankrikes bevekelsegrunder och i vilken grad man litade på Frankrike som allierad. Av räkenskaper framgår tidvis mycket detaljerat vad subsidierna användes till och vilka personer eller grupper som kan ha tjänat på dem.

Studiens tre viktigaste resultat
A. Att den svensk-franska subsidierrelationen ingrep mer i svensk inrikes- och utrikespolitik än tidigare varit känt. Svenska politiker under i stort sett hela perioden ansåg sig vara avsevärt mer beroende av franska subsidier än tidigare forskning visat. Av perioden 1631-1796 tog Sverige emot subsidier från Frankrike mer än halva tiden, men även under övrig tid ägnades mycket tid åt att förhandla om subsidier som aldrig blev av. Utöver detta tog Sverige periodvis emot subsidier från andra stater. Sammanlagt kan man konstatera att förhållandet till subsidier och förhandlingar om subsidier var en helt integrerad del av svenskt politiskt liv under den studerande perioden.
B. Trots de återkommande traktaten som försäkrade de bägge staterna om ömsesidig vänskap fanns latent en stark misstänksamhet från bägge parter under perioden, och en ofta återkommande känsla av besvikelse på motparten. Historien spelade en central roll både för dem som ansåg att Sverige gynnats av franska subsidier och dem som ansåg motsatsen. I det första fallet argumenterades ofta utifrån att man trots fransk svekfullhet hade gynnats och borde fortsätta samarbeta och i det senare ansågs det svekfulla drag man såg hos Frankrike tala emot fortsatt samverkan. Från fransk sida betraktades Sverige närmast som en nödvändig men svag och girig partner.
C. Genom att gå igenom en lång period har det farit möjligt att studera effekter på det svenska samhället utifrån kameralt material. Det finns få studier som har kunnat visa hur enskilda eller grupper gynnades (och i vissa fall missgynnades) av subsidier. Detta är sannolikt det resultat som är av störst intresse bland internationella forskare.

Nya frågeställningar
Komplexiteten i hur resurser överfördes mellan stater, korporationer eller individer har blivit alltmer påtaglig under arbetets gång. Subsidierna är ju en del av dessa resurstransfereringar och medan det som att medan just subsidier var av stor vikt i relationen mellan Frankrike och Sverige, kan det ha varit andra former (pensioner, mutor, gåvor, lån etc) som hade större påverkan på andra mellanstatliga relationer. Detta kan i sin tur leda till nya frågor om olika staters organisering och vilka mekanismer som drev på statsformering.

Projektets internationella dimensioner
Projektet är från början internationellt till sin karaktär genom att huvudfrågan rör franska och svenska relationer. Den fransk-svenska relationen har dock hela tiden relaterats till Frankrikes andra subsidierelationer för att uppnå möjligheter till jämförelser. Dessa är dock byggda på befintlig forskning.
Om man med dimensioner avser samarbeten kan det nämnas att samarbetet med den kanadensiske forskaren Erik Thomson utvecklats. Han har gästat Lund för, varit medredaktör för den antologi som ges ut inom projektet samt varit medmentor för den postdoktor som finansierats av Crafoordska stiftelsen och knutits till projektet.  Samarbetet med Thomson har lett till att vi gemensamt tagit initiativ till att samla en internationell workshop i Lund som utmynnat i en antologi på engelska på temat subsidier i det tidigmoderna Europa. Författare är professor Peter Wilson (Oxford), Dr Marianne Klerk (Oxford), Dr Tilman Haug (Münster), Dr Anuschka Tischer (Würzburg), Dr Philippe Rogger (Bern), Dr Tryntje Helfferich (Ohio), Associate professor Erik Thomson (Manitoba), Dr Andreas Flurschütz da Cruz (Bamberg), Dr Erik Bodensten (Lund) samt Svante Norrhem. Antologin bidrar till att problematisera subsidier i ett vidare internationellt sammanhang. Förutom att workshopen utmynnat i en antologi ser vi den som ett utmärkt sätt att knyta samman forskare som behandlar olika delar av Europa i ett forskarnätverk.

Projektets resultat kommer att spridas genom en monografi och en antologi, bägge på engelska. Projektet har vidare presenterats vid den workshop som nämnts ovan, samt vid Sixteenth Century Society Conference (Brügge 18-20 augusti 2016) och det Svenska historikermötet (10-12 maj 2017).

För en vidare publik sprids forskningsresultaten via en populärvetenskaplig artikel i tidskriften Populär historia (utkommer 2019).