1) Infrastrukturens syfte samt utveckling under projektperioden, samt om det var en miljö eller plattform, som fick medel, hur denna utvecklats

Syftet med projektet har varit att samla in och digitalisera arkiv från utlandsveteraner och tillgängliggöra dem i Fredsarkivet i den omfattningen att det utgör ett tillräckligt omfattande underlag för forskning inom området. Utlandsveteranernas dagboksanteckningar, deras brev hem och deras fotografier från fredsmissionerna ger forskaren, och den allmänt intresserade, möjligheter att utforska fredsinsatserna från olika perspektiv. Myndigheternas makroperspektiv på missionerna kompletteras av fredssoldaternas mikroperspektiv. En god respons från veteranerna har gjort att tidsavgränsningen för missionerna utökats från perioden 1956–1969 till 1934–1979. Utvidgandet av tidsavgränsningen har medfört att ytterligare frågeställningar kommer att kunna ställas av flera forskningsdiscipliner. Sammanfattningsvis kan man konstatera att Fredsarkivet i dag är en självklar digital källa och perspektivgivande plattform beträffande Sveriges insatser för fred och säkerhet.

2) Projektets resultat hittills, och ett resonemang om dessa

I det arkivmaterial som hittills samlats in är kvinnor, av logiska skäl, mycket sparsamt representerade. I de fall de förekommer i fredsinsatser är det främst som anhöriga som skrivit eller erhållit brev från den utsände pojkvännen, maken, vännen eller sonen. Orsaken till den mycket låga representationen av kvinnor är att endast en handfull deltog i missioner under den aktuella tidsavgränsningen i projektet. I en del veteranarkiv förekommer det även material från svenska hjälpinsatser, såsom vita bussarna och Röda Korsets insatser i Tyskland efter andra världskriget. I dessa insatser tjänstgjorde många kvinnor under många gånger extremt riskfyllda förhållanden. Vilka är de bakomliggande orsakerna till att kvinnor var en självklar del av hjälpinsatser men inte lika självklar i fredsinsatser? Om inte tidsavgränsningen beträffande det insamlade materialet hade utvidgats skulle inte frågor likt denna kunnat fångas upp.

Under projektets utåtriktade arbete har emellertid en hel del kontakter skett med kvinnliga veteraner som deltagit i missioner från 1980-talet och senare. Det har då varit tydligt att dessa ogärna ser sig som en särskild grupp inom veterankollektivet. Ingen av de kvinnor vi kommit i kontakt med har velat se sig som kvinnlig utsänd/veteran utan endast som utsänd/veteran. De ser sig som en självklar del av gruppen utsända/veteraner, utan särskiljning. Ställt mot inställningen om kvinnor inom fredsinsatser som rådde under mitten av 1900-talet ger det upphov till en rad frågeställningar kring kvinnans roll inom fredsinsatser, attityder från myndigheter mot kvinnor och kvinnors egen syn på sin genderroll. Det ger också upphov till frågeställningar kring grupputveckling och gruppgemenskap.

Breven som delgivits Fredsarkivet har också satt anhörigperspektivet i fokus. Breven ger ofta en målande bild av känslomässiga frågor och problem som både anhöriga och de utsända brottas med under tjänstgöringstiden. I breven finns mycket värdefulla erfarenheter att hämta för utsändande myndigheter för att bättre kunna hantera och underlätta kontakten mellan utsända och hemmavarande anhöriga.

Hittills har projektet resulterat i att ca 150 veteranarkiv samlats in. Enligt den ursprungliga projektplanen skulle uppemot 300 arkiv samlas in och digitaliseras. De enskilda arkivens omfattning och sammansättning har medfört ett ökat fokus på kvalitet istället för kvantitet, även om vissa arkiv, såsom Gösta Lundin med ca 10 000 poster, är mycket omfattande. Totalt har (december 2018) ca 120 000 handlingar (arkivalier i form av brev, dagböcker, fotografier, diabilder samt filmer) digitaliserats.
Ett antal veteranarkiv är planerade för inlämning till Fredsarkivet. Det är glädjande att se att Fredsarkivets satsning på enskilda veteranarkiv har spridit sig i veterankretsar och att vi ses som en naturlig plattform för inlämning, digitalisering och tillgängliggörande. Därmed är vi en aktiv del av erkännandefrågan beträffande svenska utlandsveteraner.

3) Kort om hur infrastrukturen använts samt vilken forskning som påbörjats med hjälp av infrastrukturen

Den befintliga databasen ersätts under 2019 med en ny, mer användarvänlig och dynamisk databas. Fredsarkivet bedömer att ett förbättrat gränssnitt kommer medföra ett ökat antal användare. I samband med den nya databasens implementering kommer även marknadsföringsinsatser att genomföras.
För närvarande arbetar Anders Blidberg, historiker affilierad till Fredsarkivet, med ett manus om Gösta Lundin, direktor för den Svenska Krigsfångehjälpen 1944–1947. Anders forskning baseras på det arkivmaterial som Fredsarkivet har om Gösta Lundin.

4) Oförutsedda tekniska och metodiska problem, samt avvikelser från den ursprungliga planen

Vedertagna principer och arbetsmetoder för arkivarbete har använts. Inga oförutsedda tekniska och metodiska problem av begränsande karaktär har uppkommit under projekttiden. Den utökade tidsavgränsningen har berörts under punkt 1 ovan. Likaså har skiftat fokus från kvantitet till kvalitet berörts under punkt 2 ovan.

5) Arbetets integrering i myndigheten/organisationen, samt hur infrastrukturen ska underhållas långsiktigt

Projektgruppen har medverkat i en arbetsgrupp på FBA rörande best practises, d.v.s. gott ledarskap under utlandsmissioner. Syftet med projektets medverkan var att i veteranarkiven finna historiska exempel på detta.

Projektgruppen tog 2015 fram en flyer som presenterades och delades ut vid International Expert Forum (IEF) som arrangerades av FBA. Flyern syftade till att med hjälp av citat från veteraner från olika tidsperioder förmedla Sveriges tradition inom fredsfrämjande insatser.

Under senhösten 2017 lanserades en webbsida om ”Den sannolike FN-soldaten – en utställning om manlighet”, vilken baseras på veteranarkiv ur Fredarkivets digitala samlingar (se mer under punkt 9 nedan). Ett uttalat syfte med denna utställning är att den skall användas som ett perspektivgivande komplement i tillämpliga delar av FBA:s kursverksamhet.

Med början i december 2018 kommer Fredsarkivet bidra med expertkunskap beträffande arkivväsendets relevans för rättsstatsuppbyggnad och offentlig transparens i Liberia. Samarbetet sker tillsammans med Liberia Institute of Public Administration (LIPA).

Det insamlade och digitaliserade materialet kommer efter projektets avslutande att finnas tillgängligt för forskare och allmänhet i databasen Fredsarkivet. Då verksamheten finns inskriven i myndighetens instruktion kommer arkivet förvaltas och utökas även efter projektets slut. Fredsarkivet och veteranarkiven kommer därmed att utgöra en omistlig del av Sveriges erfarenhetshantering.

6) Infrastrukturens tillgänglighet och förhållande till krav på Open Access och Open Science

Enbart myndigheter, departement, bibliotek och utbildningsenheter kan anslutas till Fredsarkivet. Enskilda användare kan dock ges tillgång till Fredsarkivet via dessa enheter. I förlängningen kommer den nya databasen, som skall implementeras under 2019, att ge möjlighet till att låta delar av databasen vara öppen och tillgänglig för allmänheten utan inloggning.

7) Eventuella internationella samarbeten

Inga direkta internationella samarbeten har kommit till stånd under projekttiden. Enstaka internationella förfrågningar om Fredsarkivets bestånd har kommit. Störst inverkan har dock Fredsarkivets webbsidor som beskrivs nedan under punkt 9.

8) Eventuella publikationer som tillkommit till följd av den forskning som bedrivits i anslutning till infrastrukturen

För närvarande har inga publikationer tillkommit till följd av den forskning som bedrivits i anslutning till infrastrukturen. Forskare har emellertid varit i kontakt med Fredsarkivet beträffande enskilda frågor.

9) Länkar till egna webbsidor

Fredsarkivet startade våren 2015 en projektwebbsida – www.utlandsveteran.se – i syfte att sprida kunskaper om projektet och arkivet, uppmana veteraner att lämna in sina personarkiv för digitalisering samt öka allmänhetens kunskap om utlandsveteraners insatser. På webbsidan publiceras exempel på handlingar som veteraner bidragit med till projektet och dessa handlingar sätts också in i en kontext med ett aktuellt problem eller fråga. I november 2018 är antalet inlägg på denna sida 42 stycken, med en tyngdpunkt på insatserna i Kongo. Webbsidan har också fått en stor betydelse i den s.k. erkännandefrågan av utlandsveteranernas insatser och sidans innehåll citeras och delas flitigt på sociala medier. Projektet och sidans betydelse i erkännandefrågan omnämndes särskilt av ordföranden i Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna (SVF) på Veterandagen den 29/5 2016. Under 2018 har sidan haft ca 6 200 unika besökare. Den geografiska fördelningen på besökarna är, om man tittar på de tre största kategorierna: Sverige 85 %, USA 4 % och Canada 1 %.

Hösten 2017 startade Fredsarkivet ytterligare en webbsida – www.fredshistoria.se – i syfte att skapa en plattform för digitala utställningar baserade på Fredsarkivets samlingar. I december samma år lanserades ”Den sannolike FN-soldaten – en utställning om manlighet”, www.peacearchives.com/startsida-svenska. Utställningen som utgår från Fredsarkivets material, lyfter fram och ger perspektiv på begrepp som manlighet och maskulinitet i samband med svenskt deltagande i internationella fredsinsatser. En engelskspråkig version av sidan har också tagits fram: www.peacearchives.com/start-page-english. En utställning om Folke Bernadotte lanserades i maj 2018. Under 2018 har sidan haft ca 1 400 unika besökare. Den geografiska fördelningen på besökarna är, om man tittar på de tre största kategorierna: Sverige 78 %, USA 10 % och Canada 2 %.