Institutioner och arbetsutbud över livscykeln: en makroekonomisk analys av utbildningsfinansiering, familjepolitik och pension
Vi är intresserade av utbildningsfinansieringens roll för skillnaderna i utbildningsnivå och sysselsättning bland de yngre. Kan avsaknaden av studieavgifter förklara de långa studietiderna i de nordiska länderna? Vilken roll spelar skatter/transfereringar och kreditrestriktioner för den relativt låga sysselsättningen och utbildningsnivån i södra Europa?
Vi vill studera effekten av institutioner på hushållens arbetsutbud, arbetslivserfarenhet och fertilitet. Den svenska familjepolitiken tycks vara framgångsrik med att öka kvinnors arbetsutbud, men ett betydande könslönegap kvarstår. Är politiken som uppmuntrar till kvinnligt arbetskraftsdeltagande (subventionerad barnomsorg och rätt till deltid när barnen är små) delvis ansvarig för detta? Vad är effekten av denna politik på fertilitet? Dessutom, kan skillnader i institutioner förklara skillnader i kvinnligt arbetskraftsdeltagande och fertilitet mellan länder?
Vårt mål är att förstå hur individer påverkas av olika institutioner och därmed vägleda politiker för att utforma incitament till ökad sysselsättning. Vår ansats är att utveckla livscykelmodeller där vi simulerar individers beteende.
Slutredovisning av akademiska resultat
Syfte
En åldrande befolkning och en hotande insolvens av pensionssystemet leder till att många regeringar runt om i världen är tvungna att öka sysselsättningsgraden i befolkningen. En möjlighet för att uppnå det är en pensionsreform som är inriktad mot att äldre arbetstagare stannar kvar längre i arbetskraften. Givet problemets allvar bör vi dock fråga hur man kan öka sysselsättningen i alla åldersgrupper. För att kunna göra några konkreta policyförslag måste vi först förstå drivkrafterna bakom arbetskraftsutbudet, och i synnerhet hur individer reagerar på förändringar i de offentliga transfereringssystemen. Vårt fokus i detta projekt har varit på att utveckla livscykelmodeller med heterogena individer för att undersöka effekten av olika välfärdssystem, särskilt pensionssystem och familjepolitik, på individers och hushålls arbetsutbud.
Genomförandet
Vårt ursprungliga förslag omfattade studier av tre typer av offentliga transfereringssystem: (1) ålderspensionssystem och deras effekt på arbetsutbudet av äldre arbetstagare, (2) offentligfinansierade transfereringar till familjer och deras effekt på hushållens tidsuppdelning, fertilitet och könslönegapet, och (3) offentlig finansiering av högre utbildning och dess effekt på arbetsutbudet hos yngre arbetstagare. Del (1) och (2) gick som planerat. Båda resulterade i publikationer i tidskrifter av hög kvalitet. Första delen av projektet resulterade i ett nytt projekt med två forskare från Frisch-institutet i Oslo. Vår expertis inom strukturell modellering och deras goda kunskap och tillgång till registerdata visade sig vara en bra kombination. Vårt samarbete resulterade i ett papper som har kommit ut som working paper och är inskickad till en tidskrift. Detta oväntade nya forskningsprojekt ledde till att del (3) av vårt projekt blev fördröjd och fortfarande är i ett tidigt skede. Vi har utforskat relevant data och jobbar nu med utvecklingen av modellen. I vår forskning utvecklar vi modeller som bara kan lösas genom datorsimulationer. De är tidskrävande men resultaten är väldigt relevanta för att analysera olika policyförslag.
Viktigaste resultat och bidrag
I första delen av projektet utvecklade vi en livscykelmodell av arbetsutbud och hälsa för att undersöka vikten av offentliga transfereringssystem som ålderspension, sjukersättning och sjukförsäkring för att förklara de stora skillnaderna i arbetsutbudet av äldre arbetstagare i olika OECD-länder. Vår modell består av heterogena individer som bestämmer över arbetsutbud, uttag av ålderspension och om eller när de ansöker om sjukersättning. Sannolikheten att få sjukersättning är högre när man har dålig hälsa än när man har god hälsa. Sannolikheten är dock lägre än 1 när man har dålig hälsa och större än 0 när man har god hälsa. Individer kan delvis försäkra sig mot hälsostörningar genom att investera i hälsa. Äldre arbetstagare har väldigt olika incitament att fortsätta jobba i de olika OECD-länderna. Vi hittar att i länder som Frankrike, Spanien, Sverige, Danmark och Nederländerna leder generösa försäkringssystem till incitament att lämna arbetskraften tidigt. Med undantaget av Frankrike drivs resultaten av ett generöst sjukersättningssystem. Sysselsättningen i modellen är lite lägre än det vi ser i data. Tvärtom ser vi hög sysselsättning bland äldre arbetstagare i länder som Australien, Kanada, Tyskland och UK. Ett offentligfinansierat sjukförsäkringssystem har negativa effekter på arbetsutbudet i alla länder i vår undersökning. Trots denna dämpande effekt hittar vi att arbetsutbudet av äldre arbetstagare i Kanada, Tyskland och UK är högre än vad vi ser i data. Med de resultaten i åtanken är frågan inte längre varför arbetsutbudet i Europa är så mycket lägre än det i USA men istället är frågan varför det är så hög som det är, givet de incitament som finns i många länder.
Detta projektet blev publicerat i Review of Economic Dynamics, vilken är en av de främsta tidskrifter inom makroekonomi.
I andra delen av vårt projekt undersöker vi effekten av familjepolitik på arbetsutbudet hos kvinnor, fertilitet och könslönegapet. För att göra det utvecklar vi en livscykelmodell med heterogena hushåll där arbetsutbudet, humankapitalackumulering, fertilitet och arbete i hemmet är endogena. Modellen är kalibrerad för att matcha svenska data och institutioner.
Våra resultat visar att humankapitalackumulering är en viktig del för att förklara vidgningen av könslönegapet efter födelsen av första barnet. Vi hittar att subventionerad förskola uppmuntrar sysselsättningen av mödrar och ökar fertiliteten, men effekterna är heterogena över hushållen. En minskning av subventionen leder till att en del kvinnor jobbar mer och har färre barn medan andra kvinnor har samma antal barn men stannar hemma längre när barnen är små. Det visar att beslut om arbetsutbud och fertilitet hänger ihop. Den stora utsträckningen av deltidsarbete bland kvinnor som har barn hänger ihop med ett ökat arbetsutbud i hemmet. Det är därför vi inkluderar både förvärvsarbete och arbete i hemmet i vår modell. Vi undersöker hur en subvention som liknar RUT-avdraget påverkar förvärvsarbetsutbudet av kvinnor. Vi hittar att en sådan subvention leder till mer förvärvsarbete och mindre arbete i hemmet. Ökningen i förvärvsarbete kommer dock mest från en uppskjuten pensionering och leder därför inte till en minskning av könslönegapet. Utöver det ser vi att möjligheten till att jobba deltid bidrog till en vidgning av könslönegapet, men utan denna möjlighet skulle kvinnornas arbetskraftsdeltagande vara lägre och könslönegapet skulle vidgas ännu mer.
Detta pappret kommer att publiceras i Scandinavian Journal of Economics, vilken är tidskrift av hög kvalitet.
För närvarande jobbar vi på en utvidgning av denna analysen som innehåller flera länder. Vår plan är att studera hur skillnader i familjepolitik kan förklarar skillnader i arbetsutbudet hos kvinnor och skillnader i fertilitet i olika OECD länder.
Första delen av vårt projekt uppmärksammades av forskare på Frisch-institutet i Oslo. Vårt samarbete resulterade i ett papper som har kommit ut som working paper och är inskickad till en tidskrift. Vi bygger en dynamisk, strukturell livscykelmodell med heterogena individer som möter hälsostörningar och osäker livstid. Vi använder modellen för att undersöka effekter av olika pensionsreformer på arbetsutbud och välfärd. Vi jämför olika sätt att göra ålderspensionssystemet hållbart med åtanke på ökad livslängd. Vi undersöker fyra olika policyförslag: (1) öka åldern man kan tidigast ta ut ålderspension, (2) öka inkomstskatten, (3) minska ålderspensionsförmånerna och (4) minska båda ålderspensions- och sjukersättningsförmånerna. Vi hittar att av de förslag ger det sistnämnda den högsta genomsnittliga välfärden för alla utbildningsgrupper och den största ökningen i arbetskraftsdeltagande.
Projektets tre viktigaste resultat
(1) Hittills har forskningslitteraturen undrat varför arbetsutbudet i Europa är så mycket lägre än i USA. Vi hittar att äldre arbetstagare har väldigt olika incitament för att stanna kvar i arbetskraften i olika OECD-länder. Om man tar hänsyn till försäkringssystemens generositet så blir frågan istället varför arbetsutbudet i Europa är så högt som det är.
(2) Vi hittar att ta hänsyn till hela livscykeln och att göra fertilitet och mannens arbetsutbud endogena i modellen är viktiga när man analyserar kvinnligt arbetskraftsdeltagande. De aspekterna ignoreras ofta i forskningslitteraturen.
(3) När man undersöker olika pensionsreformer är det viktigt att inkludera sjukersättning i analysen. Förändringar i ålderspensionssystemet kan ha oönskade konsekvenser som leder till en ökning i antal individer som ansöker om sjukersättning. Med några undantag har forskningen om ålderspension och forskningen om sjukersättning utvecklats oberoende av varandra.
Nya forskningsfrågor
Som nämnt ovan har första delen av vårt projekt uppmärksammats av forskare på Frisch-institutet. Vårt samarbete resulterade i ett papper som har kommit ut som working paper och är inskickad till en tidskrift.
Internationella dimensioner och spridning av resultaten
Vi har presenterat vårt arbete på ett flertal internationella konferenser, workshops och seminarier:
Society for Economic Dynamics konferens i Seoul och Toulouse, Arizona State University Reunion Conference, Mannheim Workshop on Quantitative Macro, Goethe Universitet, Sabanci Universitet, IAE/UAB Barcelona, DIW Berlin, Nordic Macro Summer Symposium i Iceland och Smögen, Nordic Workshop on Tax Policy, SOFI, Greater Stockholm Macro Group, nationella konferens i nationalekonomi, och Bank of Lithuania.
Dessa presentationer gav oss möjlighet att få återkoppling på våra projekt från ledande forskare på andra institutioner. Detta ledde bland annat till ett gemensamt projekt med forskare på Frisch-institutet. Wallenius har presenterat på båda det finska och det svenska finansdepartementet och ett flertal andra policy-institutioner. Förutom det har Wallenius presenterad hennes forskning för Stockholm School of Economics Corporate Partners.