Projektets syfte samt utveckling under projektperioden

Projektet inkluderade fyra övergripande syften:
1) Använder individer strategisk kompensation mellan värme och kompetens när de självpresenterar?
2) Finns det någon interaktion mellan kontext och individens kön för sådan social kompensation?
3) Fungerar social kompensation i självpresentation för att skapa det önskade intrycket hos andra?
4) Kan dynamiken mellan värme och kompetens i självpresentation användas för att bedöma korrektheten i vittnens utsagor?
De studier som beskrevs i projektplanen har genomförts under projekttiden med vissa ändringar av detaljer i material och design. Därutöver har ytterligare ett antal studier genomförts, dels som uppföljning av de resultat som kommit fram i de planerade studierna, och dels utifrån frågeställningar som utvecklats på basis av nya rön i forskningsfältet under projekttiden.

Kort om genomförandet

Totalt har i projektet genomförts 18 stora datainsamlingar. Studierna har genomförts huvudsakligen med experimentell metod. I linje med tidigare forskning har studierna baserats på hypotetiska scenarier där deltagare skattat hur de vill framstå. I studierna med vittnesutsagor har deltagare intervjuats efter att ha presenterats filmer med simulerade brott, och därefter har innehållsanalyser av vittnesmålen genomförts. En ambition har varit att genomföra datainsamlingar dels med svenska deltagare i laboratoriet och online, och dels med amerikanska deltagare. På detta sätt säkerställs att resultaten kan replikeras över flera dataset, och dessutom följer möjligheter att göra intressanta jämförelser mellan svenska och amerikanska deltagare. Vi har också lagt ned stort arbete på att inkludera svenska deltagare från olika grupper, genom att exempelvis rekrytera på offentliga platser som tågstationer och shoppinggallerior i olika städer.

Projektets tre viktigaste resultat och bidrag till den internationella forskningsfronten, samt ett resonemang kring detta

1) Individer använder kompensation mellan värme och kompetens strategiskt för att inför andra framstå på ett sätt som gör det möjligt att uppnå ett specifikt mål. I sammanhang där hög kompetens är avgörande för att uppnå ett specifikt syfte (t ex att erhålla ett högkvalificerat arbete) försöker individen inte bara att framstå som mer kompetent utan också som mindre varm än den som söker ett mindre kvalificerat arbete. I en situation där det kan ha avgörande betydelse att man framstår som en varm och vänlig person (i ett polisförhör där man är misstänkt för ett grovt våldsbrott), vill människor inte bara framstå som mer varma utan också som mindre kompetenta än när värme är mindre kritiskt (om man förhörs som vittne till samma brott). Effekten är mest uttalad på de drag som har tydligast koppling till kön. Vill man framstå som kompetent är det särskilt de varma drag som är stereotypt associerade med kvinnor (t ex omtänksam, snäll) man reducerar hos sig själv snarare än mer könsneutral värme (sympatisk, pålitlig). När värme är kritiskt är det de drag som är tydligast förknippade med män (beslutsamhet, ledarförmåga) snarare än neutrala (noggrann, effektiv) man undviker att framhålla. Projektets studier visar genomgående att kvinnor önskar att framstå både som mer kompetenta och mer varma än män oavsett vilken situation det rör sig om.
Då social kompensation tidigare i första hand setts som ett fenomen som berör våra bedömningar av andra människor, dvs person perception, demonstrerar resultaten att fenomenet även i hög grad återfinns i självpresentation, vilket är ett viktigt bidrag till vår förståelse både av hur människor styr bilden av sig själva.

2) Både män och kvinnor som får välja de frågor de helst svarar på under en anställningsintervju är i första hand intresserade av frågor som indikerar hög kompetens och hög värme. Kvinnor vill till skillnad från män gärna också få frågor som antyder brister i kompetens (t ex ”Nämn en av dina svaga sidor”). Man kan tolka denna strategi som ett sätt för kvinnor att undvika alltför stor avvikelse från könsnormer, genom att de då inte bara framstår som kompetenta, utan också som ödmjuka personer. När nya deltagare i en hypotetisk anställningsintervju svarar antingen på de frågor som kvinnor eller som män helst vill få under en intervju bedöms de som svarar på de frågor kvinnorna föredragit som mindre kompetenta, excellenta och passande att anställa än de som svarat på frågorna män föredrar. Detta gäller oavsett om de som intervjuas är män eller kvinnor. Strategin att framhålla både kompetens och brister under en anställningsintervju tycks således underminera möjligheten att väljas för högt kvalificerade positioner. Resultatet ger en möjlig delförklaring till kvinnors underrepresentation på höga chefsposter.

3) Det finns systematiska meningsskillnader relaterade till dimensionerna värme och kompetens i vittnens korrekta jämfört med felaktiga utsagor. Våra tidigare studier har visat att vittnesutsagor som är felaktiga innehåller fler markörer för osäkerhet (utfyllnadsuttryck som ”eh”, pauser, och reducerande uttryck som ”kanske”, ”kan ha”) än korrekta utsagor. Om ett vittne uttrycker osäkerhet på ett svar bör detta kunna vara förknippat med en känsla av inkompetens. Vår hypotes var att en sådan känsla av inkompetens när man är osäker och svarar fel kan kompenseras genom att uttrycker mer värme och vänlighet. Vi har använt så kallad Latent Semantisk Analys (LSA) där vi jämfört det semantiska kontextet för de ord vittnen använder när deras svar är korrekta jämfört med felaktiga. Resultatet visar att de ord vittnen använder när deras svar är korrekta ligger högre i dominans och makt, men lägre i värme är de ord som används när de svarar fel. Efter att LSA tränats på skillnader i semantiskt kontext i korrekta och felaktiga utsagor med en del av datasetet, kan analysen ganska väl predicera korrekthet i den andra delen av data. Resultaten öppnar nya möjligheter för att förbättra bedömningen av vittnesmål i rättsliga utredningar.

Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet

En fråga som genererats under projekttiden är om kompensatoriska strategier vid självpresentation varierar beroende på politisk tillhörighet. I en studentuppsats som genomförts inom projektet bad vi deltagare i rollen som (fiktiv) ledare för ett högerorienterat eller vänsterorienterat parti att ange hur de ville framstå på dimensionerna värme och kompetens under en offentlig debatt. Deltagarna i båda rollerna ville framstå som mer kompetenta än varma, men deltagare i rollen som ledare för ett konservativt parti låg avsevärt lägre i önskad värme än ledare för ett vänsterorienterat parti. Resultaten är i linje med studier på amerikanska deltagare som visar att värme värderas högre av demokrater än republikaner, medan det omvända gäller kompetens. En möjlig uppföljning är att undersöka om motsvarande mönster återfinns bland svenska höger- och vänstersympatisörer, samt om det finns kompensatoriska mönster i respektive grupps uppfattning om den egna och den andra gruppen.

En annan frågeställning som följer av projektets resultat är vilka psykologiska konsekvenser social kompensation vid självpresentation kan ha. Vi vet att individers självuppfattning kan variera beroende på situationella faktorer, och att sådana variationer kan ge effekter på attityder som är kopplade till social identitet. Frågan är om social kompensation vid självpresentation på liknande sätt kan påverka människors attityder. Följs den nedtoning av värme stereotypt förknippad med kvinnor som vi ser när en individ vill framhålla sin kompetens, och nedtoningen av manliga drag när man vill framhålla sin värme, av förändringar i attityder som vanligtvis visar stabila könsskillnader (t ex fördomsfullhet)? Vilka konsekvenser får i så fall detta för individens beteende?

Ytterligare en fråga som väckts under projektets genomförande är om människor använder social kompensation mellan värme och kompetens vid sociala jämförelser. Frågan är alltså om en individ som upplever sig mindre kompetent än en jämförelseperson kompenserar för detta genom att höja sig själv på värmedimensionen (till exempel genom att se sig som en mer moralisk person), och om man på motsvarande sätt söker höja sin kompetens om man upplever att en annan person hotar ens självbild vad gäller värmedimensionen. Kompensation vid sociala jämförelser kan ses som ett sätt att bibehålla en god självkänsla, och det är därmed troligt att en tendens att kompensera vid jämförelser kan relatera till individuella skillnader i självkänsla. En sådan kompensation kan också antas ha en inverkan på individens beteende.

Projektets internationella dimensioner, exempelvis kontakter, material och så vidare

Projektets har genomförts i samarbete med Professor Vincent Yzerby, Université Catholique de Louvain. Vi har haft flera möten i Bryssel, men också på internationella konferenser (SPSP San Diego, 2016, EASP, Granada, 2017). Resultaten har också presenterats vid tre internationella konferenser.

Hur projektgruppen har spridit resultaten till andra forskare och grupper utanför vetenskapssamhället, samt om och hur samverkan har skett

Förutom presentationer vid internationella konferenser har projektets resultat presenterats på seminarium vid Lunds och vid Stockholms universitet (se nedan), och ett drygt dussin uppsatser på kandidat och masternivå har genomförts inom projektet.