Projektets syfte och utveckling under projektperioden

Syftet med projektet var att undersöka hur förändringar i måltidsordningen påverkar ideal och praxis i nutida hem, för att därigenom få perspektiv på hur familjeliv, genus och förhållandet mellan arbete och fritid förändrats i Sverige. För genomförandet fokuserades på frågeställningar kopplade till förändringen av råvaror, matvaror och ingredienser, användningen av olika medier, matlagningskunskaper, måltidssituationer, genus, samt kökets artefakter.

Projektets upplägg och genomförande

I samband med projektstart gjordes en inventering av tidigare insamlat material inom området, med fokus på de frågelistor som skickats ut av folklivs/folkminnesarkiven i Sverige. Det visade sig att materialet visade sig vara lämpat för direkta jämförelser med ett nutida material. Därför utarbetades en frågelista (LUF 244, 2016, Måltid i förändring) med frågor som (med uppdaterat språkbruk) även funnits i tidigare frågelistor (S 27, 1972 Förändringar i kosthållet och M239, 1988 Kökets redskap och maskiner). Då svaren på de tidigare frågelistorna rörde förhållanden som sträcker sig bak till 1900-talets första decennier, möjliggör projektets material studier av kulturella processer kopplade till mat, matlagning och måltider under 100 år i Sverige.
På frågelistan LUF 244 inkom 70 svar. Svaren varierar i längd och omfång från 2-15 sidor. Därutöver skickade 8 respondenter in kompletterande material i form av fotografier och handskrivna receptböcker. Utöver den traditionella frågelistan till de fasta meddelarna utarbetades en kortare frågelista för webben. På så vis säkrades en något större mångfald vad gäller ålder, bakgrund och bostadsort än genom de fasta meddelarna (vilka har en övervikt av äldre personer bosatta utanför storstäderna). På kortfrågelistan inkom 71 svar, vilket är fler än vid tidigare motsvarande frågelistor.

Utöver frågelistorna har 27 intervjuer och 5 observationer genomförts, transkriberats samt arkiverats på Folklivsarkivet vid Lunds Universitet. Materialet samlades huvudsakligen in under första halvan av projektperioden (2015-2016). Den andra halvan av projektperioden ägnades åt analys, sammanställning samt publicering av material från forskningen. Under en vistelse som gästlärare vid University of Iceland fick studenter uppgiften att ägna sig åt ”Kitchen dumpster diving” för att lyfta fram vilka artefakter som kommit att försvinna ur vardagen, och de historier som föremålen kunde berätta. Detta material kom att användas i artikeln Tales from the kitchen drawers.

Projektets tre viktigaste resultat och bidrag till den internationella forskningsfronten

Det överordnat viktigaste resultatet som projektet har gett är ett historiskt komparativt material som gör det möjligt att följa matlagning och måltider i hushåll i Sverige under 100 år. Mer specifikt kan tre empiriska delar lyftas fram:

1. Globaliseringens triviala vardag
Via mat, matlagning och måltider har globaliseringen tagit sig in i vardagens triviala praktiker. Det gäller råvaror (främst av dessa förändringar är tillgången till färska grönsaker året om), samt nya ingredienser och livsmedel med ursprung utanför Sverige. Vad gäller specifika livsmedel kan särskilt framhävas dryckernas och kryddornas betydelse. Även själva matlagningen och måltiden har haft betydelse för att hantera och förhandla internationaliseringsprocesser. En av slutsatserna är att acceptansen för ett mångkulturellt samhälle delvis har skapats via vardagliga praktiker i köken. Se främst artikeln Healthy Drinking? samt kommande boken Svensk måltidskultur.

2. Den omkönade matlagningen
Matlagningens förändrade genuskodning, och hur detta kan visas empiriskt med en rad exempel ur vardagen, är av intresse inte minst ur ett internationellt perspektiv. I Sverige och övriga skandinaviska länder påbörjades tidigt en normalisering av manligt matlagande. I materialet finns flera exempel på hur män även i de äldre ålderskategorierna har deltagit i hushållsmatlagningen under större delen av sitt liv. Därmed kan materialet ligga till grund för internationella jämförelser, med länder där denna utveckling startade senare. En aspekt av förändringarna är matlagningens förändring från en hushållningsrationalitet till en upplevelserationalitet (se även nedan). En annan aspekt av dessa förändringar är hur överföringen av matlagningskunskaper från en äldre generation till en yngre verkar ha minskat avsevärt jämfört med tidigare i historien. Här syns både nya mediers påverkan (att det går att lära sig laga mat med nya källor till information), men också hur matlagningskunskaper innebär en maktposition i familjelivet som det inte är självklart att dela med sig av. Se artiklarna One hundred years of solitude and commensality och Den tänjbara gemenskapen.

3. Materialitetens moderniteter
Köket, såväl som dess föremål har under 1900-talet genomgått en standardiseringsprocess och en utveckling mot allt färre redskap. De senaste decennierna har dock denna trend brutits och i det nutida materialet leder både nya (som sifoner och kolsyremaskiner) och nygamla redskap (som kryddmortlar och kafferostare) till ett ökat antal artefakter i köken. Både föremålen och själva köken uppgraderas också och tar, särskilt i jämförelse med de allt billigare livsmedlen, en större del av hushållskassan i anspråk. Detta har analyserats utifrån ett modernitetsteoretiskt perspektiv, med fokus på hur moderniteternas olika rationaliteter internaliserats i vardagen. Det är med vardagliga interaktioner med artefakter som olika generationer lärt sig såväl om förmodern magi och hushållning, den första modernitetens fokus på rationalitet, hushållning och självbehärskning, samt den andra modernitetens betoning av upplevelser, livsstilsprojekt och sensoriska njutningar. Se främst artikeln Tales from the kitchen drawers.

Utöver dessa empiriska resultat tillkommer en metodologisk, som består av en metodik för direkta jämförelser mellan frågelistor. Genom utarbetandet av frågelistan LUF 244 utifrån tidigare frågelistor skapades en delvis ny metodansats som kan tillämpas av andra forskare inom en rad kulturvetenskapliga discipliner, och skall kunna generera nya insikter i kulturella processer. Även om metoden att använda tidigare insamlat material för historiska jämförelser inte är ny i sig, innebär den direkta kopplingen mellan formuleringen av frågor i en nutida respektive tidigare frågelistor både en förenkling och en stringens i jämförelserna som inte alltid funnits i tidigare etnologisk forskning.

Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet

1. Förhållandet mellan matlagning och måltider ur ett gemensamhetsskapande perspektiv. Medan måltider som ideal skall vara delade mellan flera personer, har matlagningen under de senaste hundra åren till stor del varit en syssla som utförts i ensamhet. Det finns dock en intressant rörelse mot en ökad gemensam matlagning, som till del påminner om tiden före 1900-talets industrialisering och urbanisering. Detta har behandlats i artikeln One hundred years of solitude and commensality.

2. ”Fadrande”. Hushållsarbete och i synnerhet matlagning har ofta framhävts som en del av ett kvinnligt omsorgsarbete, med fokus på barnen. Detta ”modrande” är synligt i materialet, men i takt med att det i allt fler familjer blir mannen som tar störst ansvar för matlagning uppstår frågan om hur ”fadrande” genom matlagning ser ut, och vilka konsekvenser detta får i hemmen. Detta projekt har inte specifikt haft föräldraskap via mat och måltider i fokus, men det är ett lovande uppslag för framtida forskningsprojekt.

3. Synlig och osynlig konsumtion. Upplevda förändringar av matvanor stämmer inte alltid stämmer överens med de förändringar som kan observeras via statistik. Särskilt påtaglig är hur osynlig den ökande köttkonsumtionen de senaste fyrtio åren är för informanterna, som. nämner många en ökad andel vegetarisk kost. Detta har behandlats översiktligt i artikeln Vad stort sker, sker i tysthet, och det finns material för fördjupade analyser längre fram.

Spridning av resultat

Projektresultat har presenterats vid fem internationella konferenser, fyra seminarier samt vid ett tiotal offentliga föredrag för den intresserade allmänheten. Projektresultat har presenterats i artiklar för såväl vetenskapssamhälle som i kortare artiklar i fackpress, samt för den intresserade allmänheten. Projektets avslutande monografi skrivs för att såväl vetenskapssamhälle som intresserad allmänhet skall kunna ta del av resultaten. Open access har säkerställts antingen direkt via utgivare, eller via avtal om parallell publicering via värdinstitutionen (Lunds universitet), se publikationslista. Projektets har gett ett rikt empiriskt material som fortsätter att väcka nya frågor och uppslag resultat vilka kommer att användas för publikationer och presentationer.

Nationellt och internationellt samarbete

Samverkan med forskare från lärosäten i främst Skandinavien och övriga Europa har skett fortlöpande under projektets gång. Vid konferenser och workshops har projektresultat diskuterats med kollegor från Island, Danmark, Norge, Finland, Tyskland, USA, Storbritannien, Irland, Frankrike, Ungern, Estland, Polen, Slovenien och Lettland. Vidare har resultat publicerats på internationella konferenser. Bland konferensorganisatörerna kan nämnas SIEF Food Working Group och The commensality Network, inom vilken en gemensam publikation är under utarbetande på temat commensality (matbordets gemenskap). I Sverige har resultat presenterats för den nationella Måltidsakademien. Genom mångåriga kontakter med livsmedelsindustrin har projektresultat kring måltidens förändring kommit produktutvecklare och ledning tillhanda, via Livsmedelsakademin.