Organisatorisk respons och strategival i ett föränderligt högskolelandskap 1993-2013

De senaste 20 åren har svenska universitet genomgått en radikal förändring av sina arbetsvillkor. Den har utvecklats från detaljerad reglering av organisation, resursfördelning och anställningsformer till betydande handlingsfrihet i samma frågor. Den uppgift som detta projekt behandlat är denna nya situation för universiteten, där de inte längre detaljstyrs men samtidigt förväntas identifiera gemensamma mål och strategier som ska identifieras, genomföras och följas upp.

Projektet har studerat former för prioritering, ledning och organisation inom svenska universitet de senaste två decennierna. Det har utgått från teoribildning som behandlar frågor om rationalitet, meningsskapande, förnyelse och kontinuitet i professionellt dominerade organisationer. Fokus har legat på lärosäten med teknisk profil för att identifiera likheter men också skillnader inom ett område med likartade villkor och externa förväntningar. 

Projektet inleddes med en kartläggning av s.k. initiativ vid de undersökta lärosätena, i förhållande till de fyra teman som skrevs fram i projektansökan:

1) Organisatorisk förändring
2) Utvärdering och bedömning
3) Finansieringsformer och strukturer
4) Akademiskt arbete och ledarskap.

Inom ramen för dessa teman har därefter ett antal fallstudier genomförts. Inom projektet har utarbetats en teoretisk referensram för hur man kan förstå organisationers identitet som utformad i kontakt med tillgängliga kategorier. Den primära tillämpningen för detta ramverk i projektets analys har varit den tänkta organisationsidentitetskategorin ’tekniskt universitet’, och dess förhållande till alternativa (konkurrerande, men också delvis överlappande) kategorier som ’forskningsuniversitet’ och ’yrkeshögskola’. I det bokmanuskript som tagits fram inom projektet fungerar begreppet organisationsidentitetskategori som referensram inom vilket de olika kapitlens slutsatser och resultat tolkas. I den separata, ännu ej publicerade, artikel som tagits fram ligger fokus på att utforska själva referensramen som teoretiskt verktyg. Empiriskt har projektet producerat mer kunskap inom vart och ett av de fyra temana, med relevans såväl för universitet och högskolor samt andra kunskapsintensiva organisationer. 

Projektets arbete kring att studera de tekniska universiteten som ett möjligt organisatoriskt fält gav upphov till teoretiskt nydanande forskning kring hur organisationers identitet formeras kring flera tillgängliga identitetskategorier. För studierna av tekniska universitet hade detta angreppssätt fördelen att det till skillnad från fältbegreppet inte kräver att en viss organisation kunde sorteras som mer eller mindre tillhörande en viss kategori (”i vilken mån är MIT ett tekniskt universitet?”), utan sätter fokus på globala mallar och ideal (”i vilken mån är det relevant för MIT att sträva efter att vara ett tekniskt universitet?”). Därmed möjliggörs en friare analys av hur globalt rörliga idéer och ideal påverkar organisationers strategiska och idémässiga orientering. Vår förhoppning är att genom vidare arbete kunna etablera detta som ett bidrag till den organisationsteoretiska litteraturen. Projektet har också givit upphov till ett föreslaget angreppssätt att koppla frågeställningar om universiteten som organisationer och deras strategiska förmåga att hantera förändringar i sin omvärld till en analytisk ansats som bottnar i collective-actionteori. Därigenom knyts en serie trängande frågor om vilken slags organisation universitet är, kan och bör vara till en rik tradition av analys av under vilka förutsättningar människor förmås agera i linje med gemensamma intressen, även när detta medför en direkt kostnad av något slag för den enskilde (”kollektivt handlande”). Vår förhoppning är att detta angreppssätt kan stimulera till vidare teoriutveckling inom det fält (forskning om högre utbildning) som studerar universiteten och deras inre liv.

Projektet fokuserar lärosäten i Sverige. Tidigt identifierades dock behovet av ett större inslag av internationellt perspektiv. Ett antal ledande europeiska forskare bjöds in till en workshop i oktober 2017 och dessa forskare, och några till, kom sedermera att bidra till den volym som ges ut 2019. Projektet och dess delstudier har också presenterats på konferenser inom områdena högre utbildning, organisationsteori och Science and Technology Studies (STS). Projektet har haft en rad affilierade juniora forskare som bidragit till genomförandet. Dessa har också haft möjlighet att presentera sin forskning vid möten och seminarier.

Projektet har presenterats vid följande konferenser och seminarier:
Academic Entrepreneurship and Knowledge and Technology Transfer: How do they relate to Research, Teaching, and Universities as Organizations? University of Kassel, Germany

Lars Geschwind: Before and Beyond Humboldt: The Teaching-Research Nexus in Technical Universities.

Katarina Larsen: Rhetoric of engineering skills and heroes: institutional logics of university-industry relations in engineering education.

Anders Broström: Mobilising the organised anarchy: Structured relations between higher education institutions and external organisations.

SPRU 2016
Katarina Larsen: Back to basics – revisiting rhetoric of competitive research funding allocation and impact agenda in Sweden

EGOS 2017
Katarina Larsen: Under construction: negotiating engineering sciences scenarios and grand societal impact

CHER 2017
Lars Geschwind & Anders Broström: To be and to remain a Technical University: A historical study of arguments for and against organizational change.

EAIR 2017
Katarina Larsen: Technical universities and complexity of centres of excellence.

Malin Ryttberg and Lars Geschwind: Professional support staff, networks and sense making.

EGOS 2018
Katarina Larsen: Narratives of centres of excellence.

LAEMOS 2018
Lars Geschwind & Anders Broström: To be and to remain a technical university: A historical study of arguments for and against organizational change

Viktig sådan kommunikation kommer också att göras i anslutning till lansering av den bok som tagits fram genom projektet.