Vi lever i ett granskningssamhälle. Trots detta är kunskaperna om konsekvenserna av den expanderande granskningen begränsade. Detta är ett problem eftersom granskningarnas utformning kan ha stor betydelse för verksamheters utformning och styrning. Det övergripande syftet med projektet är att förstå på vilket sätt som granskningar har organiserats i den svenska staten, och att förklara skillnader och likheter i organiseringen. Projektet bygger på och integrerar två teoretiska traditioner: institutionell organisationsteori och historisk institutionalism.

I noggranna empiriska studier täckande den senaste 25-årsperioden analyseras och jämförs hur granskningsaktiviteter har organiserats inom sex olika politikområden. Inom varje område genomförs också djupgående studier av de processer där granskningar skapas i relationen mellan granskare och granskad. Tre ytterligare delprojeket ingår: ett om granskningars betydelse inom förvaltningspolitiken; ett som jämför utvecklingen av granskning som styrinstrument i Sverige, Australien och Nya Zeeland; och ett som ska kartlägga granskningarnas kostnader.

Sammantaget är ambitionen att bättre förstå vilken roll som organiseringen av granskningar spelar för styrning, och särskilt att integrera diskussioner om granskningar i en vidare vetenskaplig och samhällelig diskussion om styrning och demokrati. Projektet bygger vidare på ett tidigare samarbete mellan forskare inom statsvetenskap, företagsekonomi och organisationsteori.