Huvudsyfte med detta projekt har varit att närmare klargöra sambanden mellan kardiovaskulär hälsa (samt morbiditet) och kognition bland äldre, dvs. från 70 år till död. För detta syfte har vi i huvudsak använt och analyserad redan insamlad data från Svenska populationsbaserade longitudinella studier (under projektets gång har vi dock även insamlat ny data som har används för analyserna).

Några av de viktigaste fynden ifrån projektet har metodologisk karaktär, och berör tillvägagångsätt för analyser av sambanden mellan blodkolesterol och kognition bland äldre. I projektet har vi t.ex. framfört evidens som genomgående har visat att sambanden mellan blodkolesterol och kognition varierar till stor del beroende på om analyserna är baserade på mellan-individ jämfört med inom-individ variabilitet (Thorvaldsson, Skoog, & Johansson, under granskning). Enligt det analyserade datan så varierar denna skillnad mellan dessa associationer till den grad att de ofta kan peka i motsatt riktning. Till exempel, om mellan-individ effekten är negativ (dvs. de individer som har högt blodkolesterol tenderar att ha lägre kognition) så kan inom-individ effekten vara positiv (dvs. de individer som visar lägre blodkolesterol värde jämfört med tidigare visar även större nedgång i kognition jämfört med tidigare) och visa versa. Detta leder till att de studier som ignorerar, eller inte tar hänsyn till, denna skillnad på mellan-individ och inom-individ effekterna i sina analyser riskerar felaktiga slutsatser angående både sambandets styrka samt riktning. För att bemöta detta så har vi i projektet presenterar och demonstrerat analytiska ansatser som samtidigt möjliggör väntevärdesriktiga (unbiased) skattningar för både mellan-individ och inom-individ samband i de redan existerade longitudinella åldrande studierna.

Av en mer teoretisk karaktär, har vi även tagit fram evidens som visar att mellan-individ sambanden mellan blodkolesterol och kognition bland de äldre är icke-linjära, dvs. där både höga, men speciellt låga, blodkolesterolvärden kan kopplas till genomsnitt sämre kognition bland äldre. Våra fynd hänvisar där med till blodkolesterolintervall som har associationer till optimal kognitive hälsa bland äldre. Våra fynd visar även att över 90 % av svensk befolkning som når 70 års ålder kan förväntas att visa minskning i blodkolesterolvärden senare i livet och att denna minskning är gradvist associerat med nedgång i kognition. Dessa fynd ger där med stöd för hypoteser som anspråkar vaskulär hälsa som viktiga bidragande faktorer till nedsättning av kognition, samt demensrisk, bland de äldre. Våra fynd visar även att vaskulär hälsa är något mindre bidragande faktor till kognitivt åldrande bland senare födda kohorter, då jämfört med de tidigare födda (Karlsson, Johansson, Skoog, Skoog, Rydén & Thorvaldsson, 2018). Givet att dessa fynd kan replikeras i andra populationsbaseradestudier, kan denna information ge viktigt underlag till planering för, samt utförande av, framtida hälsovård bland äldre. Våra resultat visar ytterligare att de äldre individer som initialt har högre intelligenskvot (som vi använder som approximation for kognitivreserv) tenderar att kunna bibehålla kognitiv funktion trots ackumulering av neuropatologi, t.ex. av vaskulär karaktär, till större grad jämfört med de med relativt lägre intelligenskvot (Thorvaldsson, Skoog, & Johansson, 2017).

Projektet har genererat en rad nya frågeställningar berörande vilken roll vaskulär hälsa har för kognition bland äldre. Några sådana har fokus på oönskade kognitivt relaterade biverkningar av statiner, samt andra kolesterolsänkande mediciner, som är vanliga bland äldre. Givet vårt fynd att åldersrelaterade sänkningar av blodkolesterolvärden samvarierar med nedsättningar av olika kognitionsmätningar så ställer det onekligen spörsmål angående potentiella orsakssamband som bör klargöras vidare. Andra typer av ny genererade frågeställningar som följd av projektet berör åldersrelaterade effekter av vaskulär morbiditet samt hur dessa verkar, enligt vårt data, variera mellan de olika födelsekohorterna. Till vilken grad denna trend kan generaliseras till andra populationer, samt födelsekohorter, bör undersökas vidare. Ytterligare typ av nya frågeställningar fokuserar på till vilken grand, samt hur, sambandet mellan kognitivreserv och demensrisk kan förklaras av förändringar i vaskulära faktorer. Från en metodologisk ståndpunkt, så visar projektets fynd klart och tydligt att mer studier behövs som har direkt fokus på inom-individ variabiliteten—då både för att fånga upp korttids- samt långtids-trender och kovariationer mellan förändringar i vaskulära faktor och nedsatt kognition före demensdiagnos eller död.
 
Alla rapporter från detta projekt har publicerats i granskade professionella vetenskapliga tidskrifter (två av arbeten ligger nu under granskning) och har presenterats vid både nationella samt internationella vetenskapliga möten och konferenser. Projektet har utförds i nära samarbete med kollegor från olika vetenskapliga discipliner inom ramen för forskarnätverket AGECAP – centrum för åldrande och hälsa (se https://agecap.gu.se/) vid Göteborgs universitet, samt det internationella forskarnätverket IALSA – Integrative Analysis of Longitudinal Studies of Aging and Dementia (se https://www.maelstrom-research.org/mica/network/ialsa#/).