(A) KOLDIOXIDTULLAR ELLER OMFÖRHANDLINGAR AV TULLAR?
Det föreslås ofta i klimatdebatten att mer klimataktiva länder ska införa tullar på import från länder med mindre ambitiös klimatpolitik. Dessa åtgärder sägs bidra till att bevara konkurrenskraften hos importkonkurrerande företag som belastas av kostnaderna för den inhemska klimatpolitiken, de sägs minska koldioxidutsläppen och sporra exportländer att själva anta strängare klimatregler. Men förslagen om koldioxidtullar kritiseras också starkt. Det hävdas att införandet av koldioxidtullar, vilket i praktiken är unilateralt beslutande handelshinder, kommer att leda till utbredd protektionism och att de kommer att påverka förhandlingssystemet inom Världshandelsorganisationen (WTO).

Forskningslitteraturen innehåller knappt någon analys av samspelet mellan koldioxidtullar, handelsförhandlingar och nationell klimatpolitik. Syftet med detta projekt är att bidra till att belysa detta samspel. I projektet jämförs två alternativa strategier för att minska koldioxidutsläpp. Ett scenario är en metafor för ett införande av koldioxidtullar med det nuvarande WTO-avtalet. Det antas i detta scenario att ett globalt handelsavtal har förhandlats utan hänsyn till klimateffekter. I stället bestämmer länder ensidigt utsläppsskatter som tillämpas på både inhemsk och importerade utlandsproducerade varor. I det andra scenariot förhandlas tullarna med hänsyn tagen till klimatpåverkan. Länder lägger sedan koldioxidskatt på endast inhemsk produktion. Avsikten är att identifiera fördelarna och nackdelarna ur ett ”globalt” perspektiv – det vill säga sett sammantaget till både import- och exportlandets intressen -- med de två regimerna.

Projektet, som delvis har genomförts tillsammans med Mark Sanctuary, är inte avslutat, så resultaten är ännu tentativa. Men ett genomgående resultat är att den exakta utformningen av koldioxidtullar mycket viktig. Vi skiljer mellan två grundläggande typer. En lägger samma skatt på import som på inhemskt producerade varor. Den andra typen av koldioxidtull speglar skillnaden i inhemsk och utländsk skatt.  Vi finner att den senare designen är överlägsen från ett globalt perspektiv, eftersom det stimulerar mindre klimatambitiösa länder att höja sin egen koldioxidbeskattning. Ett andra resultat är att importländer tenderar att sätta för höga koldioxidskatter ur global synvinkel, eftersom det är gynnsamt av rent kommersiella (protektionistiska) skäl. Ett tredje resultat är att en förhandling av det globala handelsavtalet med hänsyn tagen till klimateffekter, men utan koldioxidtullar, är bättre ur globalt perspektiv än koldioxidtullar när de (marginella) klimatskadorna av utsläpp är stora.

(B) EKONOMISKA OCH POLITISKA ASPEKTER AV INTERNATIONELLA INVESTERINGSAVTAL
Samtidigt som detta forskningsprojekt inleddes försköts debatten från internationella handelsavtals roll för nationell klimatpolitik, mot internationella investeringsavtals påverkan på nationell miljö- och hälsopolitik mer generellt. I Europa kom debatten att särskilt beröra investeringsskyddet i handelsavtalet mellan EU och Kanada (CETA) och i det tänkta transatlantiska handels- och investeringspartnerskapet mellan EU och USA (TTIP).

Debatten har delvis drivits av ett antal uppmärksammade rättsfall under investeringsavtal, som t ex ett stort antal stämningarna av Tjeckien, Italien och Spanien för återkallande av stödsystem för förnybar energi, och Vattenfalls stämning av Tyskland för beslutet i kölvattnet av Fukushima-katastrofen att påskynda utfasningen av kärnkraft. Stor uppmärksamhet fick även hotet från TransCanada Corporation att väcka åtal, med krav på 15 miljarder i skadestånd,  mot USA under NAFTA-avtalet p g a Obama-administrationens beslut att hindra byggandet av Keystone XL-rörledningen av miljöskäl. Eftersom det var en nästan total avsaknad av ekonomisk forskningslitteratur om dessa frågor, ändrades fokus i denna del av projektet mot investeringsavtals utformning och konsekvenser för inhemska regleringar av exempelvis miljö. Detta arbete har bedrivits gemensamt med Thomas Tangerås.

Internationella investeringsavtal syftar till att främja utländska investeringar genom att skydda investerare mot förluster orsakade av värdländers politiska beslut. Exempelvis kräver avtalen vanligtvis att mottagarlandet kompenserar investerare vid expropriation eller vid åtgärder med liknande effekter för investeringarna. De innehåller även en rad andra bestämmelser, som t ex icke-diskriminering av utländska investeringar. Avtalen har även vanligtvis regler för tvistlösning som gör det möjligt för utländska investerare att väcka åtal mot värdlandet (s k Investor-State Dispute Settlement , ISDS)..

Detta projekt fokuserar på investeringsavtalens regler om kompensation vid indirekt expropriation, dvs regleringsåtgärder som helt eller nästan gör utländska investeringar olönsamma, men där värdlandet inte formellt tar över ägandet av tillgångarna. Dessa regler är en av de viktigaste källorna till omstridda rättstvisterunder internationella investeringsavtal.

I analysen antas ett utländskt företag göra en irreversibel direktinvestering i värdlandet. Produktionen i den etablerade anläggningen skapar fördelar såsom sysselsättning, högre inkomster eller tekniköverföring. Men investeringen kan också orsaka negativa effekter, såsom miljöskador, som kan göra produktionen oönskad från ett inhemskt, och även ett gemensamt välfärdsperspektiv. Hur stora de negativa effekterna är blir dock känt först efter att investeringen har skett. Efter att ha observerat detta bestämmer värdlandet huruvida det ska tillåtas produktion eller om denna ska läggas ned. I detta beslut ignorerar värdlandet konsekvenserna för den utländska investeraren av sitt beslut. Detta medför att värdlandet reglerar för ofta sett ur global synvinkel. Medvetenheten om detta minskar i sin tur den utländska investerarens investeringsvilja. Syftet med ett investeringsavtal är att korrigera snedvridningarna i investeringsviljan genom att påverka värdlandets incitament att reglera.

Analysen ger ett mycket stort antal resultat, vi berör här endast tre av dessa. Ett första resultat är att Pareto optimala investeringsavtal aldrig leder till underreglering ("regulator chill") ur ett gemensamt välfärdsperspektiv. Sådana avtal ger i stället antingen effektiv reglering eller ineffektiv överreglering. Argumentet för detta är mycket mer generellt än modellen som används i analysen. För det andra, avtal av "Nord-Nord"-typ, såsom exempelvis CETA eller TTIP, leder till ökade utländska investeringar och ökade vinster för utlandsinvesterare, men minskar inhemsk välfärd i båda partnerländerna. För det tredje, det anses ofta att kompensationsbetalningar under internationella investeringsavtal indikerar någon form av problem. Vissa observatörer ser dessa betalningar som bevis för att investerare opportunistiskt utnyttjar det alltför långtgående investeringsskyddet som dessa avtal erbjuder. Andra ser istället stämningarna som tecken på att värdländer går för långt i sitt agerande mot investerare. Vi ger en ytterligare tolkning, enligt vilken denna kompensation (och eventuellt även stämningarna som kan krävas för att utlösa dessa betalningar) är nödvändig för att uppnå full effektivitet och därför i sig inte att tolka som signaler om någon form av misslyckande.

Analysen identifierar ett stort antal frågor som kräver ytterligare forskning. En viktig fråga är hur begreppet "legitima förväntningar" som skiljedomstolar ofta använder ska tolkas. En annan fråga är vad som skiljer system där investerare har talerätt från de där endast stater kan stämma andra stater. En ytterligare fråga är varför investeringsskydd ofta kopplas samman med handelsliberalisering i internationella avtal, trots att de juridiska skälen för att göra detta är mycket svaga.

(C) SPRIDNING AV RESULTAT/PROJEKTETS INTERNATIONELLA DIMENSION
För projektet deltog Henrik Horn i mötet ”Charting A Vision of Progress for Trade and Environment in 2030: Key Impact Areas for UNEP and Partners”, som organiserades I Geneve av United Nation Environmental Program (UNEP) och International Institute for Sustainable Development (IISD), samt i konferenserna “The WTO Case Law of 2014” och ”The WTO @ 20: Taking Stock and Looking Forward”, vilka båda organiserades av European University Institute, Florens. Henrik Horn deltog dessutom i World Trade Forum 2015 i Bern, ett möte som samlade ett stort antal ekonomer, advokater och politiska forskare som specialiserat sig på handelsavtal och investeringsavtal. Huvudstudien har presenterats vid Institutet för Näringslivsforskning, på konferensen "Globalization and New Technology: Effects on Firms and Workers" i Waxholm, vid mötet “1st Applecross Workshop in Economics” i Skottland samt på konferensen “Creative Perspectives on International Trade and Foreign Direct Investment” vid University of Colorado, Boulder.