Projektets tre viktigaste resultat samt resonemang om dessa
1) Jag avslutade projektet Kön, kompetens och karriär (finansierat av Forte) inom vilket jag samarbetat med både ekonomer och sociologer. Ett paper behandlar frågan om utbildningens och partnervalets betydelse för kvinnors arbetskraftsdeltagande och familjens inkomst (samförf m Mieke Eeckhaut, Delaware, tidigare UCLA). Perspektivet är pan-europeiskt och visar på avsevärda skillnader mellan grupper av länder som korresponderar med socialpolitik, arbetsmarknadsregim och stöd till tvåförsörjarfamiljer. Studien är för närvarande under bedömning. I ”Love in the time of recession” (samförfattat med Jonas Helgertz) studeras utbildningens roll som isolerande faktor i förhållande till ekonomiska bakslag på olika nivåer (individ, region, nation) bland svenska män och kvinnor. Det ger ett nytt perspektiv på kopplingen mellan utbildning, ekonomisk risk och familjebildning vilket ställer teoretiska antaganden och empiriska resultat i nytt ljus.”Two for the price of one? Twin births and women’s earnings” (samförf m Paul Nystedt, JIBS) avrundar detta projekt genom att på ett nytt sätt uppskatta karriärkostnaderna för kvinnor förknippade med att få barn och jämföra dessa kostnader inte bara inom gruppen kvinnor utan också jämföra med män. Studien visar under hur betydelsefullt det är att minimera tiden utanför arbetsmarknaden, framför allt för högutbildade kvinnor. Den visar också att det gradvis har skett en anpassning som indikerar att kvinnor agerar ekonomiskt rationellt givet humankapitalinvesteringar. Studien presenterades vid Work Family Research Network-konferensen i Washington DC 2016 och är för närvarande under revidering.

2) Inom projektet It’s about time som handlar om hur kön och föräldraskap påverkar tidsallokering utifrån olika frågeställningar slutförde jag en studie om hur svenska par spenderar tid tillsammans och huruvida detta har ökat eller minskat sedan 1990. Enligt existerande teorier och farhågor från beteendevetenskapligt håll borde svenska par där båda arbetar spendera mindre tid tillsammans, men så är inte fallet då resultaten indikerar mer tid tillsammans, fa som familj och med investeringar i barn mellan 1990 och 2010. Studien presenterades vid ett specialseminarium vid Cornell samt vid Dept of Sociology i Boulder, CO. Pappret är nu accepterat publicering i Journal of Marriage and Family. Inom ramen för detta projekt samarbetar jag även med franska kollegor kring en jämförande internationell studie om föräldraskap och obetalt arbete i Sverige, UK, NL, Fr och USA. Detta paper är nu under revidering efter att ha presenterats på Population Association of America’s Annual Meeting.

Jag slutförde även ett samarbete med Frances Goldscheider (University of Maryland) vilket resulterade i en omfattande analys tillika översikt över revolutionen som skett vad gäller det betalda och obetalda arbetet och hur den har påverkat familjen som institution och dess funktion i Sverige och USA i ett 150-årsperspektiv. Uppsatsen är publicerad i Demographic Research och är direkt att anknyta till kärnan i sabbatsårsprojektet.

3) Jag genomförde också tre delstudier relaterade till ett annat pågående projekt, bland annat tillsammans med Joyce Burnette (Wabash College) och Tobias Karlsson (LU). Studien med Karlsson ställer gamla uppfattningar om könsskillnader avseende fackanslutning och kollektivt agerande på skam och visar att kvinnor inte alls var så svåra att organisera som tidigare framförts. Den pekar på betydelsen av företagets roll och arbetskraftens sammansättning för facklig organisering. Studien presenterade vid seminarier både vid Economics i Binghamton och vid ILR, Cornell och är accepterad för publicering i Feminist Economics. Tillsammans med Burnette författade/reviderade jag två paper: det ena visar på betydelsen av vem du jobbar med för individuell produktivitet och lön. Det intressanta med resultaten från denna studie är att de visar att kollegorna spelar positiv roll endast för kvinnor under tidig karriär och inte alls (eller möjligtvis negativt) för män. Resultaten resonerar med moderna studier om sociala interaktionseffekter men kan ge ett unikt bidrag till litteraturen. Studien presenterades vid den exklusiva Clio-konferensen i Pittsburgh och revideras nu. Ett annat paper studerar könslöneskillnader i samband med den moderna arbetsmarknadens framväxt och hur interna arbetsmarknader påverkade könslöneskillnader. Studien innebär delvis en omtolkning av tidigare resultat och presenterades vid Social Science History Association i Baltimore. Den är nu under revidering för att skickas in till tidskrift.

Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet
Jag har i anslutning till ovan nämnda tidsallokeringsstudier förflyttat fokus till att inkludera anhörigomsorg bland individer 50+ samt tidsallokering bland äldre som även inkluderar omsorg om barnbarn. En sådan, internationellt jämförande studie (Sverige, UK och Kanada), presenterades vid Population Association of America’s Annual Meeting i Washington DC. I linje med denna forskning sökte jag forskningsmedel för ett nytt projekt vilka beviljades av Forte i september 2016.

I linje med de historiska studierna rörande könsskillnader i arbetsmarknadsutfall samt hur arbete och familj samspelade kring förra sekelskiftet har jag startat ett nytt projekt, Manufacturing gender inequality (som delfinansieras av Handelsbankens forskningsstiftelser). Detta projekt studerar det enskilda företagets roll för könsskillnader i löner och karriärer, men också betydelsen av facklig och annan organisering samt av kollegor.

Projektets internationella förankring
Projektet innebar ett sabbatsår i USA och är per definition internationellt förankrat. Det innebar en tät kontakt med en framstående forskarmiljö, ett antal presentationer på olika lärosäten i USA, nya kontakter och i viss mån nya samarbeten (både vad gäller data och personer).

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
I och med att jag befann mig utanför ägnade jag mindre än vanligt år spridning av forskningsresultat utanför vetenskapssamhället. Emellertid föranledde den rapport om det obetalda hem- och omsorgsarbetet som jag skrev för Jämställdhetsutredningen visst intresse. Vidare gjorde Forte en forskarpresentation av mig och mitt pågående projekt (se 2 ovan).

Projektets två viktigaste publikationer samt ett resonemang om dessa
Jag bedömer följande två publikationer vara de viktigaste för projektet: ”The forest and the trees: Industrialization, Demographic Change, and the Ongoing Gender Revolution in Sweden and the United States, 1870-2010” (samförf m Goldscheider) samt ”Time Alone or Together? Trends and Tradeoffs among Dual-earner Couples in Sweden 1990-2010” (samförf m Neilson) eftersom de landat väl och av anledningar som beskrivs ovan under punkten 2.

Projektets publiceringsstrategi
Strategin är inte unik för detta projekt utan del av mitt ordinarie arbetssätt. Paper författas och revideras för att presenteras vid seminarier och internationella konferenser och publiceras då på respektive siter. Efter ytterligare revideringar publiceras vanligtvis studierna i form av Working Papers, tillgängliga för alla. Dessa är vanligtvis mer omfattande än de manus som sänds in till tidskrift för publicering.

I anslutning till kärnan i sabbatsårsprojektet har jag också arbetat med ett bokmanus om familj och föräldraskap i Sverige sedan 1990 för publicering på SNS. Här prioriterade jag att få ut samtliga delstudier i olika Open Access-form och tidskrifter innan bokmanuset påbörjades. Manus avses föreligga under sommaren 2017. Boken tar sin utgångspunkt i att Sverige är ett av världens mest jämställda länder sedan slutet av 1960-talet då kvinnors arbetskraftsdeltagande ökade till högre nivåer än i andra länder. I teorin sätter denna utveckling press på familjen men i Sverige i dag observerar vi att så inte är fallet. De som borde vara minst engagerade i familjebildning är de mest familjeorienterade. Familjer där båda partners är högutbildade med professionella karriärer är både mest benägna att skaffa fler barn och minst benägna att separera. Således är slutet för familjen på grund av kvinnors ekonomiska frigörelse inte ett hot. En hypotes är att jämställdhet leder till familjebildning när ett land når en nivå där mäns och kvinnors ekonomiska roller är lika för då hamnar vi i ett nytt jämviktsläge som skiljer sig från det som ligger till grund för mycket samhällsteori. Boken förklarar, baserat på tematiska studier varför Sverige blev ett av de mest jämställda länderna i världen genom förändringar i mäns och kvinnors arbetsutbud, arbetsdelning i hemmet och familjedynamik – både den långsiktiga utvecklingen samt det som framstår som en paradox.