Programmets syfte och utveckling
Begreppet "vetenskap och beprövad erfarenhet" har i grunden påverkat svensk lagstiftning och hur vi hanterar risker och fattar beslut inom hälso- och sjukvården och på miljöområdet, hur vi skapar regelverk inom utbildningsväsendet och hur vi reglerar veterinärers beslutsfattande och även socialt arbete. Det krävs i vissa sammanhang att våra beslut skall baseras på eller vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Programmets målsättning har varit att analysera dessa två typer av belägg – vetenskap och beprövad erfarenhet – och ta reda på hur de på bästa sätt kan användas för det goda beslutsfattandet. Utgångspunkten för programmet var med andra ord en klassiskt svensk begreppsbildning, ett välkänt begreppspar, och vår målsättning var att på djupet förstå hur denna distinktion berikat och påverkat det offentliga beslutsfattandet, och just en sådan förståelse har vi uppnått.

VBE-programmet har bland annat genomfört en omfattande enkätstudie för att få en bild av hur olika yrkesgrupper (arbetsterapeuter, fysioterapeuter, läkare, sjuksköterskor, tandläkare och tandsköterskor) ser på detta begrepp, vem de anser bestämmer vad som uppfyller ställda krav på vetenskap och beprövad erfarenhet och hur begreppet påverkar deras yrkesutövning. Vår forskning har visat att vetenskap och beprövad erfarenhet närmare besett inte är ett begrepp utan snarare en familj av kontextuellt relaterade begrepp. Vi har sett detta bland annat genom att jämföra olika lagar och regelverk där begreppet ingår. Under programmets gång har vi som nämnts vunnit en djupare förståelse för vilken betydelse vetenskap och beprövad erfarenhet har för olika former av beslutsfattande. Vi har också fått en tydlig bild av begreppets logiska struktur, det vill säga hur det viktiga konnektivet "och" i "vetenskap och beprövad erfarenhet" tolkas i olika sammanhang, men vi har också gett förslag till hur man bäst sammanfogar begreppsparet.

Vi har forskat om hur så kallade expertvittnen ger och bör ge domstolar tillgång till evidens (vetenskap och beprövad erfarenhet); lämnat väsentliga bidrag till forskningen om vetenskapskommunikation; gjort empiriska studier som visar att opinionsundersökningar blir mer träffsäkra om man frågar deltagarna hur andra kommer att rösta istället för att fråga hur de själva kommer att rösta (det vill säga frågar om deras beprövade erfarenhet); studerat skogsägares syn på klimatförändringen och i vilken utsträckning deras anpassningsbeslut beror på deras egen erfarenhet av lokala effekter av den; sett att det bland dem som har bättre vetenskaplig kunskap än andra finns en starkare polarisering vad gäller synen på kontroversiella vetenskapliga frågor; och vi har studerat avancerade teoretiska svårigheter med att kommunicera osäkerhet i systematiska översikter då GRADE-instrumentet används.

Kort om genomförandet
Programmet har genomförts enligt de ursprungliga planerna. Men när vi startade i januari 2015 hade ingen hört talas om covid-19. Idag, sex år senare, står vi mitt uppe i en pandemi. Detta har fört med sig att några av programmets forskare under året publicerat arbeten om covid-19. Andra har medverkat i framtagandet av nationella och internationella rapporter och uttalanden om covid-19. Dessa arbeten har på olika sätt inspirerats och berikats av vår forskning om vetenskap och beprövad erfarenhet.

Programmets viktigaste resultat och ett resonemang om slutsatserna
VBE-programmet har när detta skrivs resulterat i över 150 publikationer. Ytterligare VBE-publikationer är i vardande och kommer att publiceras under de närmaste åren. Flera av våra arbeten har publicerats i välrenommerade internationella tidskrifter som Science, Nature, PNAS, PLOS ONE, Förvaltningsrättslig tidskrift, Ecology and Society, Journal of Dentistry, Obstetrics, Gynaecology and Reproductive Medicine, BMJ Evidence-Based Medicine och Medical Decision Making. Vi har även publicerat en serie om 11 småskrifter (vetenskapliga antologier) med olika teman (medicin, juridik, skola, miljö, politik, socialtjänst, vård, tandvård och hälsoråd).

Eventuellt nya forskningsfrågor
Det finns en rad spännande forskningsfrågor som VBE-programmet endast hunnit nudda vid och som är väl värda att beforska. AI rymmer flera av dem. Vill vi att även artificiella beslutsfattare tar sina beslut i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet? Om så är fallet, vad innebär det? Vem har ansvar för dessa beslutsredskaps rekommendationer och val, om något går fel eller inte är i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet? Beträffande det mycket breda området nya teknologier kan man generellt säga att det finns väldigt många viktiga frågor som har med vetenskap och beprövad erfarenhet att göra och som väntar på att bli beforskade. En annan intressant grupp av frågor värda att beforska är de som rör förhållandet mellan vetenskap, beprövad erfarenhet och tyst kunskap. Och covid-19 har visat oss hur viktigt det är att forska om svåra beslut under stor kunskapsosäkerhet och att ta fram en beredskap för att fatta ibland livsavgörande beslut i sådana situationer.

Hur forskarna har spridit forskningen, samt om och hur samverkan skett
VBE-forskarna har under programmets gång samarbetat med ett flertal andra forskningsprojekt, bland annat det flervetenskapliga forskningsprogrammet Foresight (karies, parodontit och risk), Malmö universitet; Health Law Research Centre, Lunds universitet; Horizon 2020 projektet BOOSTB4 (behandling av medfödd benskörhet), Karolinska institutet; SweCRIS-projektet Att anpassa det kommunala stödet till personer med intellektuell funktionsnedsättning och utmanande beteenden: hinder och facilitatorer i utvecklingen av ett högkvalitativt stöd till en utsatt grupp, Malmö stad; Linnéprogrammet LUCID (integrering av natur- och samhällsvetenskapligar perspektiv på hållbar utveckling), Lunds universitet.

VBE-forskarna har även samarbetat med olika myndigheter, organisationer och akademier i Sverige, Europa och USA. bland annat har vi samarbetat eller samverkat med Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), Statens medicinsk-etiska råd (Smer), European Group on Ethics in Science and New Technologies (EGE), Science Advice for Policy by European Academies (SAPEA), Santa Fe Institute, RAND och National (US) Academies of Sciences, Engineering, and Medicine.

Dessa samarbeten har bland annat resulterat i olika typer av rapporter, uttalanden och rekommendationer. Men de har också lett till att VBE-forskare har deltagit i konferenser, workshops, rundabordssamtal och många forskningsseminarier.

Vi har deltagit i framtagandet av olika remissvar. VBE-forskarna har även skrivit ledare och andra typer av tidningsartiklar i bland annat Cochrane Library och JAMA Network, och fyra texter har publicerats på webbplatsen The Conversation. Vi har bland annat varit med i poddradio och radio, gjort arton egna poddar, deltagit i olika sammanhang i Almedalen och vid ett antal tillfällen presenterat vår VBE-forskning på Bokmässan i Göteborg. VBE-forskarna har därtill hållit ett stort antal föreläsningar riktade till andra forskare men även till den intresserade allmänheten.

Och vi har skapat en egen webbsida (www.vbe.lu.se).