Den sociala gradienten i barns hälsa; hur förändras den över ålder och tid
Social status överförs mellan generationer. Föräldrars socioekonomiska status kan påverka barns hälsa dels via familjens inkomst, utbildningsnivå, hälsa och relativa position. Föräldrars betydelse för barns hälsa är därför en bidragande faktor bakom bristande social rörlighet. Syftet med detta projekt är att öka vår förståelse av den socioekonomiska gradienten i barns hälsa och undersöka dess konsekvenser för social rörlighet. Vi studerar hur den socioekonomiska gradienten utvecklas genom barndomen och vilka typer av hälsoproblem som är mest frekventa i olika åldrar. Att förstå vilka typer ohälsa som bidrar till hälsogradienten vid olika åldrar är potentiellt viktigt för vår förståelse av gradienten och för hur politik som utjämnar livschanser ska utformas. Vi kommer också att studera hur den socioekonomiska gradienten i barns hälsa har påverkats av de senaste decenniernas ökade inkomstskillnader. Slutligen avser vi att undersöka hur hälsoproblemen i barndomen påverkar utbildnings- och arbetsmarknadsutfall i syfte att belysa på vilket sätt den socioekonomiska gradienten påverkar social mobilitet. Projektet kommer att använda en unik databas med information om barn och deras föräldrar från socialförsäkrings- , patient- , läkemedels- och medicinska födelseregistren. Detta kombineras med information från arbetsförmedlingen och SCB för åren 1987-frammåt.
Slutredovisning
Projektets ursprungliga syfte var att studera den sociala gradienten i barns hälsa. Projektet var uppdelat i tre delar: i) en beskrivning av gradienten för olika sjukdomstillstånd, ii) studie av kausala effekter av familjens sociala status på barns hälsa och iii) effekter av sjukdom under uppväxten på skolprestationer och framgång på arbetsmarknaden. Studierna skulle utföras med hjälp av registerdata över vårdbesök och läkemedelsförskrivning från socialstyrelsen och information över demografiska och ekonomiska variabler från SCB. På grund av stora förseningar hos Socialstyrelsen var databasen komplett först hösten 2018, vilket har inneburit förseningar i projekten. Flera av projekten kommer därför färdigställas efter projekttidens slut.
Projektdelen som beskriver sociala gradienter fortlöper i enligt plan. Däremot har projektdelen med syfte att analysera kausala effekter av familjens sociala status på barnens hälsa justerats något. Tanken var att använda en kvasi-experimentell ansats för att isolera effekten av familjens inkomstrang på barnens hälsa från andra faktorer som föräldrarnas hälsa, utbildningsnivå och faktorer som kan vara relaterad till både familjeinkomsten och barnens hälsa. Tyvärr har det visat sig att den föreslagna identifikationsstrategin, att använda ett s k Bartikinstrument, inte fungerat som planerat. Därför har projektet undersökt andra identifikationsstrategier med syfte att estimera kausala effekter av social status på barnen hälsa. I en studie undersöks vad som händer med barnens hälsa om en förälder blir uppsagd. Vi studerar vad som händer om föräldern förlorar arbetet pga. att arbetsplatsen läggs ner i jämförelse med likadana familjer där föräldrarna arbetar på arbetsställen som inte läggs ner. I en annan studie undersöker vi om tillgång till förskola under föräldraledighet påverkar sociala gradienter i barns hälsa och utbildning. En annan strategi som vi arbetar med för att identifiera kausala effekter av social status på vård är att studera konsekvenserna av neddragningar av sjukhusplatser för psykiatrisk vård för barn och ungdomar på vårdutnyttjande i olika inkomstgrupper. På grund av den sena dataleveransen finns endast preliminära resultat rörande effekter av sjukdom i barndomen på senare utfall.
Projektets tre viktigaste resultat hittills är, för det första, att det finns en negativ social gradient i vård på sjukhus, specialistvård och viss typ av läkemedelsförskrivning. De socioekonomiska skillnaderna i hälsoutfall uppkommer tidigt; barn till föräldrar med låg inkomst löper högre risk att födas med låg födelsevikt och ha sämre hälsa vid födseln. Även om det finns en social gradient för de flesta sjukdomstillstånd är sambandet tydligast för psykiska diagnosgrupper som beteendeproblematik, depressioner, missbruk mm. Vidare är sambandet mellan familjens inkomstrang och vård starkare för sjukhusvård än specialistvård i öppenvården. Möjliga orsaker kan vara att fattigare familjer inte söker vård för mindre allvarliga sjukdomar och skador, att de inte får samma vård, kanske för att de inte är lika påstridiga, eller att rikare familjer söker vård i ett tidigare skede och därför mer sällan behöver sjukhusvård.
För det andra visar projektet att inkomstskillnader, arbetslöshet och eventuell stress och ohälsa hos föräldrarna, som uppkommer pga. en exogen chock i form av nedläggning av en förälders arbetsställe har försumbara negativa konsekvenser för barnen. De negativa effekterna på föräldrarna är dock påtagliga och vi finner att en arbetsplatsnedläggning har negativa effekter på familjens inkomst, arbetslöshet bland föräldrarna och deras hälsa. En möjlig förklaring till att vi finner små effekter på barnen är att det samhälleliga skyddsnät, i form av förskola, skola, och fritids och god tillgång till barnhälsovård tillsammans med arbetslöshetsersättning mm. för föräldrarna gör att barnen inte drabbas på det sätt som visats för andra länder. Preliminära resultat från studien av tillgång till förskola för föräldralediga tyder dock inte på att tillgång till förskola är av avgörande betydelse för de sociala gradienterna i barns tidiga hälsa och skolresultat i denna svenska kontext.
Den tredje slutsatsen är metodologisk. Identifikationsstrategier som förlitar sig på förändringar i inkomstflöden på nationell nivå för att estimera kausala effekter av inkomstförändringar på lokal nivå ofta är problematiska. En mer framkomlig väg för att identifiera kausala effekter av social status är att finna kvasi-experiment som beror av exempelvis politikförändringar. Denna slutsats har lett till att vi samlat in information om antalet platser inom den psykiatriska slutenvården i olika regioner under 80-90-talen, en period då landstingen kraftigt reducerade antalet platser för barn och ungdomar. Genom att landstingen minskade antalet platser vid olika tidpunkter går det studera hur minskningen av platser påverkar vården som ges till olika inkomstgrupper samtidigt som vi kan kontrollera för nationella trender i vårdbehov i olika inkomstgrupper och persistenta skillnader mellan landstingen. De preliminära resultaten tyder på att en minskat antal platser inom den psykiatriska slutenvården framförallt påverkade vården bland barn från låginkomstfamiljer. Ytterligare forskningsfrågor som väcks av projektet är hur förändringar i försörjningsstödet påverkar välmående hos barn i mottagarfamiljer. En doktorand kopplad till projektgruppen har påbörjat en studie av effekter av riksnormen förförsörjningsstöd på barns hälsa och humankapitalutveckling. Projektets databas öppnar fler möjligheter till framtida studier.
Resultaten har presenterats i nationella och internationella sammanhang: Nationella konferensen i Växjö 2018; Örebro universitet 2018; SACO, Saltsjöbaden 2018; IFAU/UCLS/HEFFU Workshop on the Social Gradient in Human Capital Formation, Uppsala 2019; AASLE, Singapore 2019; ”22nd annual conference Enterprise and Competitive Environment”, Brno 2019; podden ”Hellre rik och frisk”, SNS och Kapitalet, 2019; accepterad till EALE/SOLE, Berlin 2020;
Projektgruppen har också tillsammans med Eva Mörk, Uppsala universitet, organiserat en forskarkonferens med temat ”The Social Gradient in Human Capital Formation” i Uppsala maj 27-28, 2019, med deltagare from 8 länder. Keynote speaker var Gabriella Conti, University College London.
Vissa resultat från den första projektdelen kommer att publiceras i Ekonomisk Debatt i vår. Planen är att färdigställa en vetenskaplig artikel med en fördjupad analys senare. Resultaten i projektdel två är publicerade i IFAU WP 2019:3 och vi har goda förhoppningar att den kommer att publiceras i Labor Economics efter begärda revideringar. Studien om tillgång till förskola för föräldraledigas barn kommer att färdigställas under 2020/21, ges ut som IFAU working paper och även där finns goda förhoppningar om publicering i vetenskaplig tidskrift.
Projektdelen som beskriver sociala gradienter fortlöper i enligt plan. Däremot har projektdelen med syfte att analysera kausala effekter av familjens sociala status på barnens hälsa justerats något. Tanken var att använda en kvasi-experimentell ansats för att isolera effekten av familjens inkomstrang på barnens hälsa från andra faktorer som föräldrarnas hälsa, utbildningsnivå och faktorer som kan vara relaterad till både familjeinkomsten och barnens hälsa. Tyvärr har det visat sig att den föreslagna identifikationsstrategin, att använda ett s k Bartikinstrument, inte fungerat som planerat. Därför har projektet undersökt andra identifikationsstrategier med syfte att estimera kausala effekter av social status på barnen hälsa. I en studie undersöks vad som händer med barnens hälsa om en förälder blir uppsagd. Vi studerar vad som händer om föräldern förlorar arbetet pga. att arbetsplatsen läggs ner i jämförelse med likadana familjer där föräldrarna arbetar på arbetsställen som inte läggs ner. I en annan studie undersöker vi om tillgång till förskola under föräldraledighet påverkar sociala gradienter i barns hälsa och utbildning. En annan strategi som vi arbetar med för att identifiera kausala effekter av social status på vård är att studera konsekvenserna av neddragningar av sjukhusplatser för psykiatrisk vård för barn och ungdomar på vårdutnyttjande i olika inkomstgrupper. På grund av den sena dataleveransen finns endast preliminära resultat rörande effekter av sjukdom i barndomen på senare utfall.
Projektets tre viktigaste resultat hittills är, för det första, att det finns en negativ social gradient i vård på sjukhus, specialistvård och viss typ av läkemedelsförskrivning. De socioekonomiska skillnaderna i hälsoutfall uppkommer tidigt; barn till föräldrar med låg inkomst löper högre risk att födas med låg födelsevikt och ha sämre hälsa vid födseln. Även om det finns en social gradient för de flesta sjukdomstillstånd är sambandet tydligast för psykiska diagnosgrupper som beteendeproblematik, depressioner, missbruk mm. Vidare är sambandet mellan familjens inkomstrang och vård starkare för sjukhusvård än specialistvård i öppenvården. Möjliga orsaker kan vara att fattigare familjer inte söker vård för mindre allvarliga sjukdomar och skador, att de inte får samma vård, kanske för att de inte är lika påstridiga, eller att rikare familjer söker vård i ett tidigare skede och därför mer sällan behöver sjukhusvård.
För det andra visar projektet att inkomstskillnader, arbetslöshet och eventuell stress och ohälsa hos föräldrarna, som uppkommer pga. en exogen chock i form av nedläggning av en förälders arbetsställe har försumbara negativa konsekvenser för barnen. De negativa effekterna på föräldrarna är dock påtagliga och vi finner att en arbetsplatsnedläggning har negativa effekter på familjens inkomst, arbetslöshet bland föräldrarna och deras hälsa. En möjlig förklaring till att vi finner små effekter på barnen är att det samhälleliga skyddsnät, i form av förskola, skola, och fritids och god tillgång till barnhälsovård tillsammans med arbetslöshetsersättning mm. för föräldrarna gör att barnen inte drabbas på det sätt som visats för andra länder. Preliminära resultat från studien av tillgång till förskola för föräldralediga tyder dock inte på att tillgång till förskola är av avgörande betydelse för de sociala gradienterna i barns tidiga hälsa och skolresultat i denna svenska kontext.
Den tredje slutsatsen är metodologisk. Identifikationsstrategier som förlitar sig på förändringar i inkomstflöden på nationell nivå för att estimera kausala effekter av inkomstförändringar på lokal nivå ofta är problematiska. En mer framkomlig väg för att identifiera kausala effekter av social status är att finna kvasi-experiment som beror av exempelvis politikförändringar. Denna slutsats har lett till att vi samlat in information om antalet platser inom den psykiatriska slutenvården i olika regioner under 80-90-talen, en period då landstingen kraftigt reducerade antalet platser för barn och ungdomar. Genom att landstingen minskade antalet platser vid olika tidpunkter går det studera hur minskningen av platser påverkar vården som ges till olika inkomstgrupper samtidigt som vi kan kontrollera för nationella trender i vårdbehov i olika inkomstgrupper och persistenta skillnader mellan landstingen. De preliminära resultaten tyder på att en minskat antal platser inom den psykiatriska slutenvården framförallt påverkade vården bland barn från låginkomstfamiljer. Ytterligare forskningsfrågor som väcks av projektet är hur förändringar i försörjningsstödet påverkar välmående hos barn i mottagarfamiljer. En doktorand kopplad till projektgruppen har påbörjat en studie av effekter av riksnormen förförsörjningsstöd på barns hälsa och humankapitalutveckling. Projektets databas öppnar fler möjligheter till framtida studier.
Resultaten har presenterats i nationella och internationella sammanhang: Nationella konferensen i Växjö 2018; Örebro universitet 2018; SACO, Saltsjöbaden 2018; IFAU/UCLS/HEFFU Workshop on the Social Gradient in Human Capital Formation, Uppsala 2019; AASLE, Singapore 2019; ”22nd annual conference Enterprise and Competitive Environment”, Brno 2019; podden ”Hellre rik och frisk”, SNS och Kapitalet, 2019; accepterad till EALE/SOLE, Berlin 2020;
Projektgruppen har också tillsammans med Eva Mörk, Uppsala universitet, organiserat en forskarkonferens med temat ”The Social Gradient in Human Capital Formation” i Uppsala maj 27-28, 2019, med deltagare from 8 länder. Keynote speaker var Gabriella Conti, University College London.
Vissa resultat från den första projektdelen kommer att publiceras i Ekonomisk Debatt i vår. Planen är att färdigställa en vetenskaplig artikel med en fördjupad analys senare. Resultaten i projektdel två är publicerade i IFAU WP 2019:3 och vi har goda förhoppningar att den kommer att publiceras i Labor Economics efter begärda revideringar. Studien om tillgång till förskola för föräldraledigas barn kommer att färdigställas under 2020/21, ges ut som IFAU working paper och även där finns goda förhoppningar om publicering i vetenskaplig tidskrift.