En jämförande studie av verbmorfologins semantik i centraltanzaniska bantuspråk
I de flesta bantuspråk utgör tempus, aspekt och modus [TAM] ofta mycket komplexa system som inbegriper många morfosyntaktiska kategorier. Semantiken i dessa TAM-system är dåligt utforskad. Och även om betydelsen av lexikal semantik och verbets egenskaper i kombination med TAM-markörer har uppmärksammats, har mycket lite forskning bedrivits. De enskilda studier som finns kan inte ligga till grund för någon enkel typologisk jämförelse - inte ens inom bantuspråksfamiljen. Jag kommer att genomföra en grundlig grammatisk analys av den verbala morfologin i en rad bantuspråk i centrala Tanzania ur ett lexikalt semantiskt perspektiv med hjälp av både etablerade och nya tekniker, för att få fram relevanta data. Jag skall analysera och kategorisera verbböjningar och kartlägga hur dessa interagerar med olika verbstammar, vilket också kommer att öka vår förståelse för bantuspråkens grammatik i allmänhet. Det kommer dessutom att bidra till den pågående teoretiska debatten om TAM-system och gränssnittet mellan lexikon och grammatik både inom och utanför bantuspråkstudier. Vidare kan analysverktygen för denna typ av språkdata (t.ex. listor på verbens semantiska egenskaper och samspelet med TAM-markörer) fungera som utgångspunkt för framtida studier av andra bantuspråk och på så vis främja en vidare bantuspråksforskning. Dessutom vet vi inte vad dessa relativt outforskade språk kan lära oss om TAM i allmänhet och vilka konsekvenser sådana insikter kan ha för språkforskningen generellt.
Slutredovisning
Syftet med projektet var att beskriva och analysera verbmorfologins semantik genom att kartlägga tempus, aspekt och modus (TAM) och deras grammatiska kodning på verbet i centraltanzaniska bantuspråk (East Ruvu), nämligen kagulu, kami, kwere, kutu, luguru och zalamo. Projektet har undersökt framförallt tempus- och aspektsystemen i dessa språk genom att studera de grammatiska markörerna, deras grundläggande betydelse, utökade funktioner och distribution, samt interaktionen mellan verbets lexikala semantik och tempus- och aspektmarkörerna (morfologin).
Projektet har tagit två på förhand oväntade vändningar. Den ena är samarbetet med Leora Bar-el från University of Montana. Medan vår forskningsbakgrund inriktas på olika språkfamiljer korsas våra forskningsintressen på två ställen: (i) i dokumentation och analys av verbets semantik och tempus- och aspektkategorier och (ii) metoderna som används för att upptäcka dessa subtila skillnader som bygger på intuitioner från modersmålstalare i kombination med kreativa fältmetoder.
Den andra vändningen är publikationen (Jordan & Petzell. In press) som härrör från samarbetet med en datahanterare och det (fortfarande pågående) arbetet med att deponera data och den annoterade databasen hos Svensk nationell dataservice.
Under halvtidsutvärderingen kom kommentarer från en av granskarna att det kunde vara fruktbart att skriva en artikel om utmaningarna med fältarbetet. Det har gjorts, och det har resulterat i ett kapitel i en antologi som kommer att publiceras i den nya 'Oxford Guide'-serien (Bloom Ström & Petzell. In press).
Genomförande
Det föreslagna ursprungliga teoretiska ramverket, dvs. Botnes kognitiva modell (Botne & Kershner 2008; Botne 2012, 2014)) används fortfarande, efter samtycke från en av de två externa granskare av den ursprungliga projektansökan. Vi kommunicerar för närvarande med Robert Botne om språkdata och diskuterar ett samarbete inom en mycket snar framtid.
Detta projekt, som nu ska avslutas, är i många avseenden (inte minst empiriskt) länkat till vårt nyligen tilldelade projekt om valens (medel från Vetenskapsrådet). Vi kommer med andra ord att fortsätta forska om verbet i dessa bantuspråk. Vi kommer också att se till att också i fortsättningen nämna i publikationer och presentationer att den ursprungliga finansieringen kom Riksbankens Jubileumsfond.
Den första fältresan genomfördes 2016 i Tanzania. En bonus är att jag åkte till Tanzania igen i april 2017 för att undervisa (finansierat inom Linnaeus-Palme-utbytesprogrammet) och lyckades träffa informanter och genomföra en liten pilotundersökning med ett nyutvecklat frågeformulär. Den tredje fältresan ägde rum i november-december 2018 och den sista i november 2019.
Projektets tre huvudresultat
Ett huvudmål var att kartlägga den reducering av tempus- och aspektmorfologi som ägt rum i de 6 språk som ingår i projektet. Bantuspråk är kända för sin komplexa tempus- och aspektmorfologi i allmänhet. Språk med reducerad verbmorfologi inom en språkfamilj som annars är känd för komplexa verbmorfologi väcker en mängd intressanta frågor. Vissa av de språk som undersöks har bara ett morfem för dåtid och ett för icke-dåtid (dvs ingen distinkt presens eller futurum), och dåtid fungerar också som perfekt. Detta reducerade system, särskilt den neutraliserade skillnaden mellan dåtid och perfekt nämns inte i den tidigare litteraturen. Dessutom är dåtid/perfekt vanligtvis nollrealiserat (dvs uttrycks inte med något synligt morfem). Vi är alltjämt i färd med att utreda hur utvecklingen av tempus påverkar aspektkategorierna och vice versa och hur dessa i sin tur interagerar med verbets lexikala aspekt, hur mycket temporal (och aspektuell) information som förmedlas på andra sätt, exempelvis temporala adverbial, sammansatta verbformer av olika slag (t.ex. kombinationer av huvudverb och hjälpverb eller så kallade defekta verb, nämligen halvt lexikaliserade verb med begränsad verbböjning).
Ett annat resultat var dokumentationen och analysen av den ovanliga och komplicerade markören tsa. Detta morfem kodar för någon typ av delad kunskap eller delad referens i Luguru, med betydelser som sträcker sig från 'vid en viss tidpunkt', 'på den platsen' till 'som vi vet' eller till och med 'av den anledningen'. Morfemet tsa och dess funktion är inte bara ny i Luguru (den återfinns inte i äldre källor), den verkar vara mycket ovanlig på andra bantuspråk och den kan inte spåras tillbaka till det rekonstruerade språket proto-bantu. Våra data visar att morfemet tsa är en markör för vad språkanvändaren anser vara delad kunskap i vid mening. Det hänvisar till något som ett ’definierat spann’ av tid eller rum, eller mer abstrakta föreställningar, t.ex. skäl och förväntningar. Tsa är en markör som inte kan användas i out-of-the-blue-sammanhang utan någon form av ankare. Detta bekräftas av de oidiomatiska meningarna som kombinerar tsa med ett obestämt adverbial som ’för länge sedan’.
Ett tredje resultat har att göra med hur perfektivitet kan utgöra en del av diagnostiken för att kartlägga aktionalitet (verbets lexikala aspekt). Det har föreslagits att verbets aktionalitet kan fastställas med hjälp av perfektiv och imperfektiv morfologi. Som nämnts använder de centraltanzaniska bantuspråken mycket lite tempus- och aspektmorfologi, och det finns inga tydliga perfektiva markörer (böjningar). Hur temporala/aspektuella betydelser förmedlas på språk med reducerad temporal/aspektuell morfologi undersöker vi för närvarande i en pågående artikel. Vi undersöker också hur applicerbara sådana diagnostiker för aktionalitet som används på andra bantuspråk är för de centraltanzaniska språken.
Spridning av resultat och samarbeten
Den största åtgärden för att sprida resultaten samt samverka ägde rum under konferensen som anordnades vid GU som en del av detta projekt i juni 2017. Konferensen ’Verbmorfologins semantik i underbeskrivna språk’ var en del i detta forskningsprojekt men medel söktes och beviljades separat från detta projekt (Forskningsinitiering, Riksbankens jubileumsfond F17-0970:1). Konferensens huvudsyfte var att tillhandahålla ett forum för diskussion och spridning av forskning inriktad på den morfologiska kodningen av TAM-markörer på verbet, deras semantik och deras interaktion med verbstammens lexikala semantik. Konferensen var utformad för att samla forskare som arbetar med dessa ämnen i speciellt odokumenterade språk. Konferensen gav forskare från hela världen en möjlighet att diskutera sina forskningsresultat, att dryfta utmaningar som uppstår i forskning av denna typ och dela med sig av förslag avseende datainsamlingsstrategier och dataanalys inom denna komplexa del av grammatiken. Konferensen mottog 40 abstrakt av vilka vi valde ut 24. De accepterade talarna kom från 12 olika länder i Europa, Nordamerika och Afrika.
Konferensens resultat kommer att spridas genom den kommande tematiska volymen ’Verbmorfologins semantik i underbeskrivna språk’. Vi har valt att publicera volymen i tidskriften StOrE (https://journal.fi/store) eftersom den publicerar forskningsartiklar av hög kvalitet, online, open access och kollegialt granskade. Lotta Aunio (Helsingfors universitet) är redaktör för tidskriften och kommer också att fungera som en av de tre redaktörerna för denna volym tillsammans med Malin Petzell och Leora Bar-el.
Dessutom vistades Leora Bar-el som gästforskare vid institutionen september– november 2019 inom projektet. Hon är specialiserad på att beskriva den lexikala semantiken i obeskrivna språk.
Därutöver deltog vi i ett antal konferenser, varav de viktigaste var International Bantu conference in Helsinki, Finland i juni 2016, World Congress of African Linguistics, Mohammad V University of Rabat, Marocko i augusti 2018, och Conference of the Association for Linguistic Typology, universitetet i Pavia, Italien i september 2019. Övriga konferenser och workshops inkluderar Approaches to morphosyntactic variation in Bantu Dar es Salaam, Tanzania i juli 2016, Workshop on Language Contact, Uppsala universitet, i juni 2018, Workshop on Fieldwork: methods and theory, Göteborgs universitet, i december 2018.
Slutligen är vi nu ett litet team knutna till institutionen som arbetar med verbmorfologin i tanzaniska bantuspråk. Doktoranden (Ponsiano Kanijo) som arbetade på den lexikala semantiken för Nyamwezi (bihandledd av mig) fick sin doktorsexamen i oktober 2019, och den som hjälpte mig under den första fältresan till Tanzania (Lengson Ngwasi - bihandledd av mig) är nu doktorand vid GU. Ngwasi arbetar med diates på fyra tanzaniska bantuspråk. Förutom jag själv (Petzell) medverkar Kanijo och Bar-el i ett projekt om valens Att ta eller gå sönder – en studie av valensminskande strategier i centraltanzaniska bantuspråk som nyligen beviljats och som utgör en naturlig fortsättning av det som har redovisats här. Valensprojektet rymmer också postdoktor Sebastian Dom (disputerad i Belgien). Att ha modersmålstalare av swahili på institutionen (Kanijo och Ngwasi) har också skapat en spin-offeffekt: en introduktionskurs i swahili - den första vid Göteborgs universitet.
Projektet har tagit två på förhand oväntade vändningar. Den ena är samarbetet med Leora Bar-el från University of Montana. Medan vår forskningsbakgrund inriktas på olika språkfamiljer korsas våra forskningsintressen på två ställen: (i) i dokumentation och analys av verbets semantik och tempus- och aspektkategorier och (ii) metoderna som används för att upptäcka dessa subtila skillnader som bygger på intuitioner från modersmålstalare i kombination med kreativa fältmetoder.
Den andra vändningen är publikationen (Jordan & Petzell. In press) som härrör från samarbetet med en datahanterare och det (fortfarande pågående) arbetet med att deponera data och den annoterade databasen hos Svensk nationell dataservice.
Under halvtidsutvärderingen kom kommentarer från en av granskarna att det kunde vara fruktbart att skriva en artikel om utmaningarna med fältarbetet. Det har gjorts, och det har resulterat i ett kapitel i en antologi som kommer att publiceras i den nya 'Oxford Guide'-serien (Bloom Ström & Petzell. In press).
Genomförande
Det föreslagna ursprungliga teoretiska ramverket, dvs. Botnes kognitiva modell (Botne & Kershner 2008; Botne 2012, 2014)) används fortfarande, efter samtycke från en av de två externa granskare av den ursprungliga projektansökan. Vi kommunicerar för närvarande med Robert Botne om språkdata och diskuterar ett samarbete inom en mycket snar framtid.
Detta projekt, som nu ska avslutas, är i många avseenden (inte minst empiriskt) länkat till vårt nyligen tilldelade projekt om valens (medel från Vetenskapsrådet). Vi kommer med andra ord att fortsätta forska om verbet i dessa bantuspråk. Vi kommer också att se till att också i fortsättningen nämna i publikationer och presentationer att den ursprungliga finansieringen kom Riksbankens Jubileumsfond.
Den första fältresan genomfördes 2016 i Tanzania. En bonus är att jag åkte till Tanzania igen i april 2017 för att undervisa (finansierat inom Linnaeus-Palme-utbytesprogrammet) och lyckades träffa informanter och genomföra en liten pilotundersökning med ett nyutvecklat frågeformulär. Den tredje fältresan ägde rum i november-december 2018 och den sista i november 2019.
Projektets tre huvudresultat
Ett huvudmål var att kartlägga den reducering av tempus- och aspektmorfologi som ägt rum i de 6 språk som ingår i projektet. Bantuspråk är kända för sin komplexa tempus- och aspektmorfologi i allmänhet. Språk med reducerad verbmorfologi inom en språkfamilj som annars är känd för komplexa verbmorfologi väcker en mängd intressanta frågor. Vissa av de språk som undersöks har bara ett morfem för dåtid och ett för icke-dåtid (dvs ingen distinkt presens eller futurum), och dåtid fungerar också som perfekt. Detta reducerade system, särskilt den neutraliserade skillnaden mellan dåtid och perfekt nämns inte i den tidigare litteraturen. Dessutom är dåtid/perfekt vanligtvis nollrealiserat (dvs uttrycks inte med något synligt morfem). Vi är alltjämt i färd med att utreda hur utvecklingen av tempus påverkar aspektkategorierna och vice versa och hur dessa i sin tur interagerar med verbets lexikala aspekt, hur mycket temporal (och aspektuell) information som förmedlas på andra sätt, exempelvis temporala adverbial, sammansatta verbformer av olika slag (t.ex. kombinationer av huvudverb och hjälpverb eller så kallade defekta verb, nämligen halvt lexikaliserade verb med begränsad verbböjning).
Ett annat resultat var dokumentationen och analysen av den ovanliga och komplicerade markören tsa. Detta morfem kodar för någon typ av delad kunskap eller delad referens i Luguru, med betydelser som sträcker sig från 'vid en viss tidpunkt', 'på den platsen' till 'som vi vet' eller till och med 'av den anledningen'. Morfemet tsa och dess funktion är inte bara ny i Luguru (den återfinns inte i äldre källor), den verkar vara mycket ovanlig på andra bantuspråk och den kan inte spåras tillbaka till det rekonstruerade språket proto-bantu. Våra data visar att morfemet tsa är en markör för vad språkanvändaren anser vara delad kunskap i vid mening. Det hänvisar till något som ett ’definierat spann’ av tid eller rum, eller mer abstrakta föreställningar, t.ex. skäl och förväntningar. Tsa är en markör som inte kan användas i out-of-the-blue-sammanhang utan någon form av ankare. Detta bekräftas av de oidiomatiska meningarna som kombinerar tsa med ett obestämt adverbial som ’för länge sedan’.
Ett tredje resultat har att göra med hur perfektivitet kan utgöra en del av diagnostiken för att kartlägga aktionalitet (verbets lexikala aspekt). Det har föreslagits att verbets aktionalitet kan fastställas med hjälp av perfektiv och imperfektiv morfologi. Som nämnts använder de centraltanzaniska bantuspråken mycket lite tempus- och aspektmorfologi, och det finns inga tydliga perfektiva markörer (böjningar). Hur temporala/aspektuella betydelser förmedlas på språk med reducerad temporal/aspektuell morfologi undersöker vi för närvarande i en pågående artikel. Vi undersöker också hur applicerbara sådana diagnostiker för aktionalitet som används på andra bantuspråk är för de centraltanzaniska språken.
Spridning av resultat och samarbeten
Den största åtgärden för att sprida resultaten samt samverka ägde rum under konferensen som anordnades vid GU som en del av detta projekt i juni 2017. Konferensen ’Verbmorfologins semantik i underbeskrivna språk’ var en del i detta forskningsprojekt men medel söktes och beviljades separat från detta projekt (Forskningsinitiering, Riksbankens jubileumsfond F17-0970:1). Konferensens huvudsyfte var att tillhandahålla ett forum för diskussion och spridning av forskning inriktad på den morfologiska kodningen av TAM-markörer på verbet, deras semantik och deras interaktion med verbstammens lexikala semantik. Konferensen var utformad för att samla forskare som arbetar med dessa ämnen i speciellt odokumenterade språk. Konferensen gav forskare från hela världen en möjlighet att diskutera sina forskningsresultat, att dryfta utmaningar som uppstår i forskning av denna typ och dela med sig av förslag avseende datainsamlingsstrategier och dataanalys inom denna komplexa del av grammatiken. Konferensen mottog 40 abstrakt av vilka vi valde ut 24. De accepterade talarna kom från 12 olika länder i Europa, Nordamerika och Afrika.
Konferensens resultat kommer att spridas genom den kommande tematiska volymen ’Verbmorfologins semantik i underbeskrivna språk’. Vi har valt att publicera volymen i tidskriften StOrE (https://journal.fi/store) eftersom den publicerar forskningsartiklar av hög kvalitet, online, open access och kollegialt granskade. Lotta Aunio (Helsingfors universitet) är redaktör för tidskriften och kommer också att fungera som en av de tre redaktörerna för denna volym tillsammans med Malin Petzell och Leora Bar-el.
Dessutom vistades Leora Bar-el som gästforskare vid institutionen september– november 2019 inom projektet. Hon är specialiserad på att beskriva den lexikala semantiken i obeskrivna språk.
Därutöver deltog vi i ett antal konferenser, varav de viktigaste var International Bantu conference in Helsinki, Finland i juni 2016, World Congress of African Linguistics, Mohammad V University of Rabat, Marocko i augusti 2018, och Conference of the Association for Linguistic Typology, universitetet i Pavia, Italien i september 2019. Övriga konferenser och workshops inkluderar Approaches to morphosyntactic variation in Bantu Dar es Salaam, Tanzania i juli 2016, Workshop on Language Contact, Uppsala universitet, i juni 2018, Workshop on Fieldwork: methods and theory, Göteborgs universitet, i december 2018.
Slutligen är vi nu ett litet team knutna till institutionen som arbetar med verbmorfologin i tanzaniska bantuspråk. Doktoranden (Ponsiano Kanijo) som arbetade på den lexikala semantiken för Nyamwezi (bihandledd av mig) fick sin doktorsexamen i oktober 2019, och den som hjälpte mig under den första fältresan till Tanzania (Lengson Ngwasi - bihandledd av mig) är nu doktorand vid GU. Ngwasi arbetar med diates på fyra tanzaniska bantuspråk. Förutom jag själv (Petzell) medverkar Kanijo och Bar-el i ett projekt om valens Att ta eller gå sönder – en studie av valensminskande strategier i centraltanzaniska bantuspråk som nyligen beviljats och som utgör en naturlig fortsättning av det som har redovisats här. Valensprojektet rymmer också postdoktor Sebastian Dom (disputerad i Belgien). Att ha modersmålstalare av swahili på institutionen (Kanijo och Ngwasi) har också skapat en spin-offeffekt: en introduktionskurs i swahili - den första vid Göteborgs universitet.