Förpacka, förhandla, förändra: Att översätta kunskap till praktik
Hur blir forskningsbaserad vetenskaplig kunskap till praktik? Och närmare bestämt, hur blir kunskap som tas fram inom en kontext till praktik i en helt annat?
Projektet studerar skärningspunkten mellan produktionen av (medicinsk) kunskap och dess användning i praktiken, genom att fokusera på medlande yrkesutövare i tre till synes så disparata yrken som veterinärpatologer, barnmorskor i föräldrautbildning och leverantörer av företagshälsovård. Genom etnografiskt fältarbete - att observera och intervjua medlare och praktiker för att fånga deras perspektiv på sitt arbete - samt att analysera riktlinjer, generar projektet kunskap om vilka faktorer som påverkar hur kunskap förflyttas mellan kontexter och översätts till vardaglig praktik. Projektets resultat gör det möjligt att både bättre förstå samhällets kunskapsförsörjning på en teoretisk nivå och att följaktligen utveckla och förbättra den i praktiken. Eftersom vetenskapsbaserad kunskap spelar en central roll i dagens samhälle, är det av stor samhällsrelevans att utarbeta sätt att reflektera över hur vetenskapsbaserad kunskap blir en del i människors vardag.
Projektet studerar skärningspunkten mellan produktionen av (medicinsk) kunskap och dess användning i praktiken, genom att fokusera på medlande yrkesutövare i tre till synes så disparata yrken som veterinärpatologer, barnmorskor i föräldrautbildning och leverantörer av företagshälsovård. Genom etnografiskt fältarbete - att observera och intervjua medlare och praktiker för att fånga deras perspektiv på sitt arbete - samt att analysera riktlinjer, generar projektet kunskap om vilka faktorer som påverkar hur kunskap förflyttas mellan kontexter och översätts till vardaglig praktik. Projektets resultat gör det möjligt att både bättre förstå samhällets kunskapsförsörjning på en teoretisk nivå och att följaktligen utveckla och förbättra den i praktiken. Eftersom vetenskapsbaserad kunskap spelar en central roll i dagens samhälle, är det av stor samhällsrelevans att utarbeta sätt att reflektera över hur vetenskapsbaserad kunskap blir en del i människors vardag.
Slutredovisning
Projektet har analyserat det sista steget i samhällets kunskapsförsörjning, nämligen hur kunskap omsätts till praktik och görs användbar. Projektets huvudresultat kretsar kring det kontinuerliga arbete som kunskapsförflyttning mellan olika kunskapskulturer (Knorr Cetina 1999) kräver.
Projektet syftade till att bidra till en ökad förståelse och på så sätt förbättra samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning genom att analysera hur kunskap förflyttas till användarna och integreras i deras praktiker. Detta har studerats utifrån tre empiriska områden – kriminalteknik, mödravård och företagshälsovård. De centrala forskningsfrågorna var:
• Hur omvandlas kunskap till praktik inom de tre olika områdena? Vilken typ av paketering, förhandling och översättning krävs?
• Hur presenteras kunskap som giltig, relevant och legitim och därmed som acceptabel och användbar?
• Hur påverkas kunskapsförflyttningen av faktorer såsom organisatoriska förutsättningar, återkopplingsmekanismer mellan teori och praktik samt professionella och personliga relationer?
För att besvara dessa frågor har vi studerat hur kunskap förflyttas på olika sätt inom de tre empiriska områden.
Inom rättsväsendet förflyttas kriminaltekniska bevis mellan professioner med mycket olika färdigheter, kompetenser och fokus; från kriminalteknikerna som säkrar spår på brottsplatsen till forensikerna på laboratoriet som analyserar dem och till åklagarna som presenterar resultaten som teknisk bevisning i domstolen. Deras gemensamma strävan efter rättssäkerhet betyder att bevisen dessutom måste förflyttas stabilt – det vill säga utan att förändras eller att förlora i betydelse eller nyansering. Inom mödravården förmedlar barnmorskor i sin roll som medicinska experter kunskap om graviditet, förlossning och spädbarnsvård till lekpersoner från skilda samhällsskikt och med vitt skilda förhållningssätt till föräldraskap. Liksom medlemmarna i rättsväsendets olika professioner strävar barnmorskor efter att förmedla kunskap stabilt. Men till skillnad från rättsväsendet innebär mödravårdens frivillighet att kunskapen dessutom måste göras attraktiv så att blivande föräldrar vill ta till sig den. Inom det sista området, företagshälsovården, kompliceras kunskapsförflyttningen av att det är ”patientens” arbetsgivare som är vårdgivarens kund och därmed både beställer och betalar vårdgivarens arbete. Där formar den triadiska relationen mellan vårdgivare, patient/anställd och kund/arbetsgivare inte bara tillhandahållandet av sjukvård utan även vilken kunskap som kan förflyttas.
Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av teorier från Science and Technology Studies (STS) och socialantropologi, med utgångspunkt i begreppet kunskapskulturer (Knorr Cetina 1999); det vill säga förståelsen av att olika grupper – ursprungligen olika vetenskapliga discipliner – producerar och hanterar kunskap på olika sätt, vilket leder till att de också förstår ”samma” kunskap på olika sätt. Inom våra tre empiriska områden måste dessa skillnader i förståelse överbryggas, åtminstone tillfälligt, för att kunskap ska kunna förflyttas från en kontext eller kunskapskultur till en annan.
Vår analys har fokuserat på denna överbryggning, både hur den uppnås (eller inte uppnås) och vilka omständigheter som underlättar eller komplicerar den. I analysen har vi använt infrastrukturstudier (t.ex. Harvey m fl 2016, Karasti och Blomberg 2018; se också Kruse 2021) och globaliseringsstudier (t.ex. Hylland Eriksen 2014). Infrastrukturer, särskilt i en globaliserad värld – såsom vägar, järnvägar, vattenledningar, telefonförbindelser, finansiell infrastruktur – flyttar gods, människor eller idéer från en plats till en annan, vilket innebär överbryggande av skillnader. Fysiska infrastrukturer överbryggar nationsgränser eller topologi medan kunskapsförflyttningen istället överbryggar olika kunskapskulturer, eller, som infrastrukturforskare skulle uttrycka det, båda dessa överbryggningar måste lösa “the tension between local and global” (Star och Ruhleder 1996: 114; kursivt i originalet).
Detta perspektiv har gjort det möjligt att utveckla en teoretisk ram för att förstå och förklara kunskapsförflyttning. I likhet med STS-forskning om kunskapsproduktion (t.ex. Latour och Woolgar 1979; Lynch 1985; Latour 1987), har vi funnit att även kunskapsförflyttning bygger på ett kontinuerligt arbete för att lösa spänningar mellan olika kunskapskulturer. Detta arbete kan handla om att utveckla och etablera gemensamma standarder som skapar gemensamma referensramar. Det kan också handla om det vi har kallat alignmentarbete (Kruse 2021) vilket kompletterar dessa standarder och löser kvarvarande spänningar genom att få de olika kunskapskulturer att (tillfälligt) närma sig varandra. Spänningar kan även lösas genom känsloarbete (jfr Hochschild 1983), det vill säga om att bygga upp relationer och göra kunskap önskvärd och attraktiv, vilket påverkar dess förflyttande. Detta kontinuerliga arbete för att lösa spänningar görs till stor del vid sidan om de ordinarie arbetsuppgifterna och syns och erkänns sällan som en del av det ”riktiga” arbetet.
Liksom infrastrukturer kan formas av och befästa existerande ojämlikheter (t.ex. Hoag och Öhman, 2008; se även Larkin, 2013), så har vi sett att osynliggörande eller frånvaron av erkännande av till exempel alignment- och känsloarbete ofta är relaterat till redan existerande ojämlikheter och maktrelationer. Maktrelationer och ojämlikheter påverkar å ena sidan kunskapsförflyttning genom att underlätta, hämma eller på annat sätt forma den. Å andra sidan kan kunskapsförflyttning även påverka redan bestående maktrelationer eller skapa nya. Med andra ord så både formar och formas kunskapsförflyttning av relationer och deras makt(o)balanser.
Projektet visar därmed hur kunskapsförflyttning är beroende och formad av kontinuerligt arbete och relationer, vilka kan vara såväl osynliga som ojämlika. Precis som “our knowledge of nature is inextricably entangled with the infrastructure that we use to gather data about nature” (Parmiggiani och Monteiro, 2016: 32), är kunskap oupplösligt intrasslad med de arrangemang, relationer och praktiker som formar dess rörelse. Med andra ord hävdar vi att för att förstå kunskap och hur den tillhandahålls till samhället är det viktigt att uppmärksamma dessa arrangemang, relationer och praktiker. Det här projektet har utvecklat verktygen för att göra det även inom andra fält.
Projektets betydelse för samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning är trefaldig: på akademisk nivå bidrar det till att förstå kunskap och hur den tillgodoses och omsätts till olika delar av samhället. På praktisk nivå ger våra insikter i av de tre områden våra samarbetspartners nya och förhoppningsvis relevanta perspektiv på sitt arbete som de kommer att kunna använda för att reflektera över och utveckla sina kunskapspraktiker. På samhällsnivå ger vår forskning en intresserad allmänhet inblick i de tre områden vi har studerat samt i hur vetenskaplig kunskap, som spelar en central roll i samhället idag, blir en del av människors vardag och arbetsliv.
Projektets resultat möjliggör således en bättre förståelse för samhällets kunskapsförsörjning på ett teoretiskt plan och underlättar därmed även att omsätta kunskap till praktik. Dessutom är projektets generaliserbara teoretiska arbete om hur vetenskaplig kunskap omsätts till praktik även av vikt för långsiktiga beslut om forskningsutveckling.
Vi har publicerat våra resultat i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter och har presenterat dem på ett antal internationella konferenser samt seminarier (se den separata publikationslistan). Vi är fortfarande i färd med att redigera ett temanummer om alignmentarbete för en vetenskaplig tidskrift samt med att avsluta en bok om kunskapsförflyttning ur ett STS-perspektiv.
Genom programmet Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning har vi även presenterat våra resultat i riksdagen, samt vid en konferens riktad till praktiker och beslutsfattare inom välfärdssystemet.
Programmet har också gett oss många möjligheter att vidga våra teoretiska vyer genom samarbete med andra projekt i programmet. Vi har haft workshops och arrangerat konferenssessioner tillsammans, och temanumret som vi redigerar involverar bland andra forskare från ett annat av programmets projekt.
Källor
Harvey, P, Jensen, CB och Morita, A
2016 Infrastructures and social complexity. Routledge.
Hoag HJ och Öhman M
2008 “Turning Water into Power – Debates over the Development of Tanzania’s Rufiji River Basin, 1945-1985.” Technology and Culture 49: 624-651.
Hochschild, AR
1983 The Managed Heart. University of California Press.
Hylland Eriksen T
2014 Globalization – The Key Concepts. Second edition. Bloomsbury.
Karasti, H och Blomberg, J
2018 “Studying infrastructuring ethnographically.” Computer Supported Cooperative Work, 27(2), 233-265.
Larkin, B
2013 “The politics and poetics of infrastructure.” Annual review of anthropology, 42(1), 327-343.
Latour, B
1987 Science in Action – How to Follow Scientists and Engineers through Society. Harvard University Press.
Latour, B och Woolgar, S
1979 Laboratory Life — The Construction of Scientific Facts. Princeton, New Jersey: Princeton University Press.
Lynch, M
1985 Art and artifact in laboratory science – A study of shop work and shop talk in a research laboratory. Routledge.
Knorr Cetina, KD
1999 Epistemic Cultures – How the Sciences Make Knowledge. Harvard University Press.
Kruse, C
2021 “Attaining the Stable Movement of Knowledge Objects through the Swedish Criminal Justice System: Thinking with Infrastructure.” Science and Technology Studies 34(1): 2-18.
Parmiggiani E och Monteiro E
2016 “A measure of ‘environmental happiness’: Infrastructuring environmental risk in oil and gas off shore operations.” Science & Technology Studies 29(1): 30-51.
Star SL och Ruhleder K
1996 “Steps Toward an Ecology of Infrastructure: Design and Access for Large Information Spaces.” Information Systems Research 7(1): 111-134.
Projektet syftade till att bidra till en ökad förståelse och på så sätt förbättra samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning genom att analysera hur kunskap förflyttas till användarna och integreras i deras praktiker. Detta har studerats utifrån tre empiriska områden – kriminalteknik, mödravård och företagshälsovård. De centrala forskningsfrågorna var:
• Hur omvandlas kunskap till praktik inom de tre olika områdena? Vilken typ av paketering, förhandling och översättning krävs?
• Hur presenteras kunskap som giltig, relevant och legitim och därmed som acceptabel och användbar?
• Hur påverkas kunskapsförflyttningen av faktorer såsom organisatoriska förutsättningar, återkopplingsmekanismer mellan teori och praktik samt professionella och personliga relationer?
För att besvara dessa frågor har vi studerat hur kunskap förflyttas på olika sätt inom de tre empiriska områden.
Inom rättsväsendet förflyttas kriminaltekniska bevis mellan professioner med mycket olika färdigheter, kompetenser och fokus; från kriminalteknikerna som säkrar spår på brottsplatsen till forensikerna på laboratoriet som analyserar dem och till åklagarna som presenterar resultaten som teknisk bevisning i domstolen. Deras gemensamma strävan efter rättssäkerhet betyder att bevisen dessutom måste förflyttas stabilt – det vill säga utan att förändras eller att förlora i betydelse eller nyansering. Inom mödravården förmedlar barnmorskor i sin roll som medicinska experter kunskap om graviditet, förlossning och spädbarnsvård till lekpersoner från skilda samhällsskikt och med vitt skilda förhållningssätt till föräldraskap. Liksom medlemmarna i rättsväsendets olika professioner strävar barnmorskor efter att förmedla kunskap stabilt. Men till skillnad från rättsväsendet innebär mödravårdens frivillighet att kunskapen dessutom måste göras attraktiv så att blivande föräldrar vill ta till sig den. Inom det sista området, företagshälsovården, kompliceras kunskapsförflyttningen av att det är ”patientens” arbetsgivare som är vårdgivarens kund och därmed både beställer och betalar vårdgivarens arbete. Där formar den triadiska relationen mellan vårdgivare, patient/anställd och kund/arbetsgivare inte bara tillhandahållandet av sjukvård utan även vilken kunskap som kan förflyttas.
Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av teorier från Science and Technology Studies (STS) och socialantropologi, med utgångspunkt i begreppet kunskapskulturer (Knorr Cetina 1999); det vill säga förståelsen av att olika grupper – ursprungligen olika vetenskapliga discipliner – producerar och hanterar kunskap på olika sätt, vilket leder till att de också förstår ”samma” kunskap på olika sätt. Inom våra tre empiriska områden måste dessa skillnader i förståelse överbryggas, åtminstone tillfälligt, för att kunskap ska kunna förflyttas från en kontext eller kunskapskultur till en annan.
Vår analys har fokuserat på denna överbryggning, både hur den uppnås (eller inte uppnås) och vilka omständigheter som underlättar eller komplicerar den. I analysen har vi använt infrastrukturstudier (t.ex. Harvey m fl 2016, Karasti och Blomberg 2018; se också Kruse 2021) och globaliseringsstudier (t.ex. Hylland Eriksen 2014). Infrastrukturer, särskilt i en globaliserad värld – såsom vägar, järnvägar, vattenledningar, telefonförbindelser, finansiell infrastruktur – flyttar gods, människor eller idéer från en plats till en annan, vilket innebär överbryggande av skillnader. Fysiska infrastrukturer överbryggar nationsgränser eller topologi medan kunskapsförflyttningen istället överbryggar olika kunskapskulturer, eller, som infrastrukturforskare skulle uttrycka det, båda dessa överbryggningar måste lösa “the tension between local and global” (Star och Ruhleder 1996: 114; kursivt i originalet).
Detta perspektiv har gjort det möjligt att utveckla en teoretisk ram för att förstå och förklara kunskapsförflyttning. I likhet med STS-forskning om kunskapsproduktion (t.ex. Latour och Woolgar 1979; Lynch 1985; Latour 1987), har vi funnit att även kunskapsförflyttning bygger på ett kontinuerligt arbete för att lösa spänningar mellan olika kunskapskulturer. Detta arbete kan handla om att utveckla och etablera gemensamma standarder som skapar gemensamma referensramar. Det kan också handla om det vi har kallat alignmentarbete (Kruse 2021) vilket kompletterar dessa standarder och löser kvarvarande spänningar genom att få de olika kunskapskulturer att (tillfälligt) närma sig varandra. Spänningar kan även lösas genom känsloarbete (jfr Hochschild 1983), det vill säga om att bygga upp relationer och göra kunskap önskvärd och attraktiv, vilket påverkar dess förflyttande. Detta kontinuerliga arbete för att lösa spänningar görs till stor del vid sidan om de ordinarie arbetsuppgifterna och syns och erkänns sällan som en del av det ”riktiga” arbetet.
Liksom infrastrukturer kan formas av och befästa existerande ojämlikheter (t.ex. Hoag och Öhman, 2008; se även Larkin, 2013), så har vi sett att osynliggörande eller frånvaron av erkännande av till exempel alignment- och känsloarbete ofta är relaterat till redan existerande ojämlikheter och maktrelationer. Maktrelationer och ojämlikheter påverkar å ena sidan kunskapsförflyttning genom att underlätta, hämma eller på annat sätt forma den. Å andra sidan kan kunskapsförflyttning även påverka redan bestående maktrelationer eller skapa nya. Med andra ord så både formar och formas kunskapsförflyttning av relationer och deras makt(o)balanser.
Projektet visar därmed hur kunskapsförflyttning är beroende och formad av kontinuerligt arbete och relationer, vilka kan vara såväl osynliga som ojämlika. Precis som “our knowledge of nature is inextricably entangled with the infrastructure that we use to gather data about nature” (Parmiggiani och Monteiro, 2016: 32), är kunskap oupplösligt intrasslad med de arrangemang, relationer och praktiker som formar dess rörelse. Med andra ord hävdar vi att för att förstå kunskap och hur den tillhandahålls till samhället är det viktigt att uppmärksamma dessa arrangemang, relationer och praktiker. Det här projektet har utvecklat verktygen för att göra det även inom andra fält.
Projektets betydelse för samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning är trefaldig: på akademisk nivå bidrar det till att förstå kunskap och hur den tillgodoses och omsätts till olika delar av samhället. På praktisk nivå ger våra insikter i av de tre områden våra samarbetspartners nya och förhoppningsvis relevanta perspektiv på sitt arbete som de kommer att kunna använda för att reflektera över och utveckla sina kunskapspraktiker. På samhällsnivå ger vår forskning en intresserad allmänhet inblick i de tre områden vi har studerat samt i hur vetenskaplig kunskap, som spelar en central roll i samhället idag, blir en del av människors vardag och arbetsliv.
Projektets resultat möjliggör således en bättre förståelse för samhällets kunskapsförsörjning på ett teoretiskt plan och underlättar därmed även att omsätta kunskap till praktik. Dessutom är projektets generaliserbara teoretiska arbete om hur vetenskaplig kunskap omsätts till praktik även av vikt för långsiktiga beslut om forskningsutveckling.
Vi har publicerat våra resultat i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter och har presenterat dem på ett antal internationella konferenser samt seminarier (se den separata publikationslistan). Vi är fortfarande i färd med att redigera ett temanummer om alignmentarbete för en vetenskaplig tidskrift samt med att avsluta en bok om kunskapsförflyttning ur ett STS-perspektiv.
Genom programmet Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning har vi även presenterat våra resultat i riksdagen, samt vid en konferens riktad till praktiker och beslutsfattare inom välfärdssystemet.
Programmet har också gett oss många möjligheter att vidga våra teoretiska vyer genom samarbete med andra projekt i programmet. Vi har haft workshops och arrangerat konferenssessioner tillsammans, och temanumret som vi redigerar involverar bland andra forskare från ett annat av programmets projekt.
Källor
Harvey, P, Jensen, CB och Morita, A
2016 Infrastructures and social complexity. Routledge.
Hoag HJ och Öhman M
2008 “Turning Water into Power – Debates over the Development of Tanzania’s Rufiji River Basin, 1945-1985.” Technology and Culture 49: 624-651.
Hochschild, AR
1983 The Managed Heart. University of California Press.
Hylland Eriksen T
2014 Globalization – The Key Concepts. Second edition. Bloomsbury.
Karasti, H och Blomberg, J
2018 “Studying infrastructuring ethnographically.” Computer Supported Cooperative Work, 27(2), 233-265.
Larkin, B
2013 “The politics and poetics of infrastructure.” Annual review of anthropology, 42(1), 327-343.
Latour, B
1987 Science in Action – How to Follow Scientists and Engineers through Society. Harvard University Press.
Latour, B och Woolgar, S
1979 Laboratory Life — The Construction of Scientific Facts. Princeton, New Jersey: Princeton University Press.
Lynch, M
1985 Art and artifact in laboratory science – A study of shop work and shop talk in a research laboratory. Routledge.
Knorr Cetina, KD
1999 Epistemic Cultures – How the Sciences Make Knowledge. Harvard University Press.
Kruse, C
2021 “Attaining the Stable Movement of Knowledge Objects through the Swedish Criminal Justice System: Thinking with Infrastructure.” Science and Technology Studies 34(1): 2-18.
Parmiggiani E och Monteiro E
2016 “A measure of ‘environmental happiness’: Infrastructuring environmental risk in oil and gas off shore operations.” Science & Technology Studies 29(1): 30-51.
Star SL och Ruhleder K
1996 “Steps Toward an Ecology of Infrastructure: Design and Access for Large Information Spaces.” Information Systems Research 7(1): 111-134.