Fredlig lösning av jihadistkonflikter? Religion, inbördeskrig och utsikter för fred
En av de största utmaningarna för fred och säkerhet är väpnade konflikter som involverar militanta islamistiska grupper såsom IS (Islamiska Staten) i Syrien och Irak, Boko Haram i Nigeria och talibanerna i Afghanistan. Men vi vet förvånansvärt lite om jihadistkonflikter kan lösas med fredliga medel, helt eller delvis. Framför allt finns det en lucka i freds- och konfliktforskningen rörande om, hur och i vilken omfattning våra befintliga teorier om konfliktlösning är tillämpliga för att lösa jihadistkonflikter. Detta projekt ämnar fylla denna lucka. Syftet är att undersöka potentialen för, och begränsningarna med, konfliktlösning genom att besvara forskningsfrågan: under vilka villkor kan jihadistkonflikter lösas? För att adressera detta viktiga och mycket komplexa forskningsproblem sammanför projektet freds- och konfliktforskare med forskare i religionsvetenskap i allmänhet och islamologi i synnerhet, och vi förväntar oss att detta leder till viktiga synergieffekter. Med utgångspunkt i denna tvärvetenskapliga expertis kommer projektet att utveckla ett teoretiskt ramverk som fokuserar på 1) vilka aktörerna är, 2) de frågor som står på spel, och 3) beteendet hos dessa aktörer. Projektet kombinerar kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder och analyserar och jämför jihadistkonflikter med andra typer av väpnade konflikter, samt utforskar variationer inom jihadistkonflikter.
Slutredovisning
Projektmål, utveckling och genomförande
Detta forskningsprojekt har behandlat den övergripande forskningsfrågan: under vilka förutsättningar kan islamistiska väpnade konflikter lösas? Islamistiska väpnade konflikter – definierade som konflikter där åtminstone en part har islamistiska politiska målsättningar vid konfliktens början – har under flera år utgjort mer än hälften av alla världens inomstatliga väpnade konflikter. Vi har undersökt potentialen för konfliktlösning i dessa konflikter. Vårt projekt syftade till utforska om, hur och i vilken utsträckning våra befintliga teorier och koncept för konfliktlösning är användbara som analytiska verktyg för att förstå islamistiska konflikter. Vi har närmat oss denna forskningsfråga genom en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder och multidisciplinära angreppssätt och samarbeten.
I vår forskning har vi kunnat dra nytta av en ny systematisk datainsamling. Vi har byggt den mest omfattande databasen över religiösa väpnade konflikter hittills, ”Religion and Armed Conflict” (RELAC). Den ger information om en rad religiösa dimensioner i statsbaserade väpnade konflikter från 1975 t.o.m.2021. Detta inkluderar bland annat information om huruvida en konflikts oförenlighet har en religiös dimension, om aktörernas påståenden innehöll islamistiska politiska målsättningar samt aktörernas religiösa identitet. Vi har genomfört omfattande fältforskning med intervjuer i ett antal länder som har erfarit islamistiska väpnade konflikter, inklusive Irak, Nigeria, Filippinerna och Thailand. Detta arbete har till exempel resulterat i ett specialnummer om fredsförhandlingar med islamistiska grupper, ett antal bokkapitel, samt flera böcker, utgivna av akademiska förlag som Oxford University Press och California University Press.
Eftersom projektet är tvärvetenskapligt till sin karaktär har vi försökt använda ett flertal olika av vetenskapliga perspektiv när vi försökt besvara vår forskningsfråga (t.ex. religionssociologi, freds- och konfliktforskning, islamologi, juridik). Denna mångfald återspeglas i sammansättningen av medlemmarna i Core Group, Advisory Board och Working Group.
Vi har också arrangerat tre stora internationella forskningsworkshops, två i Uppsala 2016 respektive 2021, och en i Schweiz 2018. Två av dessa inkluderade separata möten med forskare, beslutsfattare och praktiker med fokus på presentation av forskningsresultat och implikationer för policy och praktik, organiserade tillsammans med Folke Bernadotteakademin (FBA). Mötet som hölls i Schweiz organiserades tillsammans med schweiziska utrikesdepartementet (FDFA). Både Sverige och Schweiz har stött dialog- och förhandlingsinitiativ i konflikter med islamistiska väpnade aktörer och uttryckt önskemål om ökad evidensbaserad forskning i ämnet.
De tre huvudsakliga resultaten i projektet och slutsatserna
Resultat 1. Islamistiska inbördeskrig är mer svårlösta än andra konflikter
Vår forskning visar att islamistiska väpnade konflikter i allmänhet tenderar att vara mer svårlösta än andra typer av konflikter. En uppsättning olika empiriska rön, baserade på både kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder, stödjer denna slutsats. Till exempel finner vi att islamistiska väpnade konflikter:
• Är mindre benägna att avslutas än andra konflikter
• Är mer benägna att re-eskalera än andra konflikter (med nya eller samma väpnade grupper)
• Som har en tydlig transnationell karaktär är mindre sannolika att inleda förhandlingar
• Är förknippade med lägre chans till medling
• Slutar mycket sällan genom rebellseger (Afghanistan är ett undantagsfall)
Resultat 2. Islamistiska inbördeskrig kan lösas
Med tanke på att islamistiska väpnade konflikter tenderar att vara svårlösta har projektet studerat hur islamistiska konflikter ändå kan lösas. Mycket av vårt fokus har varit att undersöka undantag från de allmänna trenderna: islamistiska väpnade konflikter som har avslutats, de-eskalerats eller omvandlats på något sätt. Även om de är svårare att lösa dessa typer av konflikter, så är det inte på något sätt omöjligt. Vår forskning visar till exempel att:
• Det finns minst sju konfliktlösningsmekanismer som har använts för att lösa religiösa dimensioner i väpnade konflikter
• Det finns fjorton fall av islamistiska beväpnade aktörer som har etablerat politiska partier som en del av övergången från krig, till fred vilket tyder på att islamistiska inbördeskrig kan hanteras genom politiska kanaler
• Östasien har haft färre islamistiska väpnade konflikter än andra regioner, vilket kan bero på att det finns lagliga politiska kanaler för islamism. Detta till skillnad från många länder i andra regioner, där islamistiska politiska partier är förbjudna enligt lag
• När parterna är överens om hur de ska hantera konflikters religiösa dimensioner kan parterna ta itu med andra frågor
• Islamistiska väpnade konflikters svårhanterlighet beror i huvudsak på transnationellt stöd från båda sidor
• ”Kosmiska krig” tenderar att upphöra när den väpnade mobiliseringsdynamiken förlorar momentum bland befolkningen i stort
Resultat 3. Islamistiska inbördeskrig är mer lika (än olika) andra konflikter
En central debatt som vi adresserat är huruvida islamistiska konflikter liknar eller skiljer sig från andra typer av konflikter. Vi har visat, som beskrivits ovan, att dessa konflikter skiljer sig från andra ur ett konfliktlösningsperspektiv. Trots detta visar vår forskning också att:
• Kosmiska krig slutar under samma förhållanden som andra väpnade konflikter
• Religion är sällan huvudfrågan som står på spel i fredsavtal och förhandlingar
• Vanliga tillvägagångssätt för konfliktlösning är generellt tillämpliga på dessa konflikter, även om de också kan kräva nya och innovativa mekanismer
• De särdrag som är förknippade med islamistiska väpnade konflikter har främst att göra med:
– Deras transnationella dimension
– Terroristlistning av islamistiska icke-statliga beväpnade aktörer
Sammanfattningsvis finner vår forskning att islamistiska väpnade konflikter inte i sig skiljer sig från andra konflikter, och förklaringen till varför de är svåra att lösa är mer relaterade till hur externa aktörer (stater och transnationella jihadistiska nätverk) har relaterat till dessa typer av konflikter.
Nya forskningsfrågor
Projektet har genererat flera nya och viktiga forskningsfrågor. En av dem rör orsakerna till och utsikterna för ickevåldsmotstånd mot islamistiska grupper. Vi har initierat en insamling av data om civilt motstånd mot islamistiska grupper i Syrien, baserat på unik information från lokala källor, med fokus på åren 2015–2018. Vi genomförde också enkätundersökningar under hösten 2018 i Mosul, Irak, och intervjuade civila om hur de gjorde motstånd mot ISIS, medan gruppen kontrollerade staden.
En annan forskningsfråga har fokuserat på identifieringen av förutsättningarna under vilka transnationella jihadistnätverk – särskilt IS och al-Qaida – kan utnyttja lokala konflikter och förändra konfliktdynamiken i dessa.
Intramuslimsk sekterism är ett forskningsfält som vi inte hade förutsett i det ursprungliga projektförslaget. Frågor inom detta fält relaterar till instrumentaliseringen av sekteristiska identiteter – i synnerhet shia- och sunniislam – och hur detta påverkar intensiteten av väpnat våld, men också utsikterna för konfliktlösning och interreligiös dialog.
Spridning av resultat
Vårt forskningsprojekt har haft en internationell forskningsansats. De flesta deltagarna på våra tre forskningsworkshops har varit forskare utanför Sverige. Både Core Group och Advisory Group består av forskare från Sverige och utomlands. Vi har deltagit i internationella konferenser och workshops, publicerat i internationella tidskrifter och engagerat oss i att sprida våra resultat och insikter i internationella forum. Vi har etablerat internationellt samarbete med Doha Institute for Graduate Studies och Danish Institute of International Studies.
Projektet har genererat flera spin-off-effekter, till exempel ett ERC Starting Grant (med Kanwal Sheikh på DIIS som projektledare); deltagande i ett ERC Horizon 2020-projekt och ett nytt projekt finansierat av Folke Bernadotte Academy (FBA). Dessutom har vi bidragit till andra forskningsprojekt vid Berghof Foundation i Tyskland, Cordoba Peace Institute (CPI) i Genève och Centre for Security Studies (CSS) vid ETH Zürich.
Vi har också varit aktivt engagerade i att sprida våra resultat till samhället i stort, genom rådgivning till beslutsfattare och praktiker, offentliga föreläsningar och framträdanden i media. Vi har också publicerat flera policyorienterade publikationer, opinionsledare och blogginlägg i tidskrifter och tidningar Dessa publikationer är viktiga eftersom de hjälper oss att sprida medvetenhet och kunskap om detta ämne.
Detta forskningsprojekt har behandlat den övergripande forskningsfrågan: under vilka förutsättningar kan islamistiska väpnade konflikter lösas? Islamistiska väpnade konflikter – definierade som konflikter där åtminstone en part har islamistiska politiska målsättningar vid konfliktens början – har under flera år utgjort mer än hälften av alla världens inomstatliga väpnade konflikter. Vi har undersökt potentialen för konfliktlösning i dessa konflikter. Vårt projekt syftade till utforska om, hur och i vilken utsträckning våra befintliga teorier och koncept för konfliktlösning är användbara som analytiska verktyg för att förstå islamistiska konflikter. Vi har närmat oss denna forskningsfråga genom en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder och multidisciplinära angreppssätt och samarbeten.
I vår forskning har vi kunnat dra nytta av en ny systematisk datainsamling. Vi har byggt den mest omfattande databasen över religiösa väpnade konflikter hittills, ”Religion and Armed Conflict” (RELAC). Den ger information om en rad religiösa dimensioner i statsbaserade väpnade konflikter från 1975 t.o.m.2021. Detta inkluderar bland annat information om huruvida en konflikts oförenlighet har en religiös dimension, om aktörernas påståenden innehöll islamistiska politiska målsättningar samt aktörernas religiösa identitet. Vi har genomfört omfattande fältforskning med intervjuer i ett antal länder som har erfarit islamistiska väpnade konflikter, inklusive Irak, Nigeria, Filippinerna och Thailand. Detta arbete har till exempel resulterat i ett specialnummer om fredsförhandlingar med islamistiska grupper, ett antal bokkapitel, samt flera böcker, utgivna av akademiska förlag som Oxford University Press och California University Press.
Eftersom projektet är tvärvetenskapligt till sin karaktär har vi försökt använda ett flertal olika av vetenskapliga perspektiv när vi försökt besvara vår forskningsfråga (t.ex. religionssociologi, freds- och konfliktforskning, islamologi, juridik). Denna mångfald återspeglas i sammansättningen av medlemmarna i Core Group, Advisory Board och Working Group.
Vi har också arrangerat tre stora internationella forskningsworkshops, två i Uppsala 2016 respektive 2021, och en i Schweiz 2018. Två av dessa inkluderade separata möten med forskare, beslutsfattare och praktiker med fokus på presentation av forskningsresultat och implikationer för policy och praktik, organiserade tillsammans med Folke Bernadotteakademin (FBA). Mötet som hölls i Schweiz organiserades tillsammans med schweiziska utrikesdepartementet (FDFA). Både Sverige och Schweiz har stött dialog- och förhandlingsinitiativ i konflikter med islamistiska väpnade aktörer och uttryckt önskemål om ökad evidensbaserad forskning i ämnet.
De tre huvudsakliga resultaten i projektet och slutsatserna
Resultat 1. Islamistiska inbördeskrig är mer svårlösta än andra konflikter
Vår forskning visar att islamistiska väpnade konflikter i allmänhet tenderar att vara mer svårlösta än andra typer av konflikter. En uppsättning olika empiriska rön, baserade på både kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder, stödjer denna slutsats. Till exempel finner vi att islamistiska väpnade konflikter:
• Är mindre benägna att avslutas än andra konflikter
• Är mer benägna att re-eskalera än andra konflikter (med nya eller samma väpnade grupper)
• Som har en tydlig transnationell karaktär är mindre sannolika att inleda förhandlingar
• Är förknippade med lägre chans till medling
• Slutar mycket sällan genom rebellseger (Afghanistan är ett undantagsfall)
Resultat 2. Islamistiska inbördeskrig kan lösas
Med tanke på att islamistiska väpnade konflikter tenderar att vara svårlösta har projektet studerat hur islamistiska konflikter ändå kan lösas. Mycket av vårt fokus har varit att undersöka undantag från de allmänna trenderna: islamistiska väpnade konflikter som har avslutats, de-eskalerats eller omvandlats på något sätt. Även om de är svårare att lösa dessa typer av konflikter, så är det inte på något sätt omöjligt. Vår forskning visar till exempel att:
• Det finns minst sju konfliktlösningsmekanismer som har använts för att lösa religiösa dimensioner i väpnade konflikter
• Det finns fjorton fall av islamistiska beväpnade aktörer som har etablerat politiska partier som en del av övergången från krig, till fred vilket tyder på att islamistiska inbördeskrig kan hanteras genom politiska kanaler
• Östasien har haft färre islamistiska väpnade konflikter än andra regioner, vilket kan bero på att det finns lagliga politiska kanaler för islamism. Detta till skillnad från många länder i andra regioner, där islamistiska politiska partier är förbjudna enligt lag
• När parterna är överens om hur de ska hantera konflikters religiösa dimensioner kan parterna ta itu med andra frågor
• Islamistiska väpnade konflikters svårhanterlighet beror i huvudsak på transnationellt stöd från båda sidor
• ”Kosmiska krig” tenderar att upphöra när den väpnade mobiliseringsdynamiken förlorar momentum bland befolkningen i stort
Resultat 3. Islamistiska inbördeskrig är mer lika (än olika) andra konflikter
En central debatt som vi adresserat är huruvida islamistiska konflikter liknar eller skiljer sig från andra typer av konflikter. Vi har visat, som beskrivits ovan, att dessa konflikter skiljer sig från andra ur ett konfliktlösningsperspektiv. Trots detta visar vår forskning också att:
• Kosmiska krig slutar under samma förhållanden som andra väpnade konflikter
• Religion är sällan huvudfrågan som står på spel i fredsavtal och förhandlingar
• Vanliga tillvägagångssätt för konfliktlösning är generellt tillämpliga på dessa konflikter, även om de också kan kräva nya och innovativa mekanismer
• De särdrag som är förknippade med islamistiska väpnade konflikter har främst att göra med:
– Deras transnationella dimension
– Terroristlistning av islamistiska icke-statliga beväpnade aktörer
Sammanfattningsvis finner vår forskning att islamistiska väpnade konflikter inte i sig skiljer sig från andra konflikter, och förklaringen till varför de är svåra att lösa är mer relaterade till hur externa aktörer (stater och transnationella jihadistiska nätverk) har relaterat till dessa typer av konflikter.
Nya forskningsfrågor
Projektet har genererat flera nya och viktiga forskningsfrågor. En av dem rör orsakerna till och utsikterna för ickevåldsmotstånd mot islamistiska grupper. Vi har initierat en insamling av data om civilt motstånd mot islamistiska grupper i Syrien, baserat på unik information från lokala källor, med fokus på åren 2015–2018. Vi genomförde också enkätundersökningar under hösten 2018 i Mosul, Irak, och intervjuade civila om hur de gjorde motstånd mot ISIS, medan gruppen kontrollerade staden.
En annan forskningsfråga har fokuserat på identifieringen av förutsättningarna under vilka transnationella jihadistnätverk – särskilt IS och al-Qaida – kan utnyttja lokala konflikter och förändra konfliktdynamiken i dessa.
Intramuslimsk sekterism är ett forskningsfält som vi inte hade förutsett i det ursprungliga projektförslaget. Frågor inom detta fält relaterar till instrumentaliseringen av sekteristiska identiteter – i synnerhet shia- och sunniislam – och hur detta påverkar intensiteten av väpnat våld, men också utsikterna för konfliktlösning och interreligiös dialog.
Spridning av resultat
Vårt forskningsprojekt har haft en internationell forskningsansats. De flesta deltagarna på våra tre forskningsworkshops har varit forskare utanför Sverige. Både Core Group och Advisory Group består av forskare från Sverige och utomlands. Vi har deltagit i internationella konferenser och workshops, publicerat i internationella tidskrifter och engagerat oss i att sprida våra resultat och insikter i internationella forum. Vi har etablerat internationellt samarbete med Doha Institute for Graduate Studies och Danish Institute of International Studies.
Projektet har genererat flera spin-off-effekter, till exempel ett ERC Starting Grant (med Kanwal Sheikh på DIIS som projektledare); deltagande i ett ERC Horizon 2020-projekt och ett nytt projekt finansierat av Folke Bernadotte Academy (FBA). Dessutom har vi bidragit till andra forskningsprojekt vid Berghof Foundation i Tyskland, Cordoba Peace Institute (CPI) i Genève och Centre for Security Studies (CSS) vid ETH Zürich.
Vi har också varit aktivt engagerade i att sprida våra resultat till samhället i stort, genom rådgivning till beslutsfattare och praktiker, offentliga föreläsningar och framträdanden i media. Vi har också publicerat flera policyorienterade publikationer, opinionsledare och blogginlägg i tidskrifter och tidningar Dessa publikationer är viktiga eftersom de hjälper oss att sprida medvetenhet och kunskap om detta ämne.