Hur lär man sig att läsa när man inte hör som andra? En longitudinell studie om utveckling av lässtrategier hos barn med cochleaimplantat
Tidigare forskning visar att döva barn med cochleaimplantat (CI) har problem med grundläggande läsförmåga, d v s att läsa genom att ljuda sig fram. Detta antas bero på bristande fonologisk förmåga till följd av mindre detaljerad hörselstimulering från CI. Fonologisk förmåga har visat sig ha starka samband med läsutveckling hos andra populationer av barn. Syftet i det planerade projektet är att öka kunskapen om läsutveckling hos barn med CI. Fokus i forskningen är att studera barnens utveckling av lässtrategier från det tidiga stadiet då man läser genom att ljuda till senare stadier av automatiserad och snabb ordigenkänning. Syftet är vidare att ge kunskap om vilka kognitiva faktorer som påverkar utvecklingen av lässtrategier och hur dessa förändras över tid. Vi kommer att följa utvecklingen av kognition och läsförmåga hos 35 barn med CI under 3 år (i åldrarna 8-10 år) då barn normalt gör en viktig övergång i lässtrategi från att läsa genom ljudning till att snabbt känna igen hela ordbilder. Barnen deltar i samband med ordinarie besök hos CI-teamet, Karolinska universitetssjukhuset och vi kommer att ha tillgång till journalinformation när det gäller hörsel, implantationsålder mm. Resultaten från det planerade projektet förväntas ge unik teoretisk kunskap om läsutvecklingen hos individer med svag fonologisk förmåga, även i andra grupper av barn.
Slutredovisning
Syfte
Det övergripande syftet med det aktuella projektet har varit att studera utvecklingen av läsförmåga, specifikt avkodning, hos barn med cochleaimplantat (CI) under en treårsperiod. Ett ytterligare syfte har varit att undersöka de kognitiva faktorer som påverkar barnens läsutveckling. Vidare har ett antal mer specifika syften studerats i olika delstudier.
Genomförande
Barnens läsförmåga har testats vid tre olika tidpunkter, ca en gång per år i samband med ett kliniskt uppföljningsbesök på CI-kliniken. I tillägg har olika aspekter av en rad olika språkförmågor och kognitiva förmågor testats både i samband med lästesterna och vid separata testtillfällen. Barnens psykosociala situation och välbefinnande har undersökts med enkäter.
Vid projektets start deltog 45 barn med CI. Fem barn har fått olika tilläggsdiagnoser under projektets gång och har därför avbrutit sitt deltagande alternativt att deras resultat har exkluderats vid resultatanalyser eftersom barnens prestation har kunnat påverkas av dessa diagnoser. Vidare har inte alla barn haft möjlighet att delta i alla uppgifter vid varje testtillfälle. Därför varierar deltagarantalet i de publicerade delstudierna.
Viktiga resultat och slutsatser
1. I en första delstudie (Wass, Löfkvist et al., 2019) undersökte vi ortografisk inlärning, d.v.s. barnens förmåga att lära sig stavningen hos ord de aldrig tidigare sett i skrift. Ortografisk inlärning är viktig eftersom den gör det möjligt för oss att läsa snabbt och automatiserat genom att vi känner igen ord direkt när vi ser dem. Huvudsyftet i studien var att undersöka vilka språkliga och intellektuella förmågor som påverkar förmågan till ortografisk inlärning hos barnen. Resultaten visade på starka samband mellan ortografisk inlärning och förmågan att läsa genom att ljuda bokstav för bokstav. En viktig slutsats av detta är därmed att barn med CI ser ut att memorera stavningen hos de nya orden genom att ljuda. Vi såg även starka samband mellan ortografisk inlärning och muntligt ordförråd, d v s förståelse för ord och förmågan att plocka fram ord ur sitt minne. Även s.k. fonologisk förmåga (förmågan att manipulera språkljud, t ex att säga sol utan ’s’ visade starka samband med ortografisk inlärning.
En viktig slutsats är att alla tre förmågor som visar starka samband med ortografisk inlärning (fonologisk avkodning, fonologiska färdigheter och ordförråd) är möjliga att träna och förbättra. Genom att öva dessa förmågor kan man förvänta sig att även ortografisk inlärning och läsförmågan förbättras.
En annan viktig slutsats är att barn med CI, trots sin annorlunda hörsel verkar memorera hur ord stavas på ett liknande sätt som normalhörande barn. Detta bör man ha i åtanke när man, i framtiden, utformar träning och undervisning för barn med CI.
2. I en andra delstudie (Wass et al., 2019) undersökte vi barnens läsförståelse och vilka faktorer som visar samband med läsförståelsen när barnen är 11 år. Både språkliga förmågor och faktorer som har med barnens CI, hörsel och föräldrars utbildningsnivå att göra undersöktes. Resultaten visade att nästan 90% av barnen presterade inom normalvariationen för barn med normal hörsel i testet på läsförståelse. Den förmåga som visade sig ha allra starkast betydelse för barnens läsförståelse var receptivt ordförråd (ordförståelse). Förmågan att läsa enstaka ord och förmågan att läsa genom att ljuda var mindre betydelsefulla för läsförståelse. Vi tolkar detta som att barnen med CI i 11-årsåldern generellt sett har tillräckligt god förmåga att läsa ord och att läsa genom att ljuda och därför är receptivt ordförråd mer betydelsefullt för läsförståelsen i denna ålder. Varken hörsel (taluppfattning) eller implantationsålder (den ålder då barnen fick sitt CI) visade signifikanta samband med läsförståelse.
3. När vi analyserat barnens utveckling av ordläsningsförmåga över tid, från första testtillfället till sista i projektet är ordförståelse och förmågan att snabbt plocka fram ord ur minnet det som starkast predicerar barnens utveckling av ordläsning över tid.
Diskussion
Våra resultatet visar att muntligt ordförråd och förmågan att snabbt plocka fram ord ur minnet är mycket betydelsefulla faktorer för barnens läsutveckling både vid enskilda tidpunkter och när det gäller utveckling över tid. Ett annat viktigt resultat är att förmågan att läsa genom att ljuda är grundläggande för barnens läsförmåga. Dessa resultat är viktiga eftersom man vet från tidigare forskning att barn med CI har svårare att läsa genom att ljuda och även problem med att bygga upp sitt ordförråd och att manipulera språkljud. Våra resultat tyder därmed på att stöd och intervention för att stödja barnen i att bygga upp dessa förmågor skulle ge stora effekter även på deras läsutveckling. Detta är viktig kunskap för skolan men även för vidare forskning när det gäller att ta fram nya interventionsmetoder.
Nya forskningsfrågor
Efter att ha sett att ordförrådet har stor betydelse för barnens läsförmåga samtidigt som vi vet att de ofta inte har lika stort ordförråd som barn med normal hörsel så ville vi analysera den semantiska strukturen i barnens ordförråd. Detta har vi gjort i en ny delstudie där vi skapat en datormodell av hur barnens ordförråd är organiserat utifrån resultaten i test på s.k. semantic fluency där de fritt får komma på så många ord som möjligt.
Detta har varit möjligt genom att lägga samman resultat från vårt projekt med resultat från en annan forskargrupp. Resultatet visar att strukturen i ordförrådet hos barn med CI skiljer sig åt från normalhörande. Detta innebär att barnen inte associerar mellan olika ord på samma sätt som normalhörande. Skillnaderna i struktur mellan barn med CI och normalhörande visar sig vidare bero på att språkutvecklingen hos barnen med CI kommer igång senare än för normalhörande. När man kontrollerar för hur länge barnen hört försvinner därmed skillnaderna.
Samverkan och spridning av resultat
Föreläsningar
Föräldraträff anordnad av hörselvården i Region Norrbotten, maj 2019.
Specialpedagogprogrammet vid LTU, 2017-2020
Masterprogrammet i Audiopedagogikk, Universitetet i Oslo under åren 2016-2019.
Specialpedagogprogrammet vid Stockholms universitet, 2017
Svenska pedagogiska audiologiska föreningens (SPAF) rikskonferens 3-5 maj, 2017. Uppsala
Informationsdag om Cochleaimplantat (CI) på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, 28 november 2019. Sändes via videolänk till personal på hörselvårdsenheter i flertalet av Sveriges regioner.
Press
Resultat från projektet har publicerats i lokala dagstidningar i Norrbotten, NSD1 och Norrbottenskuriren2, MedTech Magazine3, HRF:s tidskrift Auris samt i en radiointervju i P4 Norrbotten4.
Det övergripande syftet med det aktuella projektet har varit att studera utvecklingen av läsförmåga, specifikt avkodning, hos barn med cochleaimplantat (CI) under en treårsperiod. Ett ytterligare syfte har varit att undersöka de kognitiva faktorer som påverkar barnens läsutveckling. Vidare har ett antal mer specifika syften studerats i olika delstudier.
Genomförande
Barnens läsförmåga har testats vid tre olika tidpunkter, ca en gång per år i samband med ett kliniskt uppföljningsbesök på CI-kliniken. I tillägg har olika aspekter av en rad olika språkförmågor och kognitiva förmågor testats både i samband med lästesterna och vid separata testtillfällen. Barnens psykosociala situation och välbefinnande har undersökts med enkäter.
Vid projektets start deltog 45 barn med CI. Fem barn har fått olika tilläggsdiagnoser under projektets gång och har därför avbrutit sitt deltagande alternativt att deras resultat har exkluderats vid resultatanalyser eftersom barnens prestation har kunnat påverkas av dessa diagnoser. Vidare har inte alla barn haft möjlighet att delta i alla uppgifter vid varje testtillfälle. Därför varierar deltagarantalet i de publicerade delstudierna.
Viktiga resultat och slutsatser
1. I en första delstudie (Wass, Löfkvist et al., 2019) undersökte vi ortografisk inlärning, d.v.s. barnens förmåga att lära sig stavningen hos ord de aldrig tidigare sett i skrift. Ortografisk inlärning är viktig eftersom den gör det möjligt för oss att läsa snabbt och automatiserat genom att vi känner igen ord direkt när vi ser dem. Huvudsyftet i studien var att undersöka vilka språkliga och intellektuella förmågor som påverkar förmågan till ortografisk inlärning hos barnen. Resultaten visade på starka samband mellan ortografisk inlärning och förmågan att läsa genom att ljuda bokstav för bokstav. En viktig slutsats av detta är därmed att barn med CI ser ut att memorera stavningen hos de nya orden genom att ljuda. Vi såg även starka samband mellan ortografisk inlärning och muntligt ordförråd, d v s förståelse för ord och förmågan att plocka fram ord ur sitt minne. Även s.k. fonologisk förmåga (förmågan att manipulera språkljud, t ex att säga sol utan ’s’ visade starka samband med ortografisk inlärning.
En viktig slutsats är att alla tre förmågor som visar starka samband med ortografisk inlärning (fonologisk avkodning, fonologiska färdigheter och ordförråd) är möjliga att träna och förbättra. Genom att öva dessa förmågor kan man förvänta sig att även ortografisk inlärning och läsförmågan förbättras.
En annan viktig slutsats är att barn med CI, trots sin annorlunda hörsel verkar memorera hur ord stavas på ett liknande sätt som normalhörande barn. Detta bör man ha i åtanke när man, i framtiden, utformar träning och undervisning för barn med CI.
2. I en andra delstudie (Wass et al., 2019) undersökte vi barnens läsförståelse och vilka faktorer som visar samband med läsförståelsen när barnen är 11 år. Både språkliga förmågor och faktorer som har med barnens CI, hörsel och föräldrars utbildningsnivå att göra undersöktes. Resultaten visade att nästan 90% av barnen presterade inom normalvariationen för barn med normal hörsel i testet på läsförståelse. Den förmåga som visade sig ha allra starkast betydelse för barnens läsförståelse var receptivt ordförråd (ordförståelse). Förmågan att läsa enstaka ord och förmågan att läsa genom att ljuda var mindre betydelsefulla för läsförståelse. Vi tolkar detta som att barnen med CI i 11-årsåldern generellt sett har tillräckligt god förmåga att läsa ord och att läsa genom att ljuda och därför är receptivt ordförråd mer betydelsefullt för läsförståelsen i denna ålder. Varken hörsel (taluppfattning) eller implantationsålder (den ålder då barnen fick sitt CI) visade signifikanta samband med läsförståelse.
3. När vi analyserat barnens utveckling av ordläsningsförmåga över tid, från första testtillfället till sista i projektet är ordförståelse och förmågan att snabbt plocka fram ord ur minnet det som starkast predicerar barnens utveckling av ordläsning över tid.
Diskussion
Våra resultatet visar att muntligt ordförråd och förmågan att snabbt plocka fram ord ur minnet är mycket betydelsefulla faktorer för barnens läsutveckling både vid enskilda tidpunkter och när det gäller utveckling över tid. Ett annat viktigt resultat är att förmågan att läsa genom att ljuda är grundläggande för barnens läsförmåga. Dessa resultat är viktiga eftersom man vet från tidigare forskning att barn med CI har svårare att läsa genom att ljuda och även problem med att bygga upp sitt ordförråd och att manipulera språkljud. Våra resultat tyder därmed på att stöd och intervention för att stödja barnen i att bygga upp dessa förmågor skulle ge stora effekter även på deras läsutveckling. Detta är viktig kunskap för skolan men även för vidare forskning när det gäller att ta fram nya interventionsmetoder.
Nya forskningsfrågor
Efter att ha sett att ordförrådet har stor betydelse för barnens läsförmåga samtidigt som vi vet att de ofta inte har lika stort ordförråd som barn med normal hörsel så ville vi analysera den semantiska strukturen i barnens ordförråd. Detta har vi gjort i en ny delstudie där vi skapat en datormodell av hur barnens ordförråd är organiserat utifrån resultaten i test på s.k. semantic fluency där de fritt får komma på så många ord som möjligt.
Detta har varit möjligt genom att lägga samman resultat från vårt projekt med resultat från en annan forskargrupp. Resultatet visar att strukturen i ordförrådet hos barn med CI skiljer sig åt från normalhörande. Detta innebär att barnen inte associerar mellan olika ord på samma sätt som normalhörande. Skillnaderna i struktur mellan barn med CI och normalhörande visar sig vidare bero på att språkutvecklingen hos barnen med CI kommer igång senare än för normalhörande. När man kontrollerar för hur länge barnen hört försvinner därmed skillnaderna.
Samverkan och spridning av resultat
Föreläsningar
Föräldraträff anordnad av hörselvården i Region Norrbotten, maj 2019.
Specialpedagogprogrammet vid LTU, 2017-2020
Masterprogrammet i Audiopedagogikk, Universitetet i Oslo under åren 2016-2019.
Specialpedagogprogrammet vid Stockholms universitet, 2017
Svenska pedagogiska audiologiska föreningens (SPAF) rikskonferens 3-5 maj, 2017. Uppsala
Informationsdag om Cochleaimplantat (CI) på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, 28 november 2019. Sändes via videolänk till personal på hörselvårdsenheter i flertalet av Sveriges regioner.
Press
Resultat från projektet har publicerats i lokala dagstidningar i Norrbotten, NSD1 och Norrbottenskuriren2, MedTech Magazine3, HRF:s tidskrift Auris samt i en radiointervju i P4 Norrbotten4.