“Jag vill vara dig”: Nominativ och oblik kasus i nutida svenska
KASUS ger kontraster som "JAG valde Maria" / "Maria valde MIG", där JAG och MIG är nominativ, resp. oblik form. Många språk har många kasus, många har inga och somliga är kasusfattiga, som svenska och de flesta andra germanska språken. Kasus i svenska skiljer sig ändå från kasus i andra kasusfattiga språk på flera sätt. Nominativ är t.ex. det vanliga predikativa kasuset i svenska ("Det är JAG", jfr danskans "Det er MEG"). Det svenska kasussystemet är dock i gungning och håller på att utvecklas i olika riktningar, delvis på ett sätt som liknar det engelsk/danska systemet, delvis på ett sätt som är säreget bland de germanska språken.
En del av den svenska kasusvariationen är väl känd och väcker ofta mycket diskussion om språkriktighet ("Hon är större än JAG/MIG", o.s.v.). Den största delen av variationen har dock inte uppmärksammats och forskningen runt den är följaktligen sparsam. Projektets övergripande forskningsfråga är: Vart är det svenska kasussystemet på väg och vilka är de möjliga effekterna av de pågående förändringarna? Målet är således att skapa ny kunskap om den nutida svenska kasusvariationen samt utveckla en systematisk förståelse av dess natur, utbredning och möjliga effekter på språket i övrigt. För detta ändamål kommer projektet att elicitera data från informanter i olika landsdelar samt excerpera skriftspråkskorpusar. - En fråga som projektet också berör är i vilken mån språkutveckling kan belysa trender i komplexa system i allmänhet.
En del av den svenska kasusvariationen är väl känd och väcker ofta mycket diskussion om språkriktighet ("Hon är större än JAG/MIG", o.s.v.). Den största delen av variationen har dock inte uppmärksammats och forskningen runt den är följaktligen sparsam. Projektets övergripande forskningsfråga är: Vart är det svenska kasussystemet på väg och vilka är de möjliga effekterna av de pågående förändringarna? Målet är således att skapa ny kunskap om den nutida svenska kasusvariationen samt utveckla en systematisk förståelse av dess natur, utbredning och möjliga effekter på språket i övrigt. För detta ändamål kommer projektet att elicitera data från informanter i olika landsdelar samt excerpera skriftspråkskorpusar. - En fråga som projektet också berör är i vilken mån språkutveckling kan belysa trender i komplexa system i allmänhet.
Slutredovisning
P15-0389:1 Jag vill vara dig.
Slutredovisning
1 Projektets syfte och utveckling
Många språk använder KASUS för att markera pronomen och substantiv, beroende på deras funktion i satsen, se (1) och (2).
(1) JAG valde Maria.
(2) Maria valde MIG.
JAG och MIG är nominativformen och den oblika formen av första persons pronomenet i singular (hädanefter NOM vs OBL). Man kan urskilja mellan kasusrika och kasusfattiga germanska språk. Svenska, norska, danska, frisiska, nederländska och afrikaans är kasusfattiga. Trots den övergripande likheten mellan kasus i de kasusfattiga germanska språken så finns det flera överraskande skillnader mellan dem; svenskan beter sig delvis annorlunda än de andra.
Projektets syfte var att kartlägga användningen av NOM och OBL i svenska, över några variabler: Ålder, region och utbildning, med fokus på de centrala konstruktionerna som visar kasusvariation:
A Predikativa pronomen i finita satser (Det är bara JAG/MIG)
B Predikativa pronomen i infinitiver (Det är inte lätt att vara JAG/MIG)
C Komparativa fraser (Hon är större än JAG/MIG)
D Objekt av verb och prepositioner (Jag har inte sett HON/HENNE idag)
E Utbrytning o.s.v. (Det var HAN/HONOM som hon skulle välja)
F Vokativer (Dumma DU/DIG)
G Samordnade subjekt (Anna och JAG/MIG)
All dessa mål har uppnåtts.
Kasus är begränsat till pronomen i svenska – det är ett pronominellt drag. Projektet blev därför så småningom länkat till ett mer generellt projekt om pronomen och pronominella drag, inkluderande studier över genus, nollpronomen och plurala pronomens natur. Publikationslistan innehåller alla projektledarens publikationer och presentationer under 2016–2020.
2 Kort om genomförandet
Projektledare och huvudforskare var Halldor Sigurdsson, senior professor, SOL, Lunds universitet. Medarbetare, som tog hand om statistiken, var Joost van de Weijer, researcher, SOL, Lunds universitet (bekostad av SOL).
Fyra undersökningar blev gjorda. 1) En förberedande enkätundersökning bland studenter vid SOL (45 informanter, 42 satser). 2) En förberedande granskning av skriftliga korpusar (Korp, Google). 3) En stor enkätundersökning på internet över hela det svenska språkområdet i Sverige och Finland (5 315 informanter, 85 satser, sammanlagt över 450 000 svar), kallad The Swedish Case Survey, SwCS. 4) En komplementerande enkätundersökning, också över hela Sverige och Finland (417 informanter, 69 satser). Såvitt man vet har jämförbara undersökningar över hela nationalspråkets område aldrig gjorts för något av de andra kasusfattiga germanska språken.
Alla resultaten i SwCS är publicerade på projektets hemsida:
https://jagvillvaradig.files.wordpress.com/2018/03/the-overall-results-tables1701301.pdf
Resultaten har också blivit presenterade på nio workshoppar och konferenser (se publikationslistan), och en workshop om “Case-impoverished Germanic” genomfördes i oktober 2017 (12 föreläsningar om alla de kasusfattiga germanska språken, bekostad av The Birgit Rausing Language Programme). Sex av bidragen kommer att publiceras i ett specialhäfte 2020 av Acta Linguistica Hafniensia (redaktörer Halldor Sigurdsson och Lars Heltoft).
3 Viktigaste resultat - resonemang om slutsatser
På grund av den stora mängden svar som SwCS gav ger den en mycket pålitlig bild av den nutida ”svenska kasussituationen”. Det visade sig att kasusvariationen är mycket större än man har hittills vetat, men variationen är systematisk. Korrelationen till utbildning är dock begränsad (som man kanske kan se som en framgång för det svenska utbildningssystemet). Regional variation visade sig också vara begränsad (som möjligen är relaterat till den begränsade utbildningsvariationen), men det finns vissa intressanta undantag. NOM objekt är vanligast i Norrland (som förväntat), och, för det andra, i Österbotten (ny kunskap). I övrigt är Finlandssvenska dock mer konservativ en Sverigesvenska (också ny kunskap). I motsättning till utbildning och bosättning visar åldersvariabeln enormt stor variation, mycket större än man har haft vetskap om. Tre förändringar är på stark framgång:
A NOM>OBL i vissa pronominella predikat (dvs. predikatsfyllnader). Detta är en mycket snabb förändring (till exempel accepterade 52% av den yngsta åldersgruppen (24 år och yngre) ”Jag låtsas inte vara DIG”, jämfört med bara 20% av den äldsta gruppen (65 år och äldre). Detta har inte uppmärksammats tidigare, så detta är den mest slående nya kunskapen som projektet lett till.
B NOM>OBL i komparativfraser. Denna förändring har blivit vida uppmärksammad, både av specialister och allmänheten, men den har inte gått lika långt i talspråket som man ofta antagit (till exempel i SAG); den är fortfarande på stark framgång, som visar sig i att de yngsta informanterna accepterar OBL i mycket större utsträckning än äldre informanter (till exempel accepterade 76% av de yngsta talarna ”Hon är större än MIG”, jämfört med endast 31% av de äldsta deltagarna; motsvarande resultat för ”Hon är lika stor som DIG” är 51% visavi 13%).
C OBL>NOM i tredje persons objekt, framförallt komplexa. Det är märkligt att denna förändring går i motsatt riktning, jämfört med A och B, men detta är ännu en snabb förändring (till exempel accepterade 96% av de yngsta informanterna ”Känner du HON som ska träna oss?”, jämfört med endast 35% av den äldsta gruppen).
Vid första anblick skulle man kunna tro att NOM>OBL i vissa predikat (predikatsfyllnader) innebär en radikal systemförändring, men det gör den dock bevisligen inte. Svenskan är inte på väg till ”Det är bara MIG”, motsvarande danskans ”Det er kun MEG” eller engelskans ”It is only ME” (bara 0.8% accepterade ”Det är bara MIG”, med närmast ingen åldersvariation). Förändringen är i stort sett begränsad till predikat som har rollinnebörd (i motsättning till predikatsfyllnader med identitetssemantik). Så dessa predikat är i stort sett parallella med som-fraser. ”Jag försöker inte vara DIG” ˜ ”Jag försöker inte vara som DIG”. Projektet visar att det är en stark statistiks korrelation mellan OBL visavi NOM i komparativa faser och predikatsfyllnader. Talare som accepterar ”Hon är lika stor som DIG” accepterar också i hög grad ”Jag låtsas inte vara DIG” (och omvänt; de som hellre accepterar ”Hon är lika stor som DU” accepterar också hellre ”Jag låtsas inte vara DU”).
Den motsatta förändringen i komplexa objekt, OBL>NOM, verkar också vara en ”logisk” förändring inom system (snarare än en systemförändring). Den centrala slutsatsen är att grundsystemet i stort sett är orubbat – det pågår intressanta förändringar inom systemet men inte i själva systemet.
4 Nya forskningsfrågor
Projektets resultat visar tydligt att individuella talare är olika konsistenta: Vissa avvisar de nya varieteterna rätt så regelbundet, andra tenderar att acceptera såväl de nya som de gamla konstruktionerna, medan ännu andra väljer de nya framöver de gamla (framförallt de yngsta deltagarna). Det skulle vara mycket intressant at kartlägga det individuella beteendet mer noggrant, genom att närmare granska svaren hos en viss mängd individuella deltagare. En annan intressant fråga är hur den pågående utvecklingen i svenska jämförs med utvecklingen i andra kasusfattiga germanska språk, både i nuet och i det förflutna.
5 Spridning av forskningen och resultaten - samverkan
Alla huvudresultaten har blivit publicerade på projektets hemsida och också presenterade på flera workshoppar och konferenser. En artikel med titeln “Predicative case in Swedish: Default or not?” har blivit publicerad på Lingbuzz, och två andra arbeten är på gång: En artikel med titeln ”Case drift in Swedish” och ett samlingshäfte om ”Case-impoverished Germanic” som kommer att publiceras 2020 i Acta Linguistica Hafnensia (där slutversionen av “Predicative case in Swedish: Default or not?” också ska publiceras).
Samverkan: Genom att ta hand om all statistik har Joost van de Wijer gjort en ovärderlig insats. Lars-Olof Delsing, SOL, och Jeffrey K. Parrott, Palacký University Olomouc, hjälpte till med att organisera och genomföra workshoppen “Case-impoverished Germanic”. Lars Heltoft är medredaktör för Acta volymen.
Slutredovisning
1 Projektets syfte och utveckling
Många språk använder KASUS för att markera pronomen och substantiv, beroende på deras funktion i satsen, se (1) och (2).
(1) JAG valde Maria.
(2) Maria valde MIG.
JAG och MIG är nominativformen och den oblika formen av första persons pronomenet i singular (hädanefter NOM vs OBL). Man kan urskilja mellan kasusrika och kasusfattiga germanska språk. Svenska, norska, danska, frisiska, nederländska och afrikaans är kasusfattiga. Trots den övergripande likheten mellan kasus i de kasusfattiga germanska språken så finns det flera överraskande skillnader mellan dem; svenskan beter sig delvis annorlunda än de andra.
Projektets syfte var att kartlägga användningen av NOM och OBL i svenska, över några variabler: Ålder, region och utbildning, med fokus på de centrala konstruktionerna som visar kasusvariation:
A Predikativa pronomen i finita satser (Det är bara JAG/MIG)
B Predikativa pronomen i infinitiver (Det är inte lätt att vara JAG/MIG)
C Komparativa fraser (Hon är större än JAG/MIG)
D Objekt av verb och prepositioner (Jag har inte sett HON/HENNE idag)
E Utbrytning o.s.v. (Det var HAN/HONOM som hon skulle välja)
F Vokativer (Dumma DU/DIG)
G Samordnade subjekt (Anna och JAG/MIG)
All dessa mål har uppnåtts.
Kasus är begränsat till pronomen i svenska – det är ett pronominellt drag. Projektet blev därför så småningom länkat till ett mer generellt projekt om pronomen och pronominella drag, inkluderande studier över genus, nollpronomen och plurala pronomens natur. Publikationslistan innehåller alla projektledarens publikationer och presentationer under 2016–2020.
2 Kort om genomförandet
Projektledare och huvudforskare var Halldor Sigurdsson, senior professor, SOL, Lunds universitet. Medarbetare, som tog hand om statistiken, var Joost van de Weijer, researcher, SOL, Lunds universitet (bekostad av SOL).
Fyra undersökningar blev gjorda. 1) En förberedande enkätundersökning bland studenter vid SOL (45 informanter, 42 satser). 2) En förberedande granskning av skriftliga korpusar (Korp, Google). 3) En stor enkätundersökning på internet över hela det svenska språkområdet i Sverige och Finland (5 315 informanter, 85 satser, sammanlagt över 450 000 svar), kallad The Swedish Case Survey, SwCS. 4) En komplementerande enkätundersökning, också över hela Sverige och Finland (417 informanter, 69 satser). Såvitt man vet har jämförbara undersökningar över hela nationalspråkets område aldrig gjorts för något av de andra kasusfattiga germanska språken.
Alla resultaten i SwCS är publicerade på projektets hemsida:
https://jagvillvaradig.files.wordpress.com/2018/03/the-overall-results-tables1701301.pdf
Resultaten har också blivit presenterade på nio workshoppar och konferenser (se publikationslistan), och en workshop om “Case-impoverished Germanic” genomfördes i oktober 2017 (12 föreläsningar om alla de kasusfattiga germanska språken, bekostad av The Birgit Rausing Language Programme). Sex av bidragen kommer att publiceras i ett specialhäfte 2020 av Acta Linguistica Hafniensia (redaktörer Halldor Sigurdsson och Lars Heltoft).
3 Viktigaste resultat - resonemang om slutsatser
På grund av den stora mängden svar som SwCS gav ger den en mycket pålitlig bild av den nutida ”svenska kasussituationen”. Det visade sig att kasusvariationen är mycket större än man har hittills vetat, men variationen är systematisk. Korrelationen till utbildning är dock begränsad (som man kanske kan se som en framgång för det svenska utbildningssystemet). Regional variation visade sig också vara begränsad (som möjligen är relaterat till den begränsade utbildningsvariationen), men det finns vissa intressanta undantag. NOM objekt är vanligast i Norrland (som förväntat), och, för det andra, i Österbotten (ny kunskap). I övrigt är Finlandssvenska dock mer konservativ en Sverigesvenska (också ny kunskap). I motsättning till utbildning och bosättning visar åldersvariabeln enormt stor variation, mycket större än man har haft vetskap om. Tre förändringar är på stark framgång:
A NOM>OBL i vissa pronominella predikat (dvs. predikatsfyllnader). Detta är en mycket snabb förändring (till exempel accepterade 52% av den yngsta åldersgruppen (24 år och yngre) ”Jag låtsas inte vara DIG”, jämfört med bara 20% av den äldsta gruppen (65 år och äldre). Detta har inte uppmärksammats tidigare, så detta är den mest slående nya kunskapen som projektet lett till.
B NOM>OBL i komparativfraser. Denna förändring har blivit vida uppmärksammad, både av specialister och allmänheten, men den har inte gått lika långt i talspråket som man ofta antagit (till exempel i SAG); den är fortfarande på stark framgång, som visar sig i att de yngsta informanterna accepterar OBL i mycket större utsträckning än äldre informanter (till exempel accepterade 76% av de yngsta talarna ”Hon är större än MIG”, jämfört med endast 31% av de äldsta deltagarna; motsvarande resultat för ”Hon är lika stor som DIG” är 51% visavi 13%).
C OBL>NOM i tredje persons objekt, framförallt komplexa. Det är märkligt att denna förändring går i motsatt riktning, jämfört med A och B, men detta är ännu en snabb förändring (till exempel accepterade 96% av de yngsta informanterna ”Känner du HON som ska träna oss?”, jämfört med endast 35% av den äldsta gruppen).
Vid första anblick skulle man kunna tro att NOM>OBL i vissa predikat (predikatsfyllnader) innebär en radikal systemförändring, men det gör den dock bevisligen inte. Svenskan är inte på väg till ”Det är bara MIG”, motsvarande danskans ”Det er kun MEG” eller engelskans ”It is only ME” (bara 0.8% accepterade ”Det är bara MIG”, med närmast ingen åldersvariation). Förändringen är i stort sett begränsad till predikat som har rollinnebörd (i motsättning till predikatsfyllnader med identitetssemantik). Så dessa predikat är i stort sett parallella med som-fraser. ”Jag försöker inte vara DIG” ˜ ”Jag försöker inte vara som DIG”. Projektet visar att det är en stark statistiks korrelation mellan OBL visavi NOM i komparativa faser och predikatsfyllnader. Talare som accepterar ”Hon är lika stor som DIG” accepterar också i hög grad ”Jag låtsas inte vara DIG” (och omvänt; de som hellre accepterar ”Hon är lika stor som DU” accepterar också hellre ”Jag låtsas inte vara DU”).
Den motsatta förändringen i komplexa objekt, OBL>NOM, verkar också vara en ”logisk” förändring inom system (snarare än en systemförändring). Den centrala slutsatsen är att grundsystemet i stort sett är orubbat – det pågår intressanta förändringar inom systemet men inte i själva systemet.
4 Nya forskningsfrågor
Projektets resultat visar tydligt att individuella talare är olika konsistenta: Vissa avvisar de nya varieteterna rätt så regelbundet, andra tenderar att acceptera såväl de nya som de gamla konstruktionerna, medan ännu andra väljer de nya framöver de gamla (framförallt de yngsta deltagarna). Det skulle vara mycket intressant at kartlägga det individuella beteendet mer noggrant, genom att närmare granska svaren hos en viss mängd individuella deltagare. En annan intressant fråga är hur den pågående utvecklingen i svenska jämförs med utvecklingen i andra kasusfattiga germanska språk, både i nuet och i det förflutna.
5 Spridning av forskningen och resultaten - samverkan
Alla huvudresultaten har blivit publicerade på projektets hemsida och också presenterade på flera workshoppar och konferenser. En artikel med titeln “Predicative case in Swedish: Default or not?” har blivit publicerad på Lingbuzz, och två andra arbeten är på gång: En artikel med titeln ”Case drift in Swedish” och ett samlingshäfte om ”Case-impoverished Germanic” som kommer att publiceras 2020 i Acta Linguistica Hafnensia (där slutversionen av “Predicative case in Swedish: Default or not?” också ska publiceras).
Samverkan: Genom att ta hand om all statistik har Joost van de Wijer gjort en ovärderlig insats. Lars-Olof Delsing, SOL, och Jeffrey K. Parrott, Palacký University Olomouc, hjälpte till med att organisera och genomföra workshoppen “Case-impoverished Germanic”. Lars Heltoft är medredaktör för Acta volymen.