Nya perspektiv på kulturteorin
 
Syfte
 
Mitt RJ Sabbatical-bokprojekt “Nya perspektiv på kulturteorin” (“Rethinking Cultural Theory”) syftade till att syntetisera tidigare skissade idéer till en sammanhängande bok och att integrera en internationell forskningsvistelse i denna process. Mer specifikt var det övergripande målet att förtydliga hur kulturbegreppets historiska utveckling och huvuddimensioner, och att gå i kritisk dialog med dess samtida teoretiska utmaningar från antihermeneutiska, nymaterialistiska och posthumanistiska håll. Denna ambition skulle stöttas med en vistelse som gästforskare vid Universitetet i Amsterdam.
 
 Några förändringar gjordes i relation till den ursprungliga ansökan. Exempelvis övergav jag den ganska otympliga tankegången om ”Kultur 1.0/2.0/3.0”, som ganska snart kändes överflödig. Jag lade också i min kritiska översikt till flera ytterligare texter av författare som Sara Ahmed och Bernhard Siegert. Eftersom jag inte på förhand visste hur jag skulle komma att lösa de teoretiska problem som stod i fokus, eller om jag ens skulle kunna behålla det hermeneutiska kulturbegreppet eller tvingas gå i någon annan riktning, så måste jag utveckla bokens struktur och huvudargumenten i särskilt bokens andra och tredje delar ganska mycket efterhand som mitt teoretiska arbete fortskred. Projektet var verkligen inget enkelt nedskrivande av redan färdigtänkta tankar, utan ett öppet teoretiskt forskningsarbete vars resultat bara kunde skönjas mot slutet av arbetsprocessen. Därför avviker den slutliga boken avsevärt från några av de modeller som löst skisserades i den ursprungliga ansökan.
 
Tre viktiga resultat
 
Ett huvudresultat var att min modell med fyra huvudsakliga kulturbegrepp (som först presenterades i min svenska bok Kultur) konsoliderades och förfinades. Ett femte, mer rudimentärt ”sociologiskt” kulturbegrepp placerades som en övergångsbrygga mellan det antropologiska och det hermeneutiska.
 
 För det andra skilde jag mellan en ”hård” och en ”mjuk” antihermeneutik, och drog slutsatsen att de inte förmår ersätta det hermeneutiska kulturbegreppet som meningsskapande praktiker, eftersom den hårda versionen är ohållbar och skjuter bredvid målet medan den mjuka versionen av nymaterialism kompletterar snarare än ersätter den dimension av kultur som handlar om mening och tolkning.
 
 En tredje insikt var att de samtida problematiseringarna av tolkning och mening gör det nödvändigt med tre viktiga överväganden för att förnya det hermeneutiska kulturbegreppet. För att undvika logocentrism, kognitionism och ett slags förtingligande kulturalistisk hybris behöver man ta på större allvar andra symboliska uttrycksformer än skrift, emotiva upplevelsenivåer, samt meningsskapandet som oavslutbar praktik och process snarare än som ett slutet textuniversum.
 
Nya forskningsfrågor
 
De nyssnämnda tre problemen pekar ut nya forskningsfrågor. Det finns lovande ansatser att närma sig ickeverbala uttrycksformer, känsloupplevelser och dialektiska samspel mellan mening och materialitet, men mer teoretiska arbete krävs för att utveckla en bättre förståelse av deras implikationer för kulturbegreppet.
 
Internationella aspekter
 
Vistelsen vid Universitetet i Amsterdam under våren 2016 blev mycket lyckad. Amsterdam School of Cultural Analysis (ASCA) är en internationellt välkänd nod för kulturforskning. Förutom att jag genom besöket vid ASCA/UvA och några andra nederländska universitetsmiljöer – där jag fick möjlighet att presentera och få feedback på mina idéer och samtidigt lära mig om hur dessa miljöer fungerade – organiserade jag elva inspelade och transkriberade dialoger med några olika relevanta forskare: Carolyn Birdsall, Sudeep Dasgupta, Charles Forceville, Joke Hermes, Christoph Lindner, Wayne Modest, Patricia Pisters, Richard Rogers, Markus Stauff, Jan Teurlings och José van Dijck. Resultatet blev ett 70 sidor (37 000 ord) långt dokument som inte är avsett för publicering men blev en användbar inspiration för mig när jag skrev igenom boken, eftersom kollegorna där gav mig flera nya idéer men också på vissa punkter verifierade och exemplifierade min egna förståelse av centrala användningar av kulturbegreppet och dess nymaterialistiska utmaningar.
Forskningsinformation utanför vetenskapssamhället
 
 Detta är ett relativt teoretiskt och därmed inomakademiskt projekt, och jag har hittills bara ventilerat det vid konferenser, symposier och seminarieföreläsniungar i olika akademiska sammanhang. Så snart bokmanuset har levererats till förlaget vill jag gärna utveckla sätt att presentera några tankar och resultat för en bredare publik.
 
Publikationer
 
För närvarande planeras bara en publikation: en bok med titeln Defending Culture: Key Foundations and Contemporary Debate, som ska publiceras av Palgrave Macmillan. Kontraktet är redan signerat och klart, och manuset levereras till förlaget i slutet av februari. Manuset är på cirka 170 sidor (80 000 ord) och boken utges förhoppningsvis före slutet av 2017, med följande innehåll:
 
CHAPTER 1. Introduction: Which culture?    3
PART I. Towards culture: Concepts    8
CHAPTER 2. The ontological concept of culture as cultivation    9
CHAPTER 3. The anthropological concept of culture as lifeform    18
CHAPTER 4. The aesthetic concept of culture as art    24
CHAPTER 5. The hermeneutic concept of culture as meaning making    33
Towards signifying practice    39
Hermeneutic culturalisation    52
PART II. Against culture: Contestations    63
CHAPTER 6. Interpretation    64
Hermeneutics, structuralism and ideology critique    64
Sontag and Foucault against interpretation    69
CHAPTER 7. Things    77
Around Latour’s ANT    77
Barad, Ahmed and Butler    83
Grossberg, Massumi and Thrift    93
CHAPTER 8. Media    102
Around Luhmann    102
Kittler, Ernst, Gumbrecht and Siegert    106
Peters and Galloway    114
PART III. Rethinking culture: Considerations    119
CHAPTER 9. Culture returns    120
Imagination    120
Mediation    134
CHAPTER 10. Moving forward    141
Modality    141
Emotion    143
Materiality    147
CHAPTER 11. Conclusion: Post-antihermeneutic culture    158
 
Den avslutande skrivfasen motiverades och uppmuntrades starkt av två anonyma referee-rapporter, som beskrev bokförslaget som “a welcome contribution to the ongoing debates concerning culture and cultural studies”, “a brave effort to evaluate certain recent developments in cultural theory”, “very timely” och “of a great synthetic value”. Readers rekommenderade “enthusiastically” Palgrave att “publish the book as it stands”, eftersom “this is top quality in the research tradition it presents”, med en “logical and elegant” struktur och ett “lucid” skrivande. Inga förändringar alls ansågs behövas; tvärtom bedömdes bokenvara “spot on”, och jag ansågs vara “the right person to take this on”, “able to handle in a lucid manner most complicated issues, produce fruitful syntheses and juxtapositions and develop [my] own interesting standpoints”. “There is a need in the market for this book, and Johan’s long term scholarship makes him the person to provide it” – sådana formuleringar övertygade mig om att min valda tematik har en stark resonans i det samtidiga intellektuella fältet.
 
 Jag ämnar också försöka att kort sammanfatta mina huvudtankar och resultat i en  svensk och mer icke-akademisk text, ifall ett passande tillfälle erbjuds, men j´för ögonblicket ligger mitt fokus på att göra bokmanuset klart.
 
Publiceringsstrategi
 
När bokkontraktet säkrats upptäckte jag att förlaget fordrar inte mindre än 11 000 GBP eller 17 000 USD för att även ge ut den digitalt med open access. Även om mitt RJ-anslag måste slutrapporteras nu i januari 2017, och återstående medel därför ska återbetalas till RJ av Södertörns högskola, överväger jag att söka separat stöd för detta. Egentligen finner jag den begärda summan orimligt hög, och om jag förstått saken rätt kräver RJ endast att tidskriftsartiklar och konferenspublikationer ska publiceras med open access, medan det däremot saknas bestämda regler för böcker som denna. Att tillföra en OA-utgåva kan göras när som helst, så jag kan ännu ett tag överväga alternativen. Skulle jag senare publicera någon artikel eller något paper kring samma ämne så ska jag göra mitt bästa för att se till att det blir med open access.