Samverkan mellan universiteten och näringslivet: en studie av Chalmers samverkan med den globala industrin
Det här projektet kommer att kritiskt analysera interaktionen mellan universitet och näringsliv, genom studiefallet Chalmers. Forskningsfrågorna behandlar hur ny kunskap och nya kunskapsnätverk utvecklas genom samarbeten, samt dess långsiktiga effekter. Min forskningsstrategi är en detaljerad longitudinell studie av Chalmers Tekniska Högskola mellan åren 2000 och 2015. Vidare studeras tre industrisektorer som interagerar med Chalmers, nämligen en hightech genom nanoteknologi, en mediumtech genom reglerteknik/logistik och en lowtech genom idrottsmaterial. Chalmers är ett specialfall, i Sverige, genom att vara internationellt ledande, vilket gör det möjligt att genomföre internationella jämförelser och att reflektera över dess roll i den svenska kunskapsekonomin.
Slutredovisning
Syftet med detta projekt "Samverkan mellan universiteten och näringslivet" har varit att kritiskt analysera hur ingenjörsvetenskap påverkar det svenska samhället genom att undersöka tre industrisektorer med ett fokus på interaktionsmönster mellan universitet och industri. Ingenjörsvetenskap som utvecklats i samspelet mellan universitet och industri är en relevant typ av kunskapsskapande och kunskapsspridning som kommer att bidra till att lösa samtida problem, samtidigt som den ger intellektuella förutsättningar för framtida kunskapsskapande. Således är det viktigt att studera ingenjörsvetenskap som en specifik del av programmet "Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning", eftersom ny teknisk kunskap löser nuvarande och framtida samhällsproblem och är avgörande för att stimulera kunskapsintensivt entreprenörskap och affärsinnovationer.
Maureen McKelvey, professor, var projektledare (cf. Principal Investigator, PI). Detta projekt har genomförts av McKelvey och hennes forskargrupp, som bestod av forskare som direkt finansierades genom projektet, samt ett antal forskare och doktorander verksamma inom relaterade ämnen men som finansierades genom andra projekt. Projektet har innefattat såväl konceptuellt arbete som empiriska studier, där forskargruppen har fokuserat på interaktioner mellan universitet och industri inom ingenjörsvetenskap och teknikutveckling, med start från universitetets perspektiv. Detta för att bidra till förståelsen av och diskussionen om både kommersialisering av akademisk forskning genom entreprenörskap såväl som forskningssamverkan, definierat som kunskapsbaserade relationer mellan forskare och organisationer utanför akademin. En blandning av kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder har använts inom projektet. Den kvalitativa forskningen har baserats på semistrukturerade intervjuer och skriftligt material för att diskutera upplevda motiv, fördelar, förmågor och långsiktig utveckling när det kommer till interaktioner mellan universitet och industri. Den kvantitativa forskningen har baserats på data från bland annat akademiska patent och vetenskapliga artiklar, såsom indikatorer på forskare produktivitet och prestation. Vi har även kvalitativt analyserat de dynamiska processer som stimulerar utvecklingen av ny teknik och grundandet av kunskapsintensiva innovativa entreprenöriella företag.
McKelveys projekt har lett till tre särskilt viktiga bidrag (beskrivna nedan), som ger belägg för och insikter om hur kunskapsekonomin håller på att förändras i Sverige.
1) Projektet konceptualiserade hur universitet förändrar sin interaktion med samhället, inom ingenjörsområden. Forskningssamverkan definierat som kunskapsnätverk kräver att både universitetets och industrins parter utvecklar förmågor för interaktion kring avancerat kunskapsskapande. För detta ändamål behövs även organisationsstrukturer såsom centrumbildningar och forskningsprogram, som bidrar till att definiera spelreglerna för samverkan och till att överkomma de olikartade syften, mål och incitament som finns inom industri och universitet när det kommer till kunskapsskapande. Forskare som engagerar sig i samverkan mellan universitet och industri kommer att på detta sätt att ställas inför de hinder och konflikter som uppkommer på grund av stora skillnader i så kallad institutionell logik. Vi föreslår att ett sätt att lösa dessa konflikter är att utveckla hybridutrymmen med specifika typer av arbetsmetoder för att balansera dessa olika logiker. Även om de specifika interaktionsmönstren skiljer sig åt för olika teknikområden, så verkar samverkan för kunskapsskapande överlag vara behjälpt av ett medellångt kognitivt avstånd mellan partners, inklusive mellan universitet, industri och offentliga aktörer.
2) Projektet utvärderade de strukturella förutsättningarna för policyskapande för att stimulera kunskapsintensivt innovativt entreprenörskap (KIE) genom utbildning. Vi undersökte en mängd olika entreprenörskapsutbildningar i Sverige, med fokus på dess tyngdpunkt på och blandning av teoretiska och empiriska utbildningsmetoder; vi utvärderade alltså inte utbildningsresultat. Vi fann att entreprenörskapsutbildningar kan skapas genom en mängd olika sammansättningar av metoder, vilka sannolikt påverkar elevernas förmåga att identifiera innovativa möjligheter och deras vilja att hantera risker vilket i sin tur påverkar deras förmåga och vilja att starta kunskapsintensiva innovativa entreprenöriella företag efter utbildningens slut. Vidare finner vi att inom teknologier som kännetecknas av kontinuerlig forskningssamverkan över tid så kan dessa stigberoende interaktionsmönster förklaras av individbaserade kunskapsnätverk bestående av personer med doktorsexamen anställda på såväl universitet och företag. Dessa individer bildar på detta vis en bro mellan de båda organisationerna. Detta tyder på vikten av policys för att främja doktorandutbildning och rörlighet mellan organisationer.
3) Projektet undersökte och förklarade olika mönster för forskningssamverkan och interaktioner mellan universitet och industri som involverar företag i hög-, medium- och lågteknologiska sektorer. Vi fann att teknikutveckling inom nanoteknikområdet tenderar att ske genom kommersialisering av forskningsresultat av akademiska forskare, medan det inom sportteknik (särskilt hästsport) tenderar att drivas framåt av studentprojekt med ett stort antal intressenter inkluderade. Inom området styr- och reglerteknik finns det i Sverige ett brett spektrum av djupgående samverkan mellan universitet och industri, som involverar såväl forskare som studenter och företag med djup teknisk kunskap.
Nya forskningsfrågor har genererats genom detta projekt och dessa har lett till en serie nya artiklar och projekt för vår forskargrupp. En vidareutvecklad forskningsfråga fokuserar på de tekniska och regionala egenskaperna som specifikt kommer att påverka kunskapskapande och -spridning inom specifika teknologier och teknikområden. En annan relevant ny frågeställning kopplar forskningssamverkan uttryckligen till kunskapsintensiva ekosystem, vilket var grunden för det rådsprofessurprogram som Vetenskapsrådet har tilldelat McKelvey.
Vår forskargrupp har arbetat aktivt med att sprida våra forskningsresultat, både till en specialiserad akademisk publik - som dokumenteras nedan under publikationer - såväl som till samhället i bredare mening. Mer än 40 konferensartiklar har presenterats av forskargruppen. Dessa manuskript reviderades baserat på de kommentarer som framkom på konferenserna – och i andra sammanhang - och skickades in för publicering till vetenskapliga tidskrifter och välkända akademiska bokförlag. McKelvey organiserade en större konferens på ämnet ” University new role in the knowledge economy”, med 36 deltagare från åtta länder. Vidareutveckling av de arbeten som presenterades på denna konferens ledde till en specialutgåva i den vetenskapliga tidskriften Innovation: Organization and Management, för vilken McKelvey var redaktör tillsammans med Guido Buenstorf (Kassel University of Kassel and University of Gothenburg) och Anders Broström (KTH). Dessutom har internationellt samarbete, särskilt med den internationella rådgivande kommittén, också lett till ett antal samförfattade artiklar som anges nedan. För samhällelig påverkan har Maureen McKelvey och Olof Zaring presenterat vid Riksdagen (RIFO) och utbildningsdepartementet, samt vid riktade möten med relevanta intressenter. McKelvey har också varit huvudtalare vid flera olika tillställningar, inklusive ett tal om ”Innovation cascades in Biotechnology” vid EMBO / EMBL-symposiet samt ett om innovationsstyrning av teknisk kunskap vid Triple Helix-konferensen 2018. Internationalisering har varit ett starkt tema i vårt arbete med mycket interaktion, dedikerade besök, gästforskare och presentationer inom vårt område under hela detta projekt.
Öppen tillgång har adresserats genom det svenska Bibsam-avtalet; genom att betala specialavgifter för öppen åtkomst för artiklar; genom inköp och distribution av kopior av böcker; och genom den pågående utvecklingen av tillgängliga kopior av vetenskapliga arbeten på webbplatsen eller i andra elektroniska arkiv.
Maureen McKelvey, professor, var projektledare (cf. Principal Investigator, PI). Detta projekt har genomförts av McKelvey och hennes forskargrupp, som bestod av forskare som direkt finansierades genom projektet, samt ett antal forskare och doktorander verksamma inom relaterade ämnen men som finansierades genom andra projekt. Projektet har innefattat såväl konceptuellt arbete som empiriska studier, där forskargruppen har fokuserat på interaktioner mellan universitet och industri inom ingenjörsvetenskap och teknikutveckling, med start från universitetets perspektiv. Detta för att bidra till förståelsen av och diskussionen om både kommersialisering av akademisk forskning genom entreprenörskap såväl som forskningssamverkan, definierat som kunskapsbaserade relationer mellan forskare och organisationer utanför akademin. En blandning av kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder har använts inom projektet. Den kvalitativa forskningen har baserats på semistrukturerade intervjuer och skriftligt material för att diskutera upplevda motiv, fördelar, förmågor och långsiktig utveckling när det kommer till interaktioner mellan universitet och industri. Den kvantitativa forskningen har baserats på data från bland annat akademiska patent och vetenskapliga artiklar, såsom indikatorer på forskare produktivitet och prestation. Vi har även kvalitativt analyserat de dynamiska processer som stimulerar utvecklingen av ny teknik och grundandet av kunskapsintensiva innovativa entreprenöriella företag.
McKelveys projekt har lett till tre särskilt viktiga bidrag (beskrivna nedan), som ger belägg för och insikter om hur kunskapsekonomin håller på att förändras i Sverige.
1) Projektet konceptualiserade hur universitet förändrar sin interaktion med samhället, inom ingenjörsområden. Forskningssamverkan definierat som kunskapsnätverk kräver att både universitetets och industrins parter utvecklar förmågor för interaktion kring avancerat kunskapsskapande. För detta ändamål behövs även organisationsstrukturer såsom centrumbildningar och forskningsprogram, som bidrar till att definiera spelreglerna för samverkan och till att överkomma de olikartade syften, mål och incitament som finns inom industri och universitet när det kommer till kunskapsskapande. Forskare som engagerar sig i samverkan mellan universitet och industri kommer att på detta sätt att ställas inför de hinder och konflikter som uppkommer på grund av stora skillnader i så kallad institutionell logik. Vi föreslår att ett sätt att lösa dessa konflikter är att utveckla hybridutrymmen med specifika typer av arbetsmetoder för att balansera dessa olika logiker. Även om de specifika interaktionsmönstren skiljer sig åt för olika teknikområden, så verkar samverkan för kunskapsskapande överlag vara behjälpt av ett medellångt kognitivt avstånd mellan partners, inklusive mellan universitet, industri och offentliga aktörer.
2) Projektet utvärderade de strukturella förutsättningarna för policyskapande för att stimulera kunskapsintensivt innovativt entreprenörskap (KIE) genom utbildning. Vi undersökte en mängd olika entreprenörskapsutbildningar i Sverige, med fokus på dess tyngdpunkt på och blandning av teoretiska och empiriska utbildningsmetoder; vi utvärderade alltså inte utbildningsresultat. Vi fann att entreprenörskapsutbildningar kan skapas genom en mängd olika sammansättningar av metoder, vilka sannolikt påverkar elevernas förmåga att identifiera innovativa möjligheter och deras vilja att hantera risker vilket i sin tur påverkar deras förmåga och vilja att starta kunskapsintensiva innovativa entreprenöriella företag efter utbildningens slut. Vidare finner vi att inom teknologier som kännetecknas av kontinuerlig forskningssamverkan över tid så kan dessa stigberoende interaktionsmönster förklaras av individbaserade kunskapsnätverk bestående av personer med doktorsexamen anställda på såväl universitet och företag. Dessa individer bildar på detta vis en bro mellan de båda organisationerna. Detta tyder på vikten av policys för att främja doktorandutbildning och rörlighet mellan organisationer.
3) Projektet undersökte och förklarade olika mönster för forskningssamverkan och interaktioner mellan universitet och industri som involverar företag i hög-, medium- och lågteknologiska sektorer. Vi fann att teknikutveckling inom nanoteknikområdet tenderar att ske genom kommersialisering av forskningsresultat av akademiska forskare, medan det inom sportteknik (särskilt hästsport) tenderar att drivas framåt av studentprojekt med ett stort antal intressenter inkluderade. Inom området styr- och reglerteknik finns det i Sverige ett brett spektrum av djupgående samverkan mellan universitet och industri, som involverar såväl forskare som studenter och företag med djup teknisk kunskap.
Nya forskningsfrågor har genererats genom detta projekt och dessa har lett till en serie nya artiklar och projekt för vår forskargrupp. En vidareutvecklad forskningsfråga fokuserar på de tekniska och regionala egenskaperna som specifikt kommer att påverka kunskapskapande och -spridning inom specifika teknologier och teknikområden. En annan relevant ny frågeställning kopplar forskningssamverkan uttryckligen till kunskapsintensiva ekosystem, vilket var grunden för det rådsprofessurprogram som Vetenskapsrådet har tilldelat McKelvey.
Vår forskargrupp har arbetat aktivt med att sprida våra forskningsresultat, både till en specialiserad akademisk publik - som dokumenteras nedan under publikationer - såväl som till samhället i bredare mening. Mer än 40 konferensartiklar har presenterats av forskargruppen. Dessa manuskript reviderades baserat på de kommentarer som framkom på konferenserna – och i andra sammanhang - och skickades in för publicering till vetenskapliga tidskrifter och välkända akademiska bokförlag. McKelvey organiserade en större konferens på ämnet ” University new role in the knowledge economy”, med 36 deltagare från åtta länder. Vidareutveckling av de arbeten som presenterades på denna konferens ledde till en specialutgåva i den vetenskapliga tidskriften Innovation: Organization and Management, för vilken McKelvey var redaktör tillsammans med Guido Buenstorf (Kassel University of Kassel and University of Gothenburg) och Anders Broström (KTH). Dessutom har internationellt samarbete, särskilt med den internationella rådgivande kommittén, också lett till ett antal samförfattade artiklar som anges nedan. För samhällelig påverkan har Maureen McKelvey och Olof Zaring presenterat vid Riksdagen (RIFO) och utbildningsdepartementet, samt vid riktade möten med relevanta intressenter. McKelvey har också varit huvudtalare vid flera olika tillställningar, inklusive ett tal om ”Innovation cascades in Biotechnology” vid EMBO / EMBL-symposiet samt ett om innovationsstyrning av teknisk kunskap vid Triple Helix-konferensen 2018. Internationalisering har varit ett starkt tema i vårt arbete med mycket interaktion, dedikerade besök, gästforskare och presentationer inom vårt område under hela detta projekt.
Öppen tillgång har adresserats genom det svenska Bibsam-avtalet; genom att betala specialavgifter för öppen åtkomst för artiklar; genom inköp och distribution av kopior av böcker; och genom den pågående utvecklingen av tillgängliga kopior av vetenskapliga arbeten på webbplatsen eller i andra elektroniska arkiv.