Styrning och kontroll i civilsamhället: Svenska kyrkan och välfärden.
Sedan tidigt 1990-tal har den svenska välfärdsmodellen förändrats genom att privata aktörer, däribland civilsamhällets organisationer, erbjuds att medverka i produktionen av vård, skola och omsorg. Trots en växande välfärdsproduktion bedriven av aktörer i det civila samhället saknas ännu grundläggande kunskap om på vilket sätt dessa organisationer styr och kontrollerar sin verksamhet inom detta område. Detta projekt kommer att åtgärda denna kunskapslucka. Projektet syftar till att identifiera och analysera, samt utveckla den teoretiska förståelsen kring, de styr- och kontrollmekanismer genom vilka "ägarnas" (motsvarande) intentioner och intressen i de idéburna organisationerna överförs i den välfärd som produceras. Teoretiskt utgår vi från skolbildningen inom corporate governance, i kombination med nyinstitutionell organisationsteori. Projektet är en omfattande studie av den govervance som utövas i den välfärdsverksamhet som bedrivs i Svenska kyrkans regi. Det omfångsrika empiriska materialet består av intervjuer och styrdokument insamlade på tre governance-nivåer. Projektet ämnar bidra till teoriutveckling om styrning av civilsamhällets organisationer, och därmed även till forskning om organisationsstyrning mer generellt. Utöver ett strikt teoretiskt bidrag bedömer vi att studiens resultat kommer att ha en betydande samhällsrelevans.
Slutredovisning
PROJEKTETS SYFTE SAMT UTVECKLING
Föreliggande forskningsprojekt handlar teoretiskt om nonprofit governance (”styrning och kontroll i civilsamhället” på svenska). Fokus ligger på vad som i ansökan tentativt definieras som ”ownership intentions” i ideella eller idéburna (nonprofit) organisationer. Studiens övergripande syfte är att identifiera karaktären på de olika styr- och kontrollmekanismer genom vilka dessa intentioner översätts längs ”the governance chain” (styrkedjan) inom en idéburen organisation. Empiriskt fokus i projektet ligger på organisationen Svenska kyrkan och studien bör därmed förstås som direkt fortsättning och förlängning på tidigare studier som genomförts i samverkan med framför allt Västerås stift och dess församlingar och pastorat. Mer bestämt fokuserar studien på den välfärd som produceras inom Svenska kyrkans diakoni, i dess flyktingmottagande samt barnomsorg (förskola). Från tidigare studier vet vi att Svenska kyrkan är en stor och komplex idéburen organisation med en omfattande och sedan en tid även växande produktion av olika former av välfärdstjänster, vilket kan antas få konsekvenser för organisatorisk styrning och kontroll (governance).
För forskningen om nonprofit governance gäller att vi internationellt även fortsatt kan notera en fragmenterad kunskapssituation på ett understuderat forskningsfält. Detta gäller särskilt vid jämförelse med motsvarande typer av studier och relevant kunskapsbildning för näringslivets vinstdrivande företag (jfr företagekonomins corporate governance), samt för statlig/offentlig sektors verksamhet: government respektive public sector governance (ffa inom statsvetenskap och offentlig förvaltning). Ett viktigt direkt resultat av det aktuella projektet kom därför att bli aktiv medverkan med projektledaren som en av redaktörerna och en av projektmedarbetarna som författare till ett kapitel i den allra första Research Handbook on Nonprofit Governance, (Donnelly-Cox, Meyer & Wijkström 2021).
Projektet kom att utvecklas längs både ett teoretiskt och ett mer empiriskt spår och arbetet i båda dess spår har också fortsatt efter projektets formella avslut. I det första spåret bygger vi vidare på våra teoretiska resultat med relevans för nonprofit governance såväl nationellt som internationellt. Det andra området där vi genom studien har bidragit med ny kunskap handlar om de ideella och idéburna organisationernas växande engagemang inom välfärden och hur dessa aktörer organiserar sig för att leda och styra en växande verksamhet (se t ex Henrekson, Andersson, Wijkström & Ford 2020). Detta är betydande och viktiga verksamheter inom ideell sektor som dessutom under de allra senaste decennierna – precis som för de privata vinstdrivande välfärdsföretagen – i allt högre utsträckning har kommit att utsättas för olika former av konkurrens som följd av den svenska välfärdsstatens transformation och den offentliga sektorns förändringar när det gäller såväl finansiering (t ex genom upphandling) som upprättandet av olika former av leveransavtal med fristående aktörer.
KORT OM STUDIENS GENOMFÖRANDE
Projektet har i huvudsak genomförts enligt den initiala planen, med ett antal parallella men koordinerade delstudier på lokal nivå (församlingar i ffa Göteborgs och Stockholms stift), som kombinerats med dokumentstudier på nationell nivå, som i ett nästa steg har legat till grund för projektets samlade huvudanalys. I det lokala empiriska arbetet har vi i huvudsak arbetat parvis i forskargruppen för att sedan tillsammans bearbeta vårt empiriska material vid interna arbetsseminarier och workshops med inbjudna externa forskare för vår fortlöpande och mer syntetiserande meta-analys.
När det gäller planerad publicering har vi kommit att presentera fler konferenspaper än vad som initialt planerades. Genom projektledarens medverkan som redaktör har vi även kommit att bidra – som en direkt och konkret fördjupning av projektet – till den Research Handbook on Nonprofit Governance som växte fram under studiens gång och kom att publiceras under 2021 (Edward Elgar Publishing). Vi har sammantaget publicerat ett antal kapitel på engelska baserade på studiens material och våra resultat. Arbetet med publicering av våra slutresultat fortsätter och vi har i dagsläget ytterligare artikel i pipeline för tidskriften NML (Nonprofit Management and Leadership), där vi väntar på beslut efter submission i våras (april 2024). Dock är vi ännu inte klara med den huvudbok på svenska som planerades initialt, vilket alltså kvarstår inom ramen för projektet. Delar av detta manus är färdiga, men vi har paus i arbetet under tiden vi söker efter lämpligt förlag och utgivare. Detta arbete inleddes i nära samverkan med Svenska kyrkans forskningssekretariat, med ambitionen att på sätt underlätta spridning av studiens resultat inom organisationen.
Värt att nämna under denna rubrik är att studiens genomförande försenades avsevärt knappt halvvägs in i studien då den medarbetare som var tänkt att ansluta till projektet efter kort tid sjukskrev sig redan under de allra första månaderna och sedan valde att hoppa av projektet. Denna situation kommunicerades med RJ i samband med ansökan om förlängning för att vi skulle hinna hitta lämplig ersättare. Efter avslag på ansökan om förlängning var förseningen svår att ta igen, även om vi till slut kunde rekrytera en lämplig ersättare (disputerad diakon inom socialt arbete i stället för doktor i statsvetenskap). Med den nya projektmedlemmen fick projektet dock en kompetensmässig breddning, vilket visade sig vara framgångsrikt och ledde till tydligare fokus på just diakoni och övrig social verksamhet inom Svenska kyrkan. Skiftet bidrog också direkt och konkret till att vår access till lokal verksamhet på församlingsnivå avsevärt förenklades. Vi hade redan sedan tidigare en disputerad senior statsvetare i projektet, så med nyrekryteringen blev gruppen på ett positivt sätt ämnesmässigt bredare.
I övrigt har såväl fokus och ansats (metod, teori, empiri etc) för studien varit desamma som planerat, där framför allt det teoretiska arbetet har kommit att fördjupas som en direkt följd av den goda kvaliteten och djupet på det omfattande empiriska material som har samlats in.
PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT, SAMT ETT RESONEMANG OM PROJEKTETS SLUTSATSER
Ett första viktigt resultat från studien är att det inte räcker med ett enda slags teoretiskt ramverk för att förstå och analysera nonprofit governance, åtminstone inte i större och mer komplexa organisationer. Tvärtom tyder vårt material på att ansatser och element ur de tre teoretiska huvudskolor som vi utgå ifrån i studien behöver kombineras i samband med fördjupad analys av vår data. I det empiriska materialet har vi identifierat tydliga element från de tre dominerande skolorna inom corporate governance (Principal/Agent-, Stewardship- samt Stakeholder-teorier) i den organisatoriska styrning som faktiskt utövas inom Svenska kyrkan.
Ett andra resultat är att det för de olika verksamhetsgrenar (diakoni, flyktingmottagande samt barnomsorg) som har studerats har växt fram sinsemellan relativt olika styrkedjor inom organisationen; styrkedjor som dessutom löper parallellt vid sidan av varandra utan några tydliga länkar mellan dem. Slutligen är ett tredje resultat – som direkt följer på den första slutsatsen – att dessa styrkedjor dessutom tycks bestå av olika kombinationer av element som kan identifieras i de tre teoretiska huvudskolorna. De parallella styrkedjor som vi i studien har identifierat inom organisationen ser alltså vare sig ser likadana ut eller är länkade samman mellan de olika verksamhetsområden som har studerats.
Dessa resultat är sammantaget nya inom nonprofit governance, och öppnar också upp för fortsatta studier, exempelvis mer fokuserade studier av hur just olika styrkedjor inom en och samma organisation förhåller sig till eller interagerar med varandra när det gäller till exempel organisatoriska prioriteringar och uppföljningar. En viktig avgränsning som vi gör är att dessa resultat gäller för de relativt sett större och kanske även äldre och mer komplexa ideella organisationerna; resultat som inte nödvändigtvis är direkt överförbara till mindre och yngre organisationer. Även detta öppnar för behov av fortsatta studier.
Resultaten kan sammanfattas som att större och mer komplexa idéburna organisationer tycks ha utvecklat parallella och delvis annorlunda utformade interna governance-kedjor för att styra och kontrollera de olika verksamheterna inom en och samma organisation. Detta bryter mot traditionella antaganden (normativa såväl som teoretiska) om den interna styrningen i den idéburna organisationen. Resultaten öppnar därmed upp för en omprövning av hittills gällande ansatser i tidigare forskning av idéburna organisationers styrning och kontroll, där betydande inspiration hittills har hämtats från antingen vinstdrivande näringsverksamhet eller offentlig sektors förvaltning. Våra resultat pekar snarare på behov av att ta sig an frågor som handlar om nonprofit governance å ena sida mer förutsättningslöst, å andra sidan tydligare kopplat till organisationernas egna unika och specifika förutsättningar (teori) och behov (praktik).
Förekomsten av parallella (och endast svagt kopplade) nonprofit governance styrkedjor inom idéburna organisationer är vidare i högsta grad relevant för fortsatta studier av den del av välfärden som produceras av just ideella och idéburna aktörer. Detta gäller dels för att vi från våra andra studier vet att denna typ av verksamhet även fortsatt expanderar, dels för att ny välfärdsverksamhet ofta förekommer i de större (med avseende på ekonomisk omsättning, antal anställda respektive antal oavlönade frivilliga) ideella organisationerna. Detta – parallella fristående styrkedjor – kan alltså förväntas få effekt på såväl den välfärd som produceras (ofta med offentlig finansiering) som på den övriga verksamheten inom den idéburna organisationen.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR OCH FORTSÄTTNINGSPROJEKT
På ett övergripande plan har vi i våra olika publikationer identifierat ett antal luckor i den existerande teoribildningen som öppnar upp för nya forskningsfrågor som direkt fortsättning på vår studie. Kunskapsfältet måste fortfarande betraktas som i sin linda teoretiskt. Här finns ett betydande utrymme för nya studier med teoriutvecklande ambition. Till exempel bör den aktuella förfrågan till projektledaren under sommaren 2024 om ett redaktörskap för ett nytt specialnummer av tidskriften Voluntas ses som kvitto och fortsättning på forskargruppens insatser inom det gryende forskningsfältet nonprofit governance.
För svensk del handlar det vidare praktiskt och mer konkret framför allt om att undersöka och påvisa hur governance fungerar i de allt större och alltmer komplexa organisationsstrukturer som nu verkar byggas upp, inte minst som en följd av den ideella sektorns stadiga expansion inom välfärden. I många fall har olika former av välfärdsverksamhet kommit att fogas till en i övrigt redan både rik och väl diversifierad existerande verksamhet, vilket potentiellt kan leda till såväl interna politiska spänningar som suboptimering inom organisationerna.
Även frågan om governance under kris (högre hastighet, andra former av verksamheter och även annorlunda prioriteringar) står tydligt ut som ett högrelevant område för fortsatta studier. Detta följer vi nu upp i en ny studie finansierad av MSB med en budget på cirka 10 mkr som handlar om idéburna aktörers eget organisatoriska lärande samt deras resursmobilisering under och mellan kriser (Idéburen kraft för ett starkare samhälle). Just frågor med fokus på inter-organisatorisk governance i nära samverkan mellan ett antal idéburna organisationer på ett avgränsat organisatoriskt innebär att vi tar oss an nya intressanta forskningsfrågor. Den nya studien, som vi arbetar med sedan 2021 vid vårt forskningscenter vid Handelshögskolan i Stockholm, är den allra tydligaste och mest omfattande direkta fortsättningen på den studie som avrapporteras här (se bif faktablad samt artikel från våren 2024 i Svensk Kyrkotidning).
Vi har slutligen även gått vidare med forskningsfrågor kopplade till organizational slack i idéburna organisationer, där den artikel som nu är på review för Nonprofit Management & Leadership representerar en tydlig brygga mellan resultaten från denna studie och fortsatt forskning. Även delar av vårt fortsatta arbete på området idéburen välfärd (organisering, ledning och governance) bör förstås som en direkt förlängning på projektet, med vår artikel i tidskriften Nonprofit Policy Forum (Henrekson, Andersson, Wijkström & Ford 2020) som det allra tydligaste konkreta resultatet. Henrekson har varit en av projektets bärande medarbetare och artikeln är också del hennes avhandling från 2023, och det är tydligt att avhandlingen har inspirerats av hennes medverkan och arbete inom det aktuella projektet. I hennes fall är det vidare tydligt att delar av projektets resultat har förts vidare in i fortsatta studier av idéburna skolor och deras ledning.
HUR PROJEKTGRUPPEN HAR SPRITT FORSKNING OCH RESULTAT SAMT HUR SAMVERKAN HAR SKETT
Förutom ett stort antal publikationer och presentationer vid vetenskapliga konferenser har vi arbetat med att sprida våra resultat direkt till Svenska kyrkan och övriga civilsamhället vid ett stort antal föreläsningar, seminarier och workshops men även genom texter direkt riktade till organisationslivet. Chefer och ledningspersonal vid offentliga myndigheter samt förstås även inom Svenska kyrkan (framför allt församlingar och stift men även på nationell nivå) har varit prioriterade målgrupper. Spridningsarbetet var som mest intensivt under perioden 2016–2020 men vi har också fortsatt presentera vårt material efter projektets formella avslut. Vi har även bidragit med populärvetenskapliga publikationer både under och efter projektperioden, t ex The Church of Sweden and the quest to bounce back better (Wijkström et al 2020) i antologi som skrevs, redigerades och publicerade vid HHS under pandemin, samt genom en mängd intervjuer och samtal, t ex dokumenterade i tidskriften Ducatus (för Svenska kyrkan).
Genom att flera av projektets medarbetare också undervisar inom olika utbildningar vid våra olika lärosäten sprids även resultat från studien den vägen, t ex inom socionomprogrammet vid Socialhögskolan i Lund, på statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet samt vid Handelshögskolan i Stockholm. Under denna rubrik bör särskilt nämnas kontinuerlig medverkan från centrets medarbetare i Fenix-programmet, ett ledarutvecklingsprogram som riktar sig till just chefer och ledare inom civilsamhället – där ett helt nytt moment numera handlar om nonprofit governance – samt som stående inslag i en tvärfacklig utbildning för LOs ombudsmän på Runö som genomförs två gånger årligen. Vi har även medverkat med föreläsningar till exempel inom ramen för en utbildning av blivande kyrkoherdar genomförd av Lunds universitet samt med föreläsning av projektledaren i samband med installationen av ny ärkebiskop för Svenska kyrkan i Uppsala, december 2022.
Vi har i varierande format under projektets gång men också efteråt även genomfört olika former av inspirationsföreläsningar utifrån studiens material och resultat, exempelvis vid Uppsala universitet respektive för enskilda pastorat och församlingar inom Svenska kyrkan. Kontinuerligt har slutligen framför allt projektledaren funnits med både under och efter studien som vetenskapligt stöd vid ett antal samverkans- och utvecklingsprojekt som har genomförts inom organisationen Svenska kyrkan och dess olika delar. Fokus har ofta legat på ny verksamhet inom välfärdsområdet, med insatser redan tidigare från vårt håll i till exempel Västerås stift men även på nationell nivå och nu senast som stöd i Göteborgs stift under 2023. Detta är tillfällen då dialog fortlöpande förs om hur vår forskning och våra resultat kan bidra till utvecklingen av deras verksamhet, t ex genom nya perspektiv och ansatser.
Föreliggande forskningsprojekt handlar teoretiskt om nonprofit governance (”styrning och kontroll i civilsamhället” på svenska). Fokus ligger på vad som i ansökan tentativt definieras som ”ownership intentions” i ideella eller idéburna (nonprofit) organisationer. Studiens övergripande syfte är att identifiera karaktären på de olika styr- och kontrollmekanismer genom vilka dessa intentioner översätts längs ”the governance chain” (styrkedjan) inom en idéburen organisation. Empiriskt fokus i projektet ligger på organisationen Svenska kyrkan och studien bör därmed förstås som direkt fortsättning och förlängning på tidigare studier som genomförts i samverkan med framför allt Västerås stift och dess församlingar och pastorat. Mer bestämt fokuserar studien på den välfärd som produceras inom Svenska kyrkans diakoni, i dess flyktingmottagande samt barnomsorg (förskola). Från tidigare studier vet vi att Svenska kyrkan är en stor och komplex idéburen organisation med en omfattande och sedan en tid även växande produktion av olika former av välfärdstjänster, vilket kan antas få konsekvenser för organisatorisk styrning och kontroll (governance).
För forskningen om nonprofit governance gäller att vi internationellt även fortsatt kan notera en fragmenterad kunskapssituation på ett understuderat forskningsfält. Detta gäller särskilt vid jämförelse med motsvarande typer av studier och relevant kunskapsbildning för näringslivets vinstdrivande företag (jfr företagekonomins corporate governance), samt för statlig/offentlig sektors verksamhet: government respektive public sector governance (ffa inom statsvetenskap och offentlig förvaltning). Ett viktigt direkt resultat av det aktuella projektet kom därför att bli aktiv medverkan med projektledaren som en av redaktörerna och en av projektmedarbetarna som författare till ett kapitel i den allra första Research Handbook on Nonprofit Governance, (Donnelly-Cox, Meyer & Wijkström 2021).
Projektet kom att utvecklas längs både ett teoretiskt och ett mer empiriskt spår och arbetet i båda dess spår har också fortsatt efter projektets formella avslut. I det första spåret bygger vi vidare på våra teoretiska resultat med relevans för nonprofit governance såväl nationellt som internationellt. Det andra området där vi genom studien har bidragit med ny kunskap handlar om de ideella och idéburna organisationernas växande engagemang inom välfärden och hur dessa aktörer organiserar sig för att leda och styra en växande verksamhet (se t ex Henrekson, Andersson, Wijkström & Ford 2020). Detta är betydande och viktiga verksamheter inom ideell sektor som dessutom under de allra senaste decennierna – precis som för de privata vinstdrivande välfärdsföretagen – i allt högre utsträckning har kommit att utsättas för olika former av konkurrens som följd av den svenska välfärdsstatens transformation och den offentliga sektorns förändringar när det gäller såväl finansiering (t ex genom upphandling) som upprättandet av olika former av leveransavtal med fristående aktörer.
KORT OM STUDIENS GENOMFÖRANDE
Projektet har i huvudsak genomförts enligt den initiala planen, med ett antal parallella men koordinerade delstudier på lokal nivå (församlingar i ffa Göteborgs och Stockholms stift), som kombinerats med dokumentstudier på nationell nivå, som i ett nästa steg har legat till grund för projektets samlade huvudanalys. I det lokala empiriska arbetet har vi i huvudsak arbetat parvis i forskargruppen för att sedan tillsammans bearbeta vårt empiriska material vid interna arbetsseminarier och workshops med inbjudna externa forskare för vår fortlöpande och mer syntetiserande meta-analys.
När det gäller planerad publicering har vi kommit att presentera fler konferenspaper än vad som initialt planerades. Genom projektledarens medverkan som redaktör har vi även kommit att bidra – som en direkt och konkret fördjupning av projektet – till den Research Handbook on Nonprofit Governance som växte fram under studiens gång och kom att publiceras under 2021 (Edward Elgar Publishing). Vi har sammantaget publicerat ett antal kapitel på engelska baserade på studiens material och våra resultat. Arbetet med publicering av våra slutresultat fortsätter och vi har i dagsläget ytterligare artikel i pipeline för tidskriften NML (Nonprofit Management and Leadership), där vi väntar på beslut efter submission i våras (april 2024). Dock är vi ännu inte klara med den huvudbok på svenska som planerades initialt, vilket alltså kvarstår inom ramen för projektet. Delar av detta manus är färdiga, men vi har paus i arbetet under tiden vi söker efter lämpligt förlag och utgivare. Detta arbete inleddes i nära samverkan med Svenska kyrkans forskningssekretariat, med ambitionen att på sätt underlätta spridning av studiens resultat inom organisationen.
Värt att nämna under denna rubrik är att studiens genomförande försenades avsevärt knappt halvvägs in i studien då den medarbetare som var tänkt att ansluta till projektet efter kort tid sjukskrev sig redan under de allra första månaderna och sedan valde att hoppa av projektet. Denna situation kommunicerades med RJ i samband med ansökan om förlängning för att vi skulle hinna hitta lämplig ersättare. Efter avslag på ansökan om förlängning var förseningen svår att ta igen, även om vi till slut kunde rekrytera en lämplig ersättare (disputerad diakon inom socialt arbete i stället för doktor i statsvetenskap). Med den nya projektmedlemmen fick projektet dock en kompetensmässig breddning, vilket visade sig vara framgångsrikt och ledde till tydligare fokus på just diakoni och övrig social verksamhet inom Svenska kyrkan. Skiftet bidrog också direkt och konkret till att vår access till lokal verksamhet på församlingsnivå avsevärt förenklades. Vi hade redan sedan tidigare en disputerad senior statsvetare i projektet, så med nyrekryteringen blev gruppen på ett positivt sätt ämnesmässigt bredare.
I övrigt har såväl fokus och ansats (metod, teori, empiri etc) för studien varit desamma som planerat, där framför allt det teoretiska arbetet har kommit att fördjupas som en direkt följd av den goda kvaliteten och djupet på det omfattande empiriska material som har samlats in.
PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT, SAMT ETT RESONEMANG OM PROJEKTETS SLUTSATSER
Ett första viktigt resultat från studien är att det inte räcker med ett enda slags teoretiskt ramverk för att förstå och analysera nonprofit governance, åtminstone inte i större och mer komplexa organisationer. Tvärtom tyder vårt material på att ansatser och element ur de tre teoretiska huvudskolor som vi utgå ifrån i studien behöver kombineras i samband med fördjupad analys av vår data. I det empiriska materialet har vi identifierat tydliga element från de tre dominerande skolorna inom corporate governance (Principal/Agent-, Stewardship- samt Stakeholder-teorier) i den organisatoriska styrning som faktiskt utövas inom Svenska kyrkan.
Ett andra resultat är att det för de olika verksamhetsgrenar (diakoni, flyktingmottagande samt barnomsorg) som har studerats har växt fram sinsemellan relativt olika styrkedjor inom organisationen; styrkedjor som dessutom löper parallellt vid sidan av varandra utan några tydliga länkar mellan dem. Slutligen är ett tredje resultat – som direkt följer på den första slutsatsen – att dessa styrkedjor dessutom tycks bestå av olika kombinationer av element som kan identifieras i de tre teoretiska huvudskolorna. De parallella styrkedjor som vi i studien har identifierat inom organisationen ser alltså vare sig ser likadana ut eller är länkade samman mellan de olika verksamhetsområden som har studerats.
Dessa resultat är sammantaget nya inom nonprofit governance, och öppnar också upp för fortsatta studier, exempelvis mer fokuserade studier av hur just olika styrkedjor inom en och samma organisation förhåller sig till eller interagerar med varandra när det gäller till exempel organisatoriska prioriteringar och uppföljningar. En viktig avgränsning som vi gör är att dessa resultat gäller för de relativt sett större och kanske även äldre och mer komplexa ideella organisationerna; resultat som inte nödvändigtvis är direkt överförbara till mindre och yngre organisationer. Även detta öppnar för behov av fortsatta studier.
Resultaten kan sammanfattas som att större och mer komplexa idéburna organisationer tycks ha utvecklat parallella och delvis annorlunda utformade interna governance-kedjor för att styra och kontrollera de olika verksamheterna inom en och samma organisation. Detta bryter mot traditionella antaganden (normativa såväl som teoretiska) om den interna styrningen i den idéburna organisationen. Resultaten öppnar därmed upp för en omprövning av hittills gällande ansatser i tidigare forskning av idéburna organisationers styrning och kontroll, där betydande inspiration hittills har hämtats från antingen vinstdrivande näringsverksamhet eller offentlig sektors förvaltning. Våra resultat pekar snarare på behov av att ta sig an frågor som handlar om nonprofit governance å ena sida mer förutsättningslöst, å andra sidan tydligare kopplat till organisationernas egna unika och specifika förutsättningar (teori) och behov (praktik).
Förekomsten av parallella (och endast svagt kopplade) nonprofit governance styrkedjor inom idéburna organisationer är vidare i högsta grad relevant för fortsatta studier av den del av välfärden som produceras av just ideella och idéburna aktörer. Detta gäller dels för att vi från våra andra studier vet att denna typ av verksamhet även fortsatt expanderar, dels för att ny välfärdsverksamhet ofta förekommer i de större (med avseende på ekonomisk omsättning, antal anställda respektive antal oavlönade frivilliga) ideella organisationerna. Detta – parallella fristående styrkedjor – kan alltså förväntas få effekt på såväl den välfärd som produceras (ofta med offentlig finansiering) som på den övriga verksamheten inom den idéburna organisationen.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR OCH FORTSÄTTNINGSPROJEKT
På ett övergripande plan har vi i våra olika publikationer identifierat ett antal luckor i den existerande teoribildningen som öppnar upp för nya forskningsfrågor som direkt fortsättning på vår studie. Kunskapsfältet måste fortfarande betraktas som i sin linda teoretiskt. Här finns ett betydande utrymme för nya studier med teoriutvecklande ambition. Till exempel bör den aktuella förfrågan till projektledaren under sommaren 2024 om ett redaktörskap för ett nytt specialnummer av tidskriften Voluntas ses som kvitto och fortsättning på forskargruppens insatser inom det gryende forskningsfältet nonprofit governance.
För svensk del handlar det vidare praktiskt och mer konkret framför allt om att undersöka och påvisa hur governance fungerar i de allt större och alltmer komplexa organisationsstrukturer som nu verkar byggas upp, inte minst som en följd av den ideella sektorns stadiga expansion inom välfärden. I många fall har olika former av välfärdsverksamhet kommit att fogas till en i övrigt redan både rik och väl diversifierad existerande verksamhet, vilket potentiellt kan leda till såväl interna politiska spänningar som suboptimering inom organisationerna.
Även frågan om governance under kris (högre hastighet, andra former av verksamheter och även annorlunda prioriteringar) står tydligt ut som ett högrelevant område för fortsatta studier. Detta följer vi nu upp i en ny studie finansierad av MSB med en budget på cirka 10 mkr som handlar om idéburna aktörers eget organisatoriska lärande samt deras resursmobilisering under och mellan kriser (Idéburen kraft för ett starkare samhälle). Just frågor med fokus på inter-organisatorisk governance i nära samverkan mellan ett antal idéburna organisationer på ett avgränsat organisatoriskt innebär att vi tar oss an nya intressanta forskningsfrågor. Den nya studien, som vi arbetar med sedan 2021 vid vårt forskningscenter vid Handelshögskolan i Stockholm, är den allra tydligaste och mest omfattande direkta fortsättningen på den studie som avrapporteras här (se bif faktablad samt artikel från våren 2024 i Svensk Kyrkotidning).
Vi har slutligen även gått vidare med forskningsfrågor kopplade till organizational slack i idéburna organisationer, där den artikel som nu är på review för Nonprofit Management & Leadership representerar en tydlig brygga mellan resultaten från denna studie och fortsatt forskning. Även delar av vårt fortsatta arbete på området idéburen välfärd (organisering, ledning och governance) bör förstås som en direkt förlängning på projektet, med vår artikel i tidskriften Nonprofit Policy Forum (Henrekson, Andersson, Wijkström & Ford 2020) som det allra tydligaste konkreta resultatet. Henrekson har varit en av projektets bärande medarbetare och artikeln är också del hennes avhandling från 2023, och det är tydligt att avhandlingen har inspirerats av hennes medverkan och arbete inom det aktuella projektet. I hennes fall är det vidare tydligt att delar av projektets resultat har förts vidare in i fortsatta studier av idéburna skolor och deras ledning.
HUR PROJEKTGRUPPEN HAR SPRITT FORSKNING OCH RESULTAT SAMT HUR SAMVERKAN HAR SKETT
Förutom ett stort antal publikationer och presentationer vid vetenskapliga konferenser har vi arbetat med att sprida våra resultat direkt till Svenska kyrkan och övriga civilsamhället vid ett stort antal föreläsningar, seminarier och workshops men även genom texter direkt riktade till organisationslivet. Chefer och ledningspersonal vid offentliga myndigheter samt förstås även inom Svenska kyrkan (framför allt församlingar och stift men även på nationell nivå) har varit prioriterade målgrupper. Spridningsarbetet var som mest intensivt under perioden 2016–2020 men vi har också fortsatt presentera vårt material efter projektets formella avslut. Vi har även bidragit med populärvetenskapliga publikationer både under och efter projektperioden, t ex The Church of Sweden and the quest to bounce back better (Wijkström et al 2020) i antologi som skrevs, redigerades och publicerade vid HHS under pandemin, samt genom en mängd intervjuer och samtal, t ex dokumenterade i tidskriften Ducatus (för Svenska kyrkan).
Genom att flera av projektets medarbetare också undervisar inom olika utbildningar vid våra olika lärosäten sprids även resultat från studien den vägen, t ex inom socionomprogrammet vid Socialhögskolan i Lund, på statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet samt vid Handelshögskolan i Stockholm. Under denna rubrik bör särskilt nämnas kontinuerlig medverkan från centrets medarbetare i Fenix-programmet, ett ledarutvecklingsprogram som riktar sig till just chefer och ledare inom civilsamhället – där ett helt nytt moment numera handlar om nonprofit governance – samt som stående inslag i en tvärfacklig utbildning för LOs ombudsmän på Runö som genomförs två gånger årligen. Vi har även medverkat med föreläsningar till exempel inom ramen för en utbildning av blivande kyrkoherdar genomförd av Lunds universitet samt med föreläsning av projektledaren i samband med installationen av ny ärkebiskop för Svenska kyrkan i Uppsala, december 2022.
Vi har i varierande format under projektets gång men också efteråt även genomfört olika former av inspirationsföreläsningar utifrån studiens material och resultat, exempelvis vid Uppsala universitet respektive för enskilda pastorat och församlingar inom Svenska kyrkan. Kontinuerligt har slutligen framför allt projektledaren funnits med både under och efter studien som vetenskapligt stöd vid ett antal samverkans- och utvecklingsprojekt som har genomförts inom organisationen Svenska kyrkan och dess olika delar. Fokus har ofta legat på ny verksamhet inom välfärdsområdet, med insatser redan tidigare från vårt håll i till exempel Västerås stift men även på nationell nivå och nu senast som stöd i Göteborgs stift under 2023. Detta är tillfällen då dialog fortlöpande förs om hur vår forskning och våra resultat kan bidra till utvecklingen av deras verksamhet, t ex genom nya perspektiv och ansatser.