Svensk negationssyntax (SveNeg)
Projektet syftar till att kartlägga och analysera negationens syntax i några språkvarieteter som avviker kraftigt från standardsvenska, såsom älvdalska, estlandssvenska, nyländska och sydösterbottniska. Det empiriska målet är att ge en djupare beskrivning av den stora - men hittills tämligen outforskade - variation som faktiskt ryms inom det svenska språkområdet, där alltså både standardsvenskan och dess olika varieteter ingår. Det teoretiska målet är att utveckla syntaktiska analyser som utgår från och anknyter till tidigare negationsforskning om övriga germanska språk (som till exempel Haegeman 1995, Østbø 2013, Breitbarth 2013 och Brandtler & Håkansson 2014). Projektet är därför både empiriskt och teoretiskt.
Slutredovisning
Projektet Svensk negationssyntax (SveNeg)
Bakgrund
Negationssyntax har de senaste decennierna utvecklats till ett specifikt forskningsfält, men svenska har till skillnad från många andra germanska språk inte varit föremål för några mer omfattande studier i detta avseende. Detta projekt har haft som mål att utforska svenska negationer ur både ett historiskt och ett nutida perspektiv. En viktig del av projektet har varit studier av från standardsvenskan kraftigt avvikande språkvarieteter som älvdalska och estlandssvenska.
Syfte
Projektet syftade till att kartlägga och analysera negationens syntax i både standardsvenska och i några språkvarieteter som avviker kraftigt från standardsvenska, såsom älvdalska, estlandssvenska, nyländska och sydösterbottniska. Det empiriska målet var att ge en djupare beskrivning av den variation som faktiskt ryms inom det svenska språkområdet, där alltså både standardsvenskan och dess olika varieteter ingår. Det teoretiska målet var att utveckla syntaktiska analyser som utgår från och anknyter till tidigare negationsforskning om övriga germanska språk (som till exempel Haegeman 1995, Østbø 2013, Breitbarth 2013 och Brandtler & Håkansson 2014). Projektet har alltså varit både empiriskt och teoretiskt.
Genomförande
Projektet startade den 1/9 2016 med forskarna Johan Brandtler (Gent), David Håkansson (Uppsala) och Henrik Rosenkvist (projektledare, Göteborg). Den 1/12 2016 anställdes Eric Lander som postdoc med finansiering för två år från institutionen för svenska språket (Göteborgs universitet). Den 6/12 mötte vi våra projektrådgivare Liliane Haegeman och Anne Breitbarth i Gent, tillsammans med negationsforskaren Karen de Clercq. Under projekttiden har vi sedan haft regelbundna möten, ibland via Skype (se projektets hemsida).
Under projektets gång har Johan Brandtler fått anställning som lektor i Stockholm, och David Håkansson och Henrik Rosenkvist har båda blivit professorer. Från våren 2019 har vidare Eric Lander fått en ny postdoc-tjänst vid Stockholms universitet, och hans nya projekt handlar om vidare analys av fornnordiska negationer.
I september 2018 var Karen de Clercq (Gent) inbjuden gästforskare vid Göteborgs universitet.
Vi har presenterat vår forskning vid flera nationella och internationella konferenser samt i olika skrifter (se publikationslistan).
De tre viktigaste resultaten
I ett bokkapitel argumenterar Rosenkvist (2018a) för att utvecklingen av det estlandssvenska verbet mike indikerar att den generella språkförändring som kallas Jesperens cykel behöver kompletteras – det är alltså möjligt att en äldre negation på satsplanet övergår till att bli en lexikal negation, och inte – som tidigare forskare har antagit – försvinner ur språk med negationsharmoni. Exemplet mike visar alltså att en syntaktisk negation tycks kunna omvandlad till en morfologisk negation. Detta väcker också frågor om vilken syntaktisk status en negation i språk av denna typ kan ha.
Lander (2018a,b, in progress) och Brandtler, Håkansson & Lander (2017) diskuterar etymologier till den fornnordiska klitiska negationen -a/-at. Den mest sannolika är att -a/-at har utvecklats från urgermanskt (*ne) aiwa (weht-) ’inte någonsin (en enda sak)’. En ny etymologi har också lagts fram, med visst stöd från Eddan, att -a är relaterat till partikeln i urnordiskt -ika, -ekA ’jag’, med -t tillfogat ursprungligen som 2sg-markör. I tidigare studier har Brandtler & Håkansson (2014) diskuterat övergången från ej (eigi) till inte/icke, och nästa steg är alltså att beskriva hur äldre -a/-at ersätts av eigi. Målet med detta delprojekt är således att skapa en sammanhängande bild av negationsutvecklingen från det germanska urspråket till den nutida svenskan.
Rosenkvist (2018b,c, in progress) diskuterar satsfinala negativa partiklar i språkvarieteter som talas runt Östersjön. Detta är ett typologiskt intressant fenomen som inte tidigare har beskrivits och som visar att det finns vissa grammatiska språkdrag som typiskt uppträder i icke-standardiserade språk.
Nya forskningsfrågor
Den forskning som Eric Lander har bedrivit kommer att fördjupas i hans postdoc-projekt i Stockholm, med ett nanosyntaktiskt perspektiv på utvecklingen av de fornnordiska negationerna. Frågeställningen är bland annat om Jespersens cykel har haft samma verkan i fornvästnordiska som i fornöstnordiska.
Henrik Rosenkvist arbetar vidare med en större studie av negationer i älvdalska, ett språk med negationsharmoni och stor variation när det gäller bruket av olika negationer. Negationen itje förekommer till exempel enbart i satsinitial och satsfinal ställning, och aldrig i satsens mittfält.
Brandtler och Rosenkvist avser att påbörja en diakron studie av det negerande prefixet o-, med utgångspunkt i en intressant avhandling av Rosell (1942) och tidigare arbeten.
Ett övergripande resultat av projektet är att den nuvarande teoretiska beskrivningen och förståelsen av negationernas syntaktiska egenskaper, som främst är grundad på studier av andra (europeiska) språk, sannolikt måste revideras för att omfatta data från de språkvarieteter som vi har studerat.
Spridning av resultat och samverkan
Vi har dels deltagit i nationella och internationella konferenser, dels samarbetat och sampublicerat med forskare från till exempel Ungern och Belgien. Ett forskningsprojekt ger ofta upphov till forskning långt efter att finansieringen har tagit slut, och så är det också i detta fall, vilket innebär ett fortsatt internationellt samarbete.
Bakgrund
Negationssyntax har de senaste decennierna utvecklats till ett specifikt forskningsfält, men svenska har till skillnad från många andra germanska språk inte varit föremål för några mer omfattande studier i detta avseende. Detta projekt har haft som mål att utforska svenska negationer ur både ett historiskt och ett nutida perspektiv. En viktig del av projektet har varit studier av från standardsvenskan kraftigt avvikande språkvarieteter som älvdalska och estlandssvenska.
Syfte
Projektet syftade till att kartlägga och analysera negationens syntax i både standardsvenska och i några språkvarieteter som avviker kraftigt från standardsvenska, såsom älvdalska, estlandssvenska, nyländska och sydösterbottniska. Det empiriska målet var att ge en djupare beskrivning av den variation som faktiskt ryms inom det svenska språkområdet, där alltså både standardsvenskan och dess olika varieteter ingår. Det teoretiska målet var att utveckla syntaktiska analyser som utgår från och anknyter till tidigare negationsforskning om övriga germanska språk (som till exempel Haegeman 1995, Østbø 2013, Breitbarth 2013 och Brandtler & Håkansson 2014). Projektet har alltså varit både empiriskt och teoretiskt.
Genomförande
Projektet startade den 1/9 2016 med forskarna Johan Brandtler (Gent), David Håkansson (Uppsala) och Henrik Rosenkvist (projektledare, Göteborg). Den 1/12 2016 anställdes Eric Lander som postdoc med finansiering för två år från institutionen för svenska språket (Göteborgs universitet). Den 6/12 mötte vi våra projektrådgivare Liliane Haegeman och Anne Breitbarth i Gent, tillsammans med negationsforskaren Karen de Clercq. Under projekttiden har vi sedan haft regelbundna möten, ibland via Skype (se projektets hemsida).
Under projektets gång har Johan Brandtler fått anställning som lektor i Stockholm, och David Håkansson och Henrik Rosenkvist har båda blivit professorer. Från våren 2019 har vidare Eric Lander fått en ny postdoc-tjänst vid Stockholms universitet, och hans nya projekt handlar om vidare analys av fornnordiska negationer.
I september 2018 var Karen de Clercq (Gent) inbjuden gästforskare vid Göteborgs universitet.
Vi har presenterat vår forskning vid flera nationella och internationella konferenser samt i olika skrifter (se publikationslistan).
De tre viktigaste resultaten
I ett bokkapitel argumenterar Rosenkvist (2018a) för att utvecklingen av det estlandssvenska verbet mike indikerar att den generella språkförändring som kallas Jesperens cykel behöver kompletteras – det är alltså möjligt att en äldre negation på satsplanet övergår till att bli en lexikal negation, och inte – som tidigare forskare har antagit – försvinner ur språk med negationsharmoni. Exemplet mike visar alltså att en syntaktisk negation tycks kunna omvandlad till en morfologisk negation. Detta väcker också frågor om vilken syntaktisk status en negation i språk av denna typ kan ha.
Lander (2018a,b, in progress) och Brandtler, Håkansson & Lander (2017) diskuterar etymologier till den fornnordiska klitiska negationen -a/-at. Den mest sannolika är att -a/-at har utvecklats från urgermanskt (*ne) aiwa (weht-) ’inte någonsin (en enda sak)’. En ny etymologi har också lagts fram, med visst stöd från Eddan, att -a är relaterat till partikeln i urnordiskt -ika, -ekA ’jag’, med -t tillfogat ursprungligen som 2sg-markör. I tidigare studier har Brandtler & Håkansson (2014) diskuterat övergången från ej (eigi) till inte/icke, och nästa steg är alltså att beskriva hur äldre -a/-at ersätts av eigi. Målet med detta delprojekt är således att skapa en sammanhängande bild av negationsutvecklingen från det germanska urspråket till den nutida svenskan.
Rosenkvist (2018b,c, in progress) diskuterar satsfinala negativa partiklar i språkvarieteter som talas runt Östersjön. Detta är ett typologiskt intressant fenomen som inte tidigare har beskrivits och som visar att det finns vissa grammatiska språkdrag som typiskt uppträder i icke-standardiserade språk.
Nya forskningsfrågor
Den forskning som Eric Lander har bedrivit kommer att fördjupas i hans postdoc-projekt i Stockholm, med ett nanosyntaktiskt perspektiv på utvecklingen av de fornnordiska negationerna. Frågeställningen är bland annat om Jespersens cykel har haft samma verkan i fornvästnordiska som i fornöstnordiska.
Henrik Rosenkvist arbetar vidare med en större studie av negationer i älvdalska, ett språk med negationsharmoni och stor variation när det gäller bruket av olika negationer. Negationen itje förekommer till exempel enbart i satsinitial och satsfinal ställning, och aldrig i satsens mittfält.
Brandtler och Rosenkvist avser att påbörja en diakron studie av det negerande prefixet o-, med utgångspunkt i en intressant avhandling av Rosell (1942) och tidigare arbeten.
Ett övergripande resultat av projektet är att den nuvarande teoretiska beskrivningen och förståelsen av negationernas syntaktiska egenskaper, som främst är grundad på studier av andra (europeiska) språk, sannolikt måste revideras för att omfatta data från de språkvarieteter som vi har studerat.
Spridning av resultat och samverkan
Vi har dels deltagit i nationella och internationella konferenser, dels samarbetat och sampublicerat med forskare från till exempel Ungern och Belgien. Ett forskningsprojekt ger ofta upphov till forskning långt efter att finansieringen har tagit slut, och så är det också i detta fall, vilket innebär ett fortsatt internationellt samarbete.