Venture labour i kunskapsekonomin: Professionellt arbete i riskkapital-finansierade bolag
Nystartade life science-bolag är beroende av en stor mängd externt genererade resurser och kompetenser inklusive riskkapital, IPRs, chefskompetens, och kommersiellt humankapital. Vad som mer sällan betonas är behovet av entreprenöriellt orienterade professionella medarbetare, vad som benämns venture labourers. Dessa medarbetare har entreprenöriella förmågor och är beredda att bära en rimlig del av den risk som det innebär att arbeta i ett riskkapital-finansierat mindre bolag men har samtidigt inte kontrakt som ger del i de eventuella ekonomiska vinster som kan genereras vid exempelvis en lyckosam avyttring av bolaget. Föreliggande studie avser undersöka hur denna grupp av professionella venture labourers skapar mening i denna arbetslivsmiljö och hur de skapar identiteter åt sig själva genom att motivera denna arbetsinsats och roll. Studien avser kombinera intervju-data, deltagande observationer, samt i förekommande fall arkivmaterial for att skapa en bild av hur venture labour work är organiserat och hur denna grupp av professionella medarbetare deltar i dagens innovationsledda och kunskapsintensiva ekonomin. Företag och informanter kommer att rekryteras i samarbete med de science parks som finns etablerade vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Luns universitet.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling under projektperioden
Projektet syfte var att belysa hur medarbetare i risk-kapitalfinansierade bolag upplever sin arbetssituation och i vilken omfattning de anser att de måste ta speciella hänsyn med avseende på den marknadsrisk som de exponeras för genom att vara anställda i tunt kapitaliserade bolag som tvingas resa nytt kapital på regelbunden basis. Forskningsprojektet motiverades av att det finns en omfattande forskning om entreprenörer och deras intressen, incitament, och möjlighet att generera ekonomisk vinning, samt forskning om riskkapital-investerare utifrån likartade frågeställningar, men en endast begränsad litteratur om vad som benämnts som ”venture work”—lönearbete i entreprenöriella företag men utan att betydande delägande ingår i anställningsavtalet. Forskningsfrågan är i sin tur motiverad av den starka ökningen av nyregistrerade bolag och en allmän utbyggnad av en entreprenöriell infrastruktur med inkubatorer och riskkapitalbolag kopplade till svenska universitet, och med syfte att uppmuntra till och stödja kommersialisering av bl.a forskningsresultat från biomedicinsk forskning.
Av olika praktiska anledningar (bl.a pågående projekt under avslutning under våren 2016, samt heminstitutionens budgetplanering) så inleddes det empiriska arbetet under hösten 2016. Projektet har genomförts enligt plan med undantag från att den ursprungliga projektmedarbetaren Rebecka Arman ersattes av docent Maria Norbäck.
Kort om genomförandet.
Under perioden September 2016 till Juni 2018 genomfördes 20 intervjuer med medarbetare i start-up-bolag verksamma inom det biomedicinska området. För att få access till dessa bolag så kontaktades tre olika inkubatorer och riskkapital-investerare: Sahlgrenska Science Park, GU Ventures (Göteborgs Universitets riskkapital-bolag) samt det i Uppsala baserade bolaget Nxt2b. Studien inkluderar 11 bolag verksamma inom det biomedicinska området. Intervjuer med medarbetare i dessa bolag skedde på deras arbetsplats, i Göteborg och Uppsala, och spelades in och transkriberades av en professionell skrivbyrå. Det empiriska materialet analyserades på det sätt som föreskrivs i den akademiska litteraturen. Studien är baserad på antagandet om att näringslivet och int6e minst innovativ verksamhet i allt större omfattning förläggs till mindre bolag som anses vara mer flexibla och har än tydligare incitament till att skapa kommersiellt gångbara innovationer. Den omfattande akademiska litteratur om entreprenörskap, riskkapitalinvesteringar, och institutionella förändringar i allmänhet har därmed varit viktig för projektets genomförande.
Projektets tre viktigaste resultat och bidrag till den internationella forskningsfronten, samt ett resonemang kring detta.
Projektets viktigaste bidrag kan sammanfattas i tre punkter:
• Arbete i tunt kapitaliserade bolag anses av medarbetarna innebära en marknadsrisk då denna typ av life science-bolag tvingas resa kapital på regelbunden basis. Denna ökade risk bedöms dock som hanterlig då medarbetarna anser dels att deras kompetens och erfarenheter värderas högt på arbetsmarknaden och inte minst i den life science-nisch som de är verksamma inom, dels för att det finns ett väl utbyggd socialt och ekonomiskt skyddsnät i Sverige som bland annat möjliggör familjebildande. Den entreprenöriella kultur som etablerats i Sverige ibland annat life science-industrin är således beroende av ett vidare samhälleligt ansvarstagande så att även tunt kapitaliserade bolag kan rekrytera kvalificerade medarbetare.
• Medarbetarna i life science-bolagen gjorde uttryckte ett önskemål om att arbetar i verksamheter som kommersialiseringar resultat från grundforskning då alternativa miljöer ansågs erbjuda endast ett mer begränsat handlingsutrymme. Personer med erfarenhet av större eller multinationella läkemedelsbolag uttryckte en besvikelse över att vetenskapliga hänsynstaganden och intressen successivt har underordnats ekonomiska målsättningar. Vidare upplevdes större bolag som alltför hierarkiska och svårmanövrerade i relation till de mera ”agila” mindre bolagen. Personer med erfarenhet från akademiska forskarmiljöer ansåg att ett alltför stort fokus på att publicera akademiska artiklar och att attrahera nya forskningsanslag på basis av denna förmåga har resulterat i att forskning som avser lösa bredare och mer komplicerade forskningsproblem har marginaliserats. Mot bakgrund av upplevda svårigheter i dessa två miljöer ansågs start-up-bolag vara mer orienterat mot att lösa praktiska problem och att därmed bättre på att sammankoppla grundforskning och kliniska behov.
• En relativ brist på riskkapital och inte minst kvalificerade riskkapital-investerare som dels tillhandahåller ekonomiska resurser men som även kan vägleda företagets ledning samt skapa kontakter som gagnar företags utvecklingsarbete och kommersiella förmågor och möjligheter uppfattades som en central utmaning för life science-bolag. Intervjupersoner ansåg att mindre bidrag och tillskott från exempelvis myndigheter som Vinnova är av godo men att det inte fullt ut kan ersätta professionella och marknadsbaserad riskkapital-investerare då myndighetsbaserad finansiering måste ta hänsyn till även politiska målsättningar. Bristen på riskkapital i sektorn upplevdes som en hämsko för bolagens utveckling.
Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet.
Föreliggande projekt har bedrivits parallellt med bland annat ett Vinnova-projekt som studerat så kallad ”innovativ organisering,” mer specifikt utvecklandet av en inkubator vid AstraZenecas Mölndals-anläggning. Nya forskningsfrågor som dels varit specifika för life science-området, dels forskningsfrågor av mer generell karaktär med avseende på nätverks-baserade produktions- och innovationsmodeller har formulerats. I det förra avseendet är frågan huruvida den traditionella modellen att bygga en företagsstruktur runt ett vetenskapligt resultat och därefter resa riskkapital är den optimala modellen för kommersialisering av grundforskningsresultat? Under perioden 2017-2019 har det initierats en mängd projekt som syftar att skapa en mer bilateral relation mellan exempelvis storföretag och mindre och innovativa bolag. Företag som AstraZeneca, ABB, och Volvo Group driver för närvarande verksamheter på basis av denna idé.
Föreliggande projekt har drivit parallellt med Vinnova-finanserade forskningsprojekt i samarbete med AstraZeneca under perioden 2016-2018. Till dessa räknas ”Open Innovation för Svensk Life Science” (D.nr: 2014-00631, beslutsdatum: 2014-03-28), samt ”Öppna innovationsarenor inom life science” (D.Nr: 2016-04634, beslutsdatum, 2016-10-28. Ett nytt Vinnova-projekt, ”Öppen innovation mellan stora bolag och scale-ups” (D.Nr. 2019-0303, beslutsdatum, 2019-10-08) påbörjas i Januari 2020 och löper i två och ett halvt år. Inom ramen för dessa projekt har resultat från RJ-projektet inkluderats då det betonar ett medarbetarperspektiv.
Utanför life-science området så har forskningsintresset för innovationsdrivna verksamheter i jämförvis tunt kapitaliserade miljöer resulterat i det FORTE-finanseriade projektet ”Indie-utvecklares betydelse för kreativitet och arbetsförhållanden inom dataspelbranschen” (D.nr: 2017-00834, Beslutsdatum: 2017-09-27) som kommer att löpa under 2020 och 2021. Resultat från studien visar att i likhet med life-science-bolag så drivs dataspeksutvecklare av ambitionen att själv styra över utvecklingsarbetet, samtidigt som de är medvetna om de ekonomiska möjligheter och utmaningar deras arbete innebär och medför. Slutligen har RJ-projektet och dess fokus på kommersialisering av grundforskning bidragit till utvecklingen av projektet “Robotic surgery, visualization and the work of experts: Implications for the organization of health care practices and patient benefits” (D.nr: P19-0121, beslutsdatum, 2019-05-08), finansierat av Handelsbankens Forskningsstiftelser. Sammanfattningsvis har forskningsfrågor och resultat från föreliggande RJ-studie resulterat i åtminstone tre nya forskningsprojekt finansriade av tre olika finansiärer. Detta indikerar att forskningsfrågan hur innovativ verksamhet kan organiseras och finansrias är av bred samhällsekonomisk relevans.
Projektets internationella dimensioner, exempelvis kontakter, material och så vidare.
Projektet har företrädesvis bedrivit inom befintlig forskargrupp som stipulerats i ansökan, men forskningsfrågan och projektet är av internationell betydelse. EUs Lissabon-agenda betonar innovationsdriven ekonomisk tillväxt men resultaten hittills upplevs som begränsade. Även i USA, som erbjuder världens mest välutvecklade riskkapital-industri, har svårigheter att upprätthålla en god innovationstakt och en entreprenöriell kultur, visar relativt nyligen publicerad litteratur. Forskningsresultat från projektet har presenterats vid internationella konferenser och publicerats i internationella journaler och utländska förlag.
Hur projektgruppen har spridit resultaten till andra forskare och grupper utanför vetenskapssamhället, samt om och hur samverkan har skett.
Maria Norbäck har deltagit vid ett antal offentliga seminarier eller evenemang där forskningsresultat från projektet legat till grund för presentationen. Dessa inkluderar: presentatör vid seminariet “The professional gig-economy, ” Unionens Göteborgsavdelning, 25 November, 2019; presentatör vid Prins Bertil-seminariet om ” “Boundaryless Work” vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 6 November, 2019; presentatör vid “The gig and the platform economy” vid arbetsvetenskapliga forskningscentret, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 20 March, 2019, samt vid seminariet “MeetingPoint HR: Dig and Gig,” vid Center for Global Human Resource Management, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Alexander Styhre har skrivit läroboken The Market inom ramen för RJ-projektet, och boken används som kurslitteratur på master-nivå vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Empiriska exempel från studien används i undervisningen.
Projektet syfte var att belysa hur medarbetare i risk-kapitalfinansierade bolag upplever sin arbetssituation och i vilken omfattning de anser att de måste ta speciella hänsyn med avseende på den marknadsrisk som de exponeras för genom att vara anställda i tunt kapitaliserade bolag som tvingas resa nytt kapital på regelbunden basis. Forskningsprojektet motiverades av att det finns en omfattande forskning om entreprenörer och deras intressen, incitament, och möjlighet att generera ekonomisk vinning, samt forskning om riskkapital-investerare utifrån likartade frågeställningar, men en endast begränsad litteratur om vad som benämnts som ”venture work”—lönearbete i entreprenöriella företag men utan att betydande delägande ingår i anställningsavtalet. Forskningsfrågan är i sin tur motiverad av den starka ökningen av nyregistrerade bolag och en allmän utbyggnad av en entreprenöriell infrastruktur med inkubatorer och riskkapitalbolag kopplade till svenska universitet, och med syfte att uppmuntra till och stödja kommersialisering av bl.a forskningsresultat från biomedicinsk forskning.
Av olika praktiska anledningar (bl.a pågående projekt under avslutning under våren 2016, samt heminstitutionens budgetplanering) så inleddes det empiriska arbetet under hösten 2016. Projektet har genomförts enligt plan med undantag från att den ursprungliga projektmedarbetaren Rebecka Arman ersattes av docent Maria Norbäck.
Kort om genomförandet.
Under perioden September 2016 till Juni 2018 genomfördes 20 intervjuer med medarbetare i start-up-bolag verksamma inom det biomedicinska området. För att få access till dessa bolag så kontaktades tre olika inkubatorer och riskkapital-investerare: Sahlgrenska Science Park, GU Ventures (Göteborgs Universitets riskkapital-bolag) samt det i Uppsala baserade bolaget Nxt2b. Studien inkluderar 11 bolag verksamma inom det biomedicinska området. Intervjuer med medarbetare i dessa bolag skedde på deras arbetsplats, i Göteborg och Uppsala, och spelades in och transkriberades av en professionell skrivbyrå. Det empiriska materialet analyserades på det sätt som föreskrivs i den akademiska litteraturen. Studien är baserad på antagandet om att näringslivet och int6e minst innovativ verksamhet i allt större omfattning förläggs till mindre bolag som anses vara mer flexibla och har än tydligare incitament till att skapa kommersiellt gångbara innovationer. Den omfattande akademiska litteratur om entreprenörskap, riskkapitalinvesteringar, och institutionella förändringar i allmänhet har därmed varit viktig för projektets genomförande.
Projektets tre viktigaste resultat och bidrag till den internationella forskningsfronten, samt ett resonemang kring detta.
Projektets viktigaste bidrag kan sammanfattas i tre punkter:
• Arbete i tunt kapitaliserade bolag anses av medarbetarna innebära en marknadsrisk då denna typ av life science-bolag tvingas resa kapital på regelbunden basis. Denna ökade risk bedöms dock som hanterlig då medarbetarna anser dels att deras kompetens och erfarenheter värderas högt på arbetsmarknaden och inte minst i den life science-nisch som de är verksamma inom, dels för att det finns ett väl utbyggd socialt och ekonomiskt skyddsnät i Sverige som bland annat möjliggör familjebildande. Den entreprenöriella kultur som etablerats i Sverige ibland annat life science-industrin är således beroende av ett vidare samhälleligt ansvarstagande så att även tunt kapitaliserade bolag kan rekrytera kvalificerade medarbetare.
• Medarbetarna i life science-bolagen gjorde uttryckte ett önskemål om att arbetar i verksamheter som kommersialiseringar resultat från grundforskning då alternativa miljöer ansågs erbjuda endast ett mer begränsat handlingsutrymme. Personer med erfarenhet av större eller multinationella läkemedelsbolag uttryckte en besvikelse över att vetenskapliga hänsynstaganden och intressen successivt har underordnats ekonomiska målsättningar. Vidare upplevdes större bolag som alltför hierarkiska och svårmanövrerade i relation till de mera ”agila” mindre bolagen. Personer med erfarenhet från akademiska forskarmiljöer ansåg att ett alltför stort fokus på att publicera akademiska artiklar och att attrahera nya forskningsanslag på basis av denna förmåga har resulterat i att forskning som avser lösa bredare och mer komplicerade forskningsproblem har marginaliserats. Mot bakgrund av upplevda svårigheter i dessa två miljöer ansågs start-up-bolag vara mer orienterat mot att lösa praktiska problem och att därmed bättre på att sammankoppla grundforskning och kliniska behov.
• En relativ brist på riskkapital och inte minst kvalificerade riskkapital-investerare som dels tillhandahåller ekonomiska resurser men som även kan vägleda företagets ledning samt skapa kontakter som gagnar företags utvecklingsarbete och kommersiella förmågor och möjligheter uppfattades som en central utmaning för life science-bolag. Intervjupersoner ansåg att mindre bidrag och tillskott från exempelvis myndigheter som Vinnova är av godo men att det inte fullt ut kan ersätta professionella och marknadsbaserad riskkapital-investerare då myndighetsbaserad finansiering måste ta hänsyn till även politiska målsättningar. Bristen på riskkapital i sektorn upplevdes som en hämsko för bolagens utveckling.
Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet.
Föreliggande projekt har bedrivits parallellt med bland annat ett Vinnova-projekt som studerat så kallad ”innovativ organisering,” mer specifikt utvecklandet av en inkubator vid AstraZenecas Mölndals-anläggning. Nya forskningsfrågor som dels varit specifika för life science-området, dels forskningsfrågor av mer generell karaktär med avseende på nätverks-baserade produktions- och innovationsmodeller har formulerats. I det förra avseendet är frågan huruvida den traditionella modellen att bygga en företagsstruktur runt ett vetenskapligt resultat och därefter resa riskkapital är den optimala modellen för kommersialisering av grundforskningsresultat? Under perioden 2017-2019 har det initierats en mängd projekt som syftar att skapa en mer bilateral relation mellan exempelvis storföretag och mindre och innovativa bolag. Företag som AstraZeneca, ABB, och Volvo Group driver för närvarande verksamheter på basis av denna idé.
Föreliggande projekt har drivit parallellt med Vinnova-finanserade forskningsprojekt i samarbete med AstraZeneca under perioden 2016-2018. Till dessa räknas ”Open Innovation för Svensk Life Science” (D.nr: 2014-00631, beslutsdatum: 2014-03-28), samt ”Öppna innovationsarenor inom life science” (D.Nr: 2016-04634, beslutsdatum, 2016-10-28. Ett nytt Vinnova-projekt, ”Öppen innovation mellan stora bolag och scale-ups” (D.Nr. 2019-0303, beslutsdatum, 2019-10-08) påbörjas i Januari 2020 och löper i två och ett halvt år. Inom ramen för dessa projekt har resultat från RJ-projektet inkluderats då det betonar ett medarbetarperspektiv.
Utanför life-science området så har forskningsintresset för innovationsdrivna verksamheter i jämförvis tunt kapitaliserade miljöer resulterat i det FORTE-finanseriade projektet ”Indie-utvecklares betydelse för kreativitet och arbetsförhållanden inom dataspelbranschen” (D.nr: 2017-00834, Beslutsdatum: 2017-09-27) som kommer att löpa under 2020 och 2021. Resultat från studien visar att i likhet med life-science-bolag så drivs dataspeksutvecklare av ambitionen att själv styra över utvecklingsarbetet, samtidigt som de är medvetna om de ekonomiska möjligheter och utmaningar deras arbete innebär och medför. Slutligen har RJ-projektet och dess fokus på kommersialisering av grundforskning bidragit till utvecklingen av projektet “Robotic surgery, visualization and the work of experts: Implications for the organization of health care practices and patient benefits” (D.nr: P19-0121, beslutsdatum, 2019-05-08), finansierat av Handelsbankens Forskningsstiftelser. Sammanfattningsvis har forskningsfrågor och resultat från föreliggande RJ-studie resulterat i åtminstone tre nya forskningsprojekt finansriade av tre olika finansiärer. Detta indikerar att forskningsfrågan hur innovativ verksamhet kan organiseras och finansrias är av bred samhällsekonomisk relevans.
Projektets internationella dimensioner, exempelvis kontakter, material och så vidare.
Projektet har företrädesvis bedrivit inom befintlig forskargrupp som stipulerats i ansökan, men forskningsfrågan och projektet är av internationell betydelse. EUs Lissabon-agenda betonar innovationsdriven ekonomisk tillväxt men resultaten hittills upplevs som begränsade. Även i USA, som erbjuder världens mest välutvecklade riskkapital-industri, har svårigheter att upprätthålla en god innovationstakt och en entreprenöriell kultur, visar relativt nyligen publicerad litteratur. Forskningsresultat från projektet har presenterats vid internationella konferenser och publicerats i internationella journaler och utländska förlag.
Hur projektgruppen har spridit resultaten till andra forskare och grupper utanför vetenskapssamhället, samt om och hur samverkan har skett.
Maria Norbäck har deltagit vid ett antal offentliga seminarier eller evenemang där forskningsresultat från projektet legat till grund för presentationen. Dessa inkluderar: presentatör vid seminariet “The professional gig-economy, ” Unionens Göteborgsavdelning, 25 November, 2019; presentatör vid Prins Bertil-seminariet om ” “Boundaryless Work” vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 6 November, 2019; presentatör vid “The gig and the platform economy” vid arbetsvetenskapliga forskningscentret, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 20 March, 2019, samt vid seminariet “MeetingPoint HR: Dig and Gig,” vid Center for Global Human Resource Management, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Alexander Styhre har skrivit läroboken The Market inom ramen för RJ-projektet, och boken används som kurslitteratur på master-nivå vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Empiriska exempel från studien används i undervisningen.